Regeringen enades om den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2022
Den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2022 svarar på de anslagsbehov som uppkommit till omedelbar följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina och lindrar de olägenheter som covid-19-pandemin har orsakat barn och unga.
I tilläggsbudgetpropositionen föreslås det för 2022 anslagsökningar till ett nettobelopp på sammanlagt cirka 2,3 miljarder euro. På grund av Rysslands anfallskrig i Ukraina föreslås det anslagsökningar till ett belopp av cirka 2 miljarder euro. Jaktplansprojektets preciserade tidsplan för utbetalning minskar emellertid anslagsbehovet för 2022 med 1,5 miljarder euro.
Regeringen behandlade tilläggsbudgeten vid sin överläggning fredagen den 20 maj. Tilläggsbudgeten lämnas till riksdagen onsdagen den 25 maj.
Ändringar i inkomstposten
Det föreslås att inkomstposterna höjs med sammanlagt cirka 1 miljard euro. Detta beror så gott som helt på den ökade intäktskalkylen för samfundsskatten till följd av en bättre ekonomisk utveckling än väntat 2021, och därigenom en bättre ekonomisk situation än väntat för företagen.
Konsekvenser av Rysslands anfallskrig i Ukraina
På grund av Rysslands anfallskrig i Ukraina föreslås det anslagsökningar till ett sammanlagt belopp av cirka 2 miljarder euro. Beslut om dessa utgiftsökningar fattades i huvudsak redan i april 2022 i samband med regeringens ramförhandlingar, där regeringen enades om åtgärder för 2023–2026.
Finlands säkerhetsmiljö har förändrats till följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina, vilket kräver omedelbara åtgärder för att stärka försvarsförmågan och gränssäkerheten. På basis av detta föreslås det för försvarsministeriets förvaltningsområde och för Gränsbevakningsväsendet ett tilläggsanslag på sammanlagt cirka 690 miljoner euro.
För åtgärder som ska förbättra beredskapen inför cybersäkerhetshot föreslås det anslagsökningar på sammanlagt cirka 38 miljoner euro. Förslagen hänför sig till flera förvaltningsområden och ett flertal olika ämbetsverk.
Det föreslås anslagsökningar på sammanlagt cirka 293 miljoner euro för åtgärder som stöder försörjningsberedskapen. De flesta åtgärder som främjar försörjningsberedskapen hänför sig till jordbruket. Det föreslås sammanlagt cirka 175 miljoner euro i tilläggsanslag för den helhet som omfattar grön omställning och energisjälvförsörjning. Helheten omfattar stöd för bland annat energiinvesteringar, grön omställning inom jordbruket, utfasning av fossila bränslen inom transporter och uppvärmningslösningar för hemmet. Det ska också bli snabbare att behandla tillstånd för investeringar i grön omställning.
För att stöda klimatvänliga investeringar bereds en lånegarantimodell för hushåll och en modell för fyllnadsborgen för bostadsaktiebolag. För detta ändamål utvidgas InvestEU-programmets lånegarantisystem med 50 miljoner euro till 100 miljoner euro. Enligt en preliminär uppskattning ökar detta programmets lånemöjligheter med 300–400 miljoner euro. Detta inverkar inte på anslagen i tilläggsbudgetpropositionen, men det föreslås att statsborgen som hänför sig till programmet höjs från 35 miljoner euro till 50 miljoner euro för år 2022. Garantierna ska gälla lån som beviljas för att förbättra byggnaders energiprestanda, ta i bruk uppvärmningssystem med förnybara energiformer, att bygga infrastruktur för laddning av fordon och för att anskaffa elbilar.
För den helhet som migrationen utgör föreslås anslagsökningar till ett belopp av sammanlagt cirka 586 miljoner euro. Merparten av anslagsökningarna hänför sig till utgifter för mottagning av personer som flyr kriget i Ukraina.
För de åtgärder som vidtas på grund av höjda energipriser föreslås sammanlagt närmare 170 miljoner euro. Det föreslås att det från och med den 1 augusti 2022 görs en extra indexjustering av de förmåner som är bundna till folkpensionsindex för att kompensera låginkomsttagare för den snabba prisstegringen. Detta ökar statens utgifter med cirka 94 miljoner euro. Skatten höjs med cirka 3,5 procent. Den fulla folkpensionen höjs med cirka 24 euro i månaden, garantipensionen med cirka 30 euro i månaden, arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen med ungefär 26 euro i månaden, utkomststödets grunddel med cirka 18 euro i månaden och studiepenningen för en myndig person som bor självständigt stiger med cirka 14,50 euro i månaden. De förmåner som nu föreslås bli höjda påverkar också varandra. Det slutliga beloppet av den höjning som en individ eller familj får varierar därför från fall till fall. Full folkpension inverkar på pensionsinkomstavdraget från pensionsinkomsterna. Således kommer nettoinkomsterna för arbetspensionstagare också att stiga vid beskattningen 2022. När det gäller förvärvs- och kapitalinkomstskatterna innebär detta en minskning på cirka 59 miljoner euro. Av denna summa är statens andel cirka 18 miljoner euro.
Dessutom föreslås det ett anslag på 75 miljoner euro för det nya transportstödet för logistikbranschen.
För bistånd till Ukraina föreslås ett anslag på sammanlagt cirka 83 miljoner euro. Biståndet som ska användas för bland annat att avhjälpa den akuta humanitära krisen och stödja återuppbyggnaden (den så kallade Bitcoin-helheten) omfattar också materiellt stöd från försvarsmakten och civilt materielbistånd.
