Förslag till justeringar av kommunernas finansiering och statsandelar

Förslagen med de viktigaste ekonomiska verkningarna gäller ändringar av gränserna för fastighetsskatteprocenten, vissa förändringar i grunderna för undervisnings- och kulturväsendets och social- och hälsovårdens statsandelar samt justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna för kommunala uppgifter som omfattas av det kalkylmässiga statsandelssystemet.

Förändring av fastighetsskatteprocenten föreslås

Skatteprocentens övre och nedre gränser för fastighetsskatten föreslås höjas och de övre gränserna föreslås delvis avlägsnas. Höjningen av de nedre gränserna enligt förslaget beräknas öka kommunernas fastighetsskatteinkomst år 2006 med cirka 65 miljoner euro, cirka 12 euro per invånare. Fastighetsskatten föreslås fortsättningsvis inkluderas i beräkningsgrunderna för utjämningen av statsandelarna så att kraftverkens fastighetsskatteinkomst beräknas enligt den allmänna fastighetsskatteprocenten i utjämningen av statsandelarna.

Samfundsskatten föreslås bibehållas som kommunernas inkomst

En höjning av den allmänna statsandelen föreslås för kommuner där invånarantalet ökar eller minskar speciellt kraftigt. Av kommuner som ansöker om finansieringsstöd enligt prövning föreslås förutsättas en plan för rekonstruktionsåtgärder för ekonomin.

Basundervisningens domännamn för skolor föreslås till största delen avlägsnas

Basundervisningens domännamn för skolor, som inverkar på statsandelen, föreslås beaktas endast i glest befolkade kommuner och skärgårdskommuner. Som en ny graderingsgrund för basundervisningens statsandel föreslås antalet elever som talar främmande språk. Ämnesstudier och avläggande av två examina samtidigt efter basundervisningen föreslås beaktas i finansieringen.

Avskrivningar i samband med investeringar vid yrkeshögskolor och i yrkesutbildningen föreslås beaktas vid beräkningen av priserna per enhet som ligger till grund för statsandelen. Vissa statsunderstöd som beviljas personer som organiserar utbildning föreslås beaktas som en faktor som sänker priserna per enhet för undervisnings- och kulturväsendet. Yrkeshögskolornas finansieringsgrunder förnyas på basis av ett förslag som beretts separat vid undervisningsministeriet.

Som graderingsgrund för finansieringen av yrkesutbildningen föreslås användas resultatrik verksamhet. För sommaruniversiteten föreslås ett eget pris per enhet. Graderingen av priset per enhet för biblioteken föreslås förenklas. Priset per enhet som ligger till grund för teatrarnas, museernas och orkestrarnas statsandel föreslås justeras regelbundet och man föreslår också en årlig indexjustering av priset per enhet för teatrarna.

Sjukfrekvenskoefficientens variationsbredd föreslås minskas

Sjukfrekvenskoefficientens variationsbredd för social- och hälsovårdens statsandel föreslås minskas. Fjärrortskoefficienten som ligger till grund för statsandelen till social- och hälsovården föreslås ersättas med en fjärrortskoefficient i enlighet med den allmänna statsandelen. Arbetslöshetskoefficienten föreslås förenklas så att som koefficient används endast arbetslöshetsgraden. Som en ny grund föreslås för social- och hälsovården antalet gravt handikappade invånare i kommunen. Därutöver föreslås att man avstår från utjämningssystemet för stora kostnader inom barnskyddet som baserar sig på egentliga kostnader. I stället föreslås som kalkylmässig bestämningsgrund för statsandelen antalet omhändertaganden av ungdomar och barn i kommunerna.

Justeringen av kostnadsfördelningen mellan kommunerna och staten ändras

För att förbättra systemets åskådlighet och förenkla finansieringsförhållandet mellan stat och kommun föreslås att man avstår från höjningarna av kommunernas självfinansieringsandelar baserade på gamla sparbeslut samt på förändringar i vissa kostnadsneutrala finansieringsförhållanden så att de beaktas genom att sänka statsandelsprocenten.

Det föreslås att man avstår från den nuvarande kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Som förslag ges att statsandelsprocenten alltid regleras separat i lag vid justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Fastställandet av statsandelsprocenten skulle ske vartannat år, då en justering av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun skulle verkställas på basis av basserviceprogrammet. Kostnadsutvecklingen skulle ändå följas varje år. Vid beredningen av ramarna för statsfinanserna och basserviceprogrammet skulle man som dimensioneringsgrund använda statsandelsprocenten som är i kraft vid respektive beredningstidpunkt. Vid fastställandet av statsandelsprocenten skulle man beakta åtminstone följande faktorer som bör tas upp i regeringspropositionen: finansieringens tillräcklighet, utvecklingsbehovet för servicen, den offentliga ekonomins helhetssituation, den kommunala ekonomins helhetssituation och den kommunala ekonomin i olika kommuner samt faktorer som inverkar på kostnadsutvecklingen. Justeringen av kostnadsfördelningen i enlighet med det nya systemet skulle göras första gången år 2008 och skulle gälla statsandelarna för år 2009.

Det nuvarande statsandelsindexet föreslås ersättas med ett prisindex viktat efter social- och hälsovårdens samt undervisnings- och kulturväsendets driftsutgifter, som beskriver kostnadsutvecklingen bättre än det nuvarande indexet. Därutöver föreslås att man avstår från möjligheten att halvera den årliga indexjusteringen av statsandelarna, vilket innebär fullständiga indexhöjningar.

Kort övergångsperiod föreslås för de större kommunspecifika förändringarna

Social- och hälsovårdens betalningar föreslås bindas till det index som visar förändringen i social- och hälsovårdens kostnadsnivå.

Förändringarna i justeringen av statsandelsgrunderna i förhållandet mellan stat och kommun är huvudsakligen kostnadsneutrala på hela landets nivå. Per storleksgrupp är förändringarna högst kring en procent på nivån för år 2004. Per kommun varierar förändringarna dock. Verkningarna av statsandelsgrundernas förändring föreslås begränsas med en utjämningskoefficient så att den årliga ökningen av statsandelarna till följd av ändringen av grunderna skulle vara högst 100 euro och minskningen högst 50 euro per invånare om året. Övergångsperioden föreslås begränsas till högst tre år.

Förändringarna föreslås träda i kraft från och med början av år 2006

Ledningsgruppen föreslår att flera olika objekt tas upp till vidare beredning. Av dessa bör i första hand utredas på vilket sätt den nuvarande obalansen i statsandelarnas utjämningstillägg och ?avdrag kan avlägsnas ur utjämningssystemet. Förändringarna föreslås träda i kraft från och med början av år 2006.

Förslaget innehåller avvikande åsikter och uttalanden.

I beredningen av förslaget har deltagit representanter för inrikesministeriet, finansministeriet, undervisningsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet samt Finlands Kommunförbund.

Ytterligare information: överdirektör Cay Sevón (09) 160 42831, konsultativ tjänsteman Rainer Alanen (09) 160 44644, överinspektör Vesa Lappalainen, (09) 160 44596 och överinspektör Ville Salonen (09) 160 44645.

Undervisningsministeriet: ekonomiplaneringschef Matti Väisänen (09) 160 77442 och lagstiftningsråd Matti Lahtinen (09) 160 77262

Social- och hälsovårdsministeriet: biträdande avdelningschef, socialråd Olli Kerola (09) 160 73859 och regeringsråd Lauri Pelkonen (09) 160 74113

Finansministeriet: avdelningschef, budgetchef Tuomas Sukselainen (09)160 33105 och budgetråd Raija Koskinen (09)160 33102

Finlands Kommunförbund: verkställande direktör Risto Parjanne, (09)771 2000, vice verkställande direktör Timo Kietäväinen (09)771 2700 och chef för kommunalekonomin Martti Kallio (09) 771 2082

>> Förslaget i sin helhet