Höstens Regionbarometer visar: De allmänna utsikterna för utvecklingen är ljusare än i våras

Om man jämför landskapen har Östra Nyland, Egentliga Finland, Päijänne-Tavastland och Österbotten de bästa utsikterna. Där väntas utvecklingen klart förbättras i hela landskapet. Dessutom är utsikterna ljusa i synnerhet i Kuopio- och Tammerforsregionerna. Inom landskapen har skillnaderna mellan centralorterna och landsbygdskommunerna krympt något. Dystrast ser kommunernas framtida situation ut på Åland, men också i Joensuuregionen i Norra Karelen är utsikterna synnerligen svaga. Med största tillförsikt ser man på framtiden i de stora centra och också i pendelkommunerna på landsbygden förbättras utvecklingen tydligt. Utsikterna för utvecklingen i industricentra och kommuner med primärproduktion har ökat sedan i våras. Däremot är tillförsikten inför framtiden mindre än förut i landsbygdskommunerna.

Kommunernas samarbetsförväntningar är försiktigare än i våras

Kommunernas samarbete fortsätter att gå bra också om förväntningarna i alla kommungrupper är försiktigare än i våras. Beslutfattarna i kommunerna betonar framför allt samarbetet inom de ekonomiska regionerna. Ambitionen är också att intensifiera förbindelserna till näringslivet. I stora centra skall samarbetet med statsförvaltningen förbättras vilket är något som skiljer sig från andra kommungrupper.

Nästan en tredjedel av uppgiftslämnarna tror att den egna kommunen ingår i en kommunsammanslagning inom tio år

Drygt två tredjedelar av uppgiftslämnarna tror att den egna kommunen fortsätter att vara självständig under de närmaste tio åren. Inemot var tionde tror att kommunen går samman med någon annan kommun under de närmaste 1-3 åren. Nästan en fjärdedel anser att en kommunsammanslagning kommer att bli aktuell under de närmaste 4-10 åren. I industrialiserade landsbygdskommuner och stora centra bedömde över 40 procent av uppgiftslämnarna