Satsningar på stöd till barn och unga
För lindring av de effekter som restriktioner med anledning av covid-19-pandemin har haft på barn och unga föreslås sammanlagt 120 miljoner euro.
Av anslagen ska 58 miljoner euro anvisas för förskoleundervisning och grundläggande utbildning, 26 miljoner euro för yrkesutbildning och 17 miljoner euro för gymnasieutbildning. För ungdomsarbete i skolor och läroanstalter anvisas 7 miljoner euro, för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet 5 miljoner euro och för nystart av programmen Skolan i rörelse, Studier i rörelse och Vuxna i rörelse 2 miljoner euro.
Det föreslås ett anslag på 5 miljoner euro för att förbättra tillgången till mentalvårdstjänster för barn och unga.
Statens ägarstyrning
Till följd av den exceptionellt kraftiga höjningen av naturgaspriserna i slutet av december 2021 beslutade staten att kapitalisera Gasum Oy för att säkerställa bolagets ekonomiska verksamhetsförutsättningar i samband med energikrisen. Bolaget kapitaliserades med ett banklån som Governia Oy tog. Nu föreslås det ett anslag på 212 miljoner euro för statens ägarstyrning för att Governia Oy ska kunna betala tillbaka lånet. Kostnaden för kapitaliseringen omfattas således av statens normala skuldhantering.
Vidare bereder man sig på att bevilja statsborgen på högst 540 miljoner euro som säkerhet för Finnair Abp:s lån. Avsikten är att förlänga statsborgen med tre år högst till den 10 juni 2026.
Nya beslut om trafikledsprojekt
För vägförbindelsen från Sahasaarenkatu till bioproduktfabriken i Kemi föreslås en fullmakt på 14 miljoner euro och ett anslag på 3 miljoner euro. För projektet rv 6, vid Koria, föreslås dessutom en fullmakt på 12 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro för 2022.
Det föreslås att de investeringar som hänför sig till förlängningen av slussarna i Saima kanal och höjningen av vattennivån som det beslutats om tidigare ska återtas. Det föreslås att den icke-bundna delen på 92,9 miljoner euro av den fullmakt på sammanlagt 95 miljoner euro som anvisats projekten återtas.
Andra centrala beslut om tilläggsbudgeten
Det föreslås att Gränsbevakningsväsendets fullmakt för 2022 för att köpa två fartyg för att bevaka de yttre gränserna höjs med 128 miljoner euro till 448 miljoner euro.
För ersättning av välfärdsområdenas, Helsingfors stads och HUS-sammanslutningens nödvändiga IKT-ändringskostnader föreslås en fullmakt på 150 miljoner euro. Fullmakten beräknas öka statens utgifter med 50 miljoner euro 2022 och med 100 miljoner euro 2024. Det föreslås också ett tillägg på 980 miljoner euro för välfärdsområdenas finansieringspost som ska betalas ut i december 2022. Finansieringen är tidigareläggning från 2023 i enlighet med lagen om finansiering av välfärdsområden (617/2021).
För elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin föreslås 87 miljoner euro. Stödet ska ersätta de indirekta kostnader som utsläppshandeln medför för elpriset inom de sektorer som anses vara särskilt utsatta för en betydande risk för koldioxidläckage.
Det föreslås ett tillägg på 48 miljoner euro för stödet till kollektivtrafiken. Detta kompenserar ungefär hälften av stadsregionernas biljettinkomstförluster som beror på att passagerarantalet har minskat. Ytterligare ska anslaget användas för närings-, trafik- och miljöcentralernas upphandlingar i transportsektorn som ersätter den trafik som bedrivs på marknadsvillkor samt för att kompensera de ökade kostnaderna inom busstrafiken i stadsregionerna.
För utveckling av informationssäkerheten i Finland anvisas ett anslag på 6 miljoner euro. Inom ramen för detta anslag kan företag inom branscher som är nödvändiga med tanke på samhällets funktion och deras centrala tjänsteleverantörer och organisationer beviljas tidsbunden finansiering för förbättring av informationssäkerheten.
Den allmänna räntenivån har stigit kraftigare än vad som tidigare uppskattats. Därför föreslås det att kalkylen över ränteutgifterna för statsskulden höjs med 167 miljoner euro.
Konsekvenser för balansen i statsfinanserna och skuldsättningen
Anslagsökningen i den andra tilläggsbudgetpropositionen för 2022 är i nettobelopp cirka 2,3 miljarder euro. Inkomstposten har i propositionen höjts med cirka 1 miljard euro. Propositionen ökar statens behov av nettoupplåning med cirka 1,3 miljarder euro. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 8,9 miljarder euro 2022. I slutet av 2022 beräknas den budgeterade statsskulden uppgå till cirka 138 miljarder euro, vilket är ungefär 52 procent av bruttonationalprodukten.
Tilläggsbudgetpropositionen lämnas till riksdagen vid statsrådets allmänna sammanträde onsdagen den 25 maj med början kl. 13. Därefter kan den läsas på budjetti.vm.fiLänk till en annan webbplats.
Ytterligare information:
Joonas Rahkola, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 998
Joel Kuuva, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050414 6444
Heikki Sairanen, inrikesministerns specialmedarbetare, tfn 050 456 4662
Lauri Holappa, undervisningsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 160 870
Silja Borgarsdóttir Sandelin, justitieministerns specialmedarbetare, tfn 0295 150 116