Höstens regionbarometer visar att Kommunala beslutsfattare är hoppfulla inför framtiden
I regionbarometern, som publiceras i dag den 9 december, bedömer de kommunala beslutsfattarna att den allmänna utvecklingen i kommunerna blir bättre i framtiden. Skillnader i synsätt förekommer dock mellan centralorterna och andra kommuner. På centralorterna i landsbygden förhåller man sig utan vidare positivare till framtiden än utanför centralorterna. De största förhoppningarna om bättre tider finns i Borgå- och Tavastehusregionerna, där alla svarspersoner tror att kommunernas utveckling förbättras under de närmaste åren. Nästan motsvarande förhoppningar finns inom Tammerfors- och Kuopioregionerna. Ett undantag utgör centralorterna i Södra Karelens och Kymmenedalens centralorter, som ser mörkast på framtiden i hela landet. Där tror man att utvecklingen kommer att försämras.
När det gäller olika typer av kommuner är utsikterna positivast inom Helsingfors metropolområde och i stora stadsregioner. De försiktigaste förhoppningarna förekommer i glesbygden.
Kommunerna tror på samarbete och räknar också med möjligheten till kommunsammanslagningar
Bedömningarna av samarbete mellan kommunerna har hållit sig positiva i hela landet. I glesbygden är förväntningarna nu något försiktigare än i andra kommuner. Beslutsfattarna i kommunerna betonar framför allt samarbetet inom ekonomiska regioner. Samtidigt är ambitionen att ha täta kontakter med näringslivet. Parallellt med att kommunerna intensifierar sitt samarbete undersöker många kommuner möjligheten till kommunsammanslagning. En fjärdedel av svarspersonerna tror på sammanslagning när det gäller den egna kommunen. Merparten av kommunsammanslagningarna skulle ske inom 4?10 år. Inom medelstora stadsregioner och industrialiserade stadsregioner väntar nästan en tredjedel av svarspersonerna att deras kommun kommer att vara med om en kommunsammanslagning under de närmaste tio åren. Drygt 70 procent av svarspersonerna bedömde att deras kommun kommer att förbli självständig under de närmaste tio åren. Inställningen till kommunsammanslagningar var negativast inom Helsingfors metropolområde, stora stadsregioner och i glesbygden.
Arbetslösheten lindras 2004?2005
Arbetslösheten lindras nästa år i hela landet. År 2004 minskar arbetslösheten mycket långsamt men sysselsättningsutvecklingen väntas bli bättre nästa år. Förväntningarna är störst inom industrialiserade stadsregioner och stora stadsregioner där bostadsbyggandet ökar mest i hela landet. Också inom Helsingfors metropolområde väntas byggandet fortsätta att öka kraftigt. Investeringarna inom industrin ökar förutom inom industrialiserade stadsregioner och glesbygder. Där blir också investeringarna i handel och tjänster mindre än på övrigt håll. Annars tror man att handeln och tjänsterna ökar i hela landet.
Finansieringsläget försämras, problem med basservicen
Det största bekymret i de kommunala beslutsfattarnas bedömningar är kommunernas finansiella läge. De finansiella utsikterna har försämrats sedan i våras och mest i inom Helsingfors metropolområde. Kommunernas skatteinkomstutveckling har varit svag de senaste åren. Först nästa år börjar man hoppas på bättre tider. Då är det bara på kärnlandsbygden och i glesbygden man inte tror att skatteinkomsterna kommer att öka. Den åtstramade ekonomiska utvecklingen återspeglas i kommunernas låneupptagning som ökar i åroch nästa år i hela landet. Också trycket på skattehöjningar har ökat mera än tidigare. Nästa år kommer drygt en femtedel av kommunerna att höja skatterna. Trots det ser behovet av höjning inte att minska utan nästan en tredjedel av kommunerna väntas höja inkomstskattesatsen 2006. Dessutom skärper många kommuner fastighetsbeskattningen.
Kommunernas finansieringsläge försvåras dels av att kommunerna skall tillhandahålla bastjänster. Hälsovårdsproblemen ökar i framtiden. Utsikterna har försvagats framför allt inom Helsingfors metropolområde och i glesbygden. Beslutsfattarna, mest i glesbygden, är också bekymrade för hur äldreomsorgen skall ordnas. Förutsättningarna för utbildningsväsendet är dåliga i många kommuner. Ljusast ser det ut för barndagvården som sköts mycket bra i hela landet.
Regionbarometern finns i sin helhet på adressen http://www.intermin.fi/julkaisu/512004. Barometern är tvåspråkig.
Närmare information: regionutvecklingsdirektör Pekka Urjanheimo (09) 160 44525 (inrikesministeriet)