Säkerhetstjänster i glesbygden tryggas genom åtgärder på nationell nivå och länsnivå

Inrikesministeriet tillsatte ett projekt den 31 augusti 2005 för att utreda nuläget och den framtiden utvecklingen för säkerhetstjänsterna i glesbygden samt för att lämna utvecklingsförslag för att garantera säkerhetstjänsterna. Att upprätthålla säkerheten och känslan av säkerhet är ett sätt att garantera en balanserad regional utveckling.

Rapporten om säkerhetstjänster för glesbygdsområdena behandlar polisens, räddningsväsendets och gränsbevakningsväsendets tjänster samt social- och hälsovårdstjänster och trafiktjänster till den del de har kontaktytor till andra säkerhetstjänster. Utom nuläget och utvecklingsutsikter innehåller rapporten utvecklingsförslag på nationell och länsnivå som vill garantera säkerhetstjänsterna när befolkningen blir äldre och i allt högre grad flyttar till tillväxtcentra.

Utgångspunkten för åtgärdsförslagen i rapporten är att genomföra olika sektoröverskridande åtgärder i systematiskt och brett samarbete och att därigenom kunna upprätthålla och förbättra säkerheten i glesbygdsområdena. Tjänsterna och tjänsteproducenterna måste också ses som servicekedjor. Då blir social-, hälsovårds- och trafiktjänsterna de viktigaste tjänsterna för människan. Fungerande bastjänster och en effektiv förebyggande verksamhet är av stor betydelse med tanke på säkerhetsmyndigheternas uppgiftsmängder.

Resurserna skall nyttiggöras effektivt- tjänsterna motsvara de äldres behov

Det viktigaste med tanke på säkerhetstjänsterna är att se till att det finns tillräckligt med resurser för att producera tjänsterna så att tillgång och efterfrågan på tjänsterna möts. I rapporten om säkerhetstjänster för glesbygdsområdena föreslås att resurserna utnyttjas effektivt så att myndighetssamarbetet utvecklas och den frivilliga sektorn och organisationerna tas med i produktionen av säkerhetstjänster.

I rapporten föreslås att säkerhetstjänsterna ordnas så att de motsvarar den äldre befolkningens behov bl.a. genom förbättrad boendetrygghet, förebyggande hembesök i större utsträckning också för att kontrollera säkerhetsbehoven, genom den nya tekniken och informationstekniken och en effektivare övervakning. År 2015 är var femte finländare över 64 år. Den äldre befolkningen är speciellt utsatt för halka, fall och trafikolyckor. Vart tredje dödsoffer i samband med brand är över 60 år.

I rapporten föreslås att människans eget ansvar skall öka och säkerhetskompetensen bli bättre genom ökad växelverkan mellan myndigheter och de lokala invånarna i säkerhetsplaneringen och säkerhetsfrågor.

Trafiktjänsterna i glesbygden skall enligt rapporten garanteras bl.a. genom att man i samband med beslutsfattningen om trafikinfrastrukturen också bedömer beslutens konsekvenser för den lokala säkerheten, ser till att det finns taxitjänster och utvecklar kombinationsresor. I den pågående omläggningen av finansieringen av kollektivtrafiken utreds också landsbygdskommunernas behov och särdrag.

Kommunen har ansvar för att tillhandahålla tjänsterna första akutomhändertagande och sjuktransporter. Kommunerna köper dessa tjänster bl.a. av privata tjänsteproducenter och räddningsverken. Räddningsväsendet har en betydande roll inom den medicinska akutvården. Speciellt i glesbygdsområdena skickar räddningsväsendets enheter för första akutomhändertagande akutvårdare till olycksplatser och till personer som insjuknar akut.

I rapporten föreslås att det tillsätts en bredbasig arbetsgrupp för att utreda akutvårds- och sjuktransportsystemets nuläge och att utforma utvecklingsförslag för att garantera en effektiv verksamhet i systemet i fortsättningen särskilt med tanke på att trygga tjänsterna i glesbygdsområdena.

Utredningen är en del av programmet för den inre säkerheten

Rapporten om säkerhetstjänster för glesbygdsområdena är en del av programmet för den inre säkerheten. I programmet förutsätts att säkerhetstjänsterna i glesbygdsområdena skall garanteras också i framtiden. I rapporten föreslås att nästa regeringsprogram skall omfatta mål för tryggandet av säkerhetstjänster i glesbygdsområdena. Styrningen och uppföljningen av att förslagen genomförs skall säkras så att det tillsätts uppföljningsgrupper både på nationell nivå och länsnivå. Tillgången på säkerhetstjänster i glesbygdsområdena skall följas som en del av utvärderingen av bastjänsterna.

Ordförande för styrgruppen för projektet säkerhetstjänster för glesbygdsområdena har varit kanslichef Ritva Viljanen och sekreterare chefen för sekretariatet för den inre säkerheten Tarja Mankkinen. Länens beredningsgrupper har letts av landshövdingarna Hannele Pokka, Eino Siuruainen, Pirjo Ala-Kapee-Hakulinen, Rauno Saari ja Anneli Taina.

> Rapporten (på finska) (pdf)

Närmare information: kanslichef Ritva Viljanen, (09) 160 42803, chefen för sekreteriatet för den inre säkerheten Tarja Mankkinen, (09) 160 42211