Informationsutbytet i EU och Schengenområdet ses över – målet är en effektiv interoperabilitet mellan informationssystemen 

Projektet för interoperabilitet mellan informationssystem i EU och Schengenområdet framskrider – den första delen infördes hösten 2025. Översynen framskrider i enlighet med den överenskomna tidsplanen och de sista delarna införs kring 2030.

Upprätthållandet av gränsförvaltningen och hanteringen av migration inom Europeiska unionen och Schengenområdet har grundat sig på stora, centraliserade informationssystem som använts redan i flera år:

• Schengens informationssystem för efterlysningar och inreseförbud (Schengen information system SIS)
• informationssystemet för viseringar (Visa information system VIS)
• fingeravtrycksdatabasen för asylsökande (Eurodac). 

Med informationssystems interoperabilitet avses systemens förmåga att dela information med varandra. Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, eu-LISA, har ansvarat för informationssystemens operativa funktion. De nämnda EU-systemen uppdateras så att de motsvarar de nuvarande funktionella behoven samt förutsättningarna för interoperabilitet i författningsgrunden samt så att de bildar en interoperabel helhet i samarbete med EU-medlemsstaterna och eu-LISA. De viktigaste reformerna gäller Eurodac och VIS. Reformen av Eurodac blir klar under 2026 och reformen av VIS kring 2029.

Dessutom utvecklas tre nya informationssystem som omfattar EU-området: 

• in- och utresesystemet
• EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) 
• europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris-TCN). 

Stärkande av gränssäkerheten och smidig gränstrafik som mål

Syftet med det europeiska samordningsarbetet är att stärka säkerheten samtidigt som det ska säkerställas att gränstrafiken är smidig. I och med att systemen införs kommer myndigheterna att bättre kunna upptäcka säkerhetshot och effektivisera kontrollerna vid de yttre gränserna samt bekämpa identitetsbedrägerier och olaglig invandring. 

Informationssystems interoperabilitet är i fortsättningen en nyckelfaktor för säkerheten och också för resekomforten inom Europeiska unionen. Till exempel gränskontrollprocessen för tredjelandsmedborgare blir snabbare och alla ansvariga myndigheter har genast tillgång till uppgifterna om gränspassage i digital form.

Det första av de nya systemen som infördes var in- och utresesystemet. Det togs i drift i begränsad utsträckning hösten 2025 och kommer att vara i full drift våren 2026. 

I Finland började in- och utresesystemet användas i begränsad utsträckning först på Helsingfors-Vanda flygplats och senare på flygplatserna i Lappland. Användningsgraden ökas stegvis, och systemet kommer att vara i full drift i april 2026. I in- och utresesystemet lagras passageraruppgifter endast om tredjelandsmedborgare. Dessa uppgifter består av passagerarnas personuppgifter, tidpunkten och platsen för passage av Schengenområdets yttre gräns samt av tidpunkten och platsen för utresa ur landet.

In- och utresesystemet kompletteras av Etias, ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd, som införs hösten 2026. I systemet lämnar tredjelandsmedborgare som reser till Schengenområdet uppgifter om sin resa i förväg.

EU:s migrationspakt börjar tillämpas på informationssystemnivå i juni 2026

EU:s centraliserade informationssystem för uppgifter om asylsökande Eurodac införs i reviderad form den 12 juni 2026. Införandet sker stegvis på samma sätt som i fråga om in- och utresesystemet. Det reviderade Eurodac-systemet tas i drift i sin helhet i december 2026. De nya funktionerna är en del av den så kallade migrationspakten, det vill säga EU:s migrations- och asylpakt från 2024. 

Syftet med systemet är att systematiskt hantera migranter, flyktingar och asylsökande som anländer till Schengenområdet och att skapa ett rättvist system för ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna.

I och med att informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister, Ecris-TCN, tas i drift samarbetar rättsregistermyndigheterna intensivt med andra EU-länder för att säkerställa ett smidigt informationsutbyte. 

När Ecris-TCN införs våren 2026 blir det möjligt att effektivare begära och lämna ut uppgifter ur straffregister mellan medlemsstaterna. Systemet är utformat så att det omfattar så kallade tredjelandsmedborgare och statslösa personer och att begäranden riktas till de medlemsstater där domar har meddelats. Systemet ger en tydligare och mer heltäckande bild av en persons eventuella straffregisteranteckning.

Tekniska lösningar gör det möjligt att kombinera information från flera informationssystem

De tekniska lösningarna kan kallas interoperabilitetskomponenter. 

Informationssystem som är interoperabla i hela Europa gör det möjligt för behöriga myndigheter, till exempel gränsbevakare, poliser, visum- och migrationsmyndigheter, att allt snabbare få mer heltäckande och tillförlitliga uppgifter om personer från tredjeländer som befinner sig i EU. På detta sätt kan personer som vistas olagligt i landet och också brottsmisstänkta identifieras effektivare än tidigare. 

Informationssystems interoperabilitet i hela EU bygger på fyra nya tekniska komponenter:

1. En gemensam biometrisk matchningstjänst (sBMS) som gör det möjligt att jämföra biometriska uppgifter, såsom ansiktsbilder och fingeravtryck, som lagras i ett EU-system med motsvarande biometriska kännetecken i andra EU-system och att finna likheter. Denna komponent infördes våren 2025.
2. En europeisk sökportal (ESP) genom vilken man kan söka i flera EU-informationssystem samtidigt genom att använda antingen personuppgifter eller biometriska uppgifter som sökparametrar. Denna komponent införs våren 2026.
3.  
4. En gemensam databas för identitetsuppgifter (CIR) där sådana personuppgifter, biometriska uppgifter och resehandlingsuppgifter om tredjelandsmedborgare som ingår i olika EU-informationssystem lagras. Denna komponent införs våren 2026.
5. En detektor för multipla identiteter (MID) som i samband med registreringen av en ny personuppgift automatiskt kontrollerar om det finns en motsvarighet i ett annat EU-informationssystem. Målet är att upptäcka multipla identiteter som uppstått antingen oavsiktligt eller i bedrägligt syfte.

Utöver dessa grundläggande komponenter införs en central databas för rapporter och statistik (CRRS). Tjänsten producerar statistik- och analysdata från alla interoperabla EU-informationssystem. 

Dessa reviderade lösningar för informationssystem och tekniska komponenter bidrar till övergången från föråldrade separata system till nya övergripande tillvägagångssätt, dock med full respekt för de enskilda systemens ursprungliga mål och individens dataskydd. Informationssystems interoperabilitet effektiviserar samarbetet mellan myndigheterna, ökar informationssystemens säkerhet och erbjuder tredjelandsmedborgare smidighet i resandet.

Ändringarna gäller främst tredjelandsmedborgare och syns för resenärer vid Schengenområdets yttre gränser

I de EU-informationssystem som omfattas av reformen lagras endast uppgifter om tredjelandsmedborgare, med undantag för Schengens informationssystem. Ur enskilda människors synvinkel är den mest synliga ändringen vid den yttre gränsen att den traditionella stämplingen av tredjelandsmedborgares pass slopas och att man i hela EU övergår till en digital registrering av uppgifter om gränspassage. Det införs också ett förfarande för resetillstånd för tredjelandsmedborgare som gör processen för gränspassage smidigare. 

EU:s fond för inre säkerhet har understött myndighetsåtgärder som främjar interoperabiliteten mellan informationssystemen.