Informationsutbytet i EU och Schengenområdet ses över – målet är en effektiv interoperabilitet mellan informationssystemen 

Upprätthållandet av en effektiv europeisk gränsförvaltning och kontroll av migration grundar sig på stora, centraliserade informationssystem: 

• Schengens informationssystem för efterlysningar och inreseförbud (Schengen information system SIS)
• informationssystemet för viseringar (Visa information system VIS)
• fingeravtrycksdatabasen för asylsökande (Eurodac). 

Med informationssystems interoperabilitet avses systemens förmåga att dela information med varandra. Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, eu-LISA, ansvarar för den operativa förvaltningen av de nämnda informationssystemen. Systemen uppdateras i samarbete med EU-medlemsländerna i syfte att de ska vara sinsemellan interoperabla. Dessutom utvecklas tre nya informationssystem som omfattar EU-området: 

• in- och utresesystemet
• EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) 
• europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris-TCN). 

Stärkande av säkerheten och smidig gränstrafik som mål

Syftet med det europeiska samordningsarbetet är att stärka säkerheten samtidigt som det ska säkerställas att gränstrafiken är smidig. I framtiden kommer myndigheterna att bättre kunna upptäcka säkerhetshot och effektivisera kontrollerna vid de yttre gränserna samt bekämpa identitetsbedrägerier och olaglig invandring. 

Informationssystems interoperabilitet är i fortsättningen en nyckelfaktor för säkerheten och också för resekomforten inom Europeiska unionen. Till exempel gränskontrollprocessen för tredjelandsmedborgare blir snabbare och alla ansvariga myndigheter har genast tillgång till uppgifterna om gränspassage i digital form. Av de nya systemen införs in- och utresesystemet först, detta i slutet av 2024. Helheten ska vara i bruk 2027.

Varje EU-medlemsstat är ansvarig för att inom överenskommen tidsram sörja för det nationella genomförande som behövs. Inrikesministeriet samordnar arbetet i Finland tillsammans med justitieministeriet, utrikesministeriet och finansministeriet samt Polisstyrelsen, Gränsbevakningsväsendet, Rättsregistercentralen, Transport- och kommunikationsverket, Valtori och Tullen. Arbetet i det lagstiftningsprojekt som anknyter till helheten blev klart hösten 2022 och resulterade i lagändringar som behövs för det nationella ibruktagandet av interoperabiliteten på EU-nivå i Finland. 

Tekniska lösningar gör det möjligt att kombinera information från flera informationssystem

Informationssystem som är interoperabla i hela Europa gör det möjligt att behöriga myndigheter, till exempel gränsbevakare, poliser, visum- och migrationsmyndigheter, allt snabbare får mer heltäckande och tillförlitliga uppgifter än förr om personer från tredjeländer som befinner sig i EU. På detta sätt kan personer som vistas olagligt i landet, men också brottsmisstänkta, identifieras effektivare än tidigare. 

Informationssystems interoperabilitet i hela EU bygger på fyra nya tekniska komponenter:

1. En europeisk sökportal (ESP) där man kan söka i flera informationssystem samtidigt, inklusive biometriska uppgifter, såsom ansiktsbilder och fingeravtryck.
2. En gemensam biometrisk matchningstjänst (sBMS) som gör det möjligt att jämföra biometriska uppgifter som lagras i ett system med fingeravtryck och ansiktsbilder som lagras i andra system. 
3. En gemensam databas för identitetsuppgifter (CIR) där sådana personuppgifter, biometriska uppgifter och resehandlingsuppgifter om tredjelandsmedborgare som ingår i olika EU-informationssystem lagras. 
4. En detektor för multipla identiteter (MID) som kontrollerar om det finns personer med samma personuppgifter, biometriska uppgifter eller resehandlingsuppgifter i andra system, för att man ska kunna upptäcka eventuella multipla identiteter som anknyter till samma eller liknande biometriska uppgifter/personuppgifter.

Utöver dessa grundläggande komponenter införs en central databas för rapporter och statistik (CRRS). Tjänsten producerar statistik- och analysdata från alla interoperabla EU-informationssystem. 

Dessa nya lösningar bidrar till övergången från föråldrade separata system till nya övergripande  tillvägagångssätt, dock med full respekt för de enskilda systemens ursprungliga mål och dataskyddskraven. Informationssystems interoperabilitet effektiviserar samarbetet mellan myndigheterna, ökar informationssystemens säkerhet och erbjuder tredjelandsmedborgare smidighet i resandet.

Ändringarna gäller främst tredjelandsmedborgare

I de EU-informationssystem som omfattas av ändringen lagras endast uppgifter om tredjelandsmedborgare, med undantag för Schengens informationssystem. Ur enskilda människors synvinkel är den mest synliga ändringen vid den yttre gränsen att den traditionella stämplingen av tredjelandsmedborgares pass slopas och att man i hela EU övergår till en digital registrering av uppgifter om gränspassage. Det införs också ett förfarande för resetillstånd för tredjelandsmedborgare. 

EU:s fond för inre säkerhet har understött myndighetsåtgärder som främjar interoperabiliteten mellan informationssystemen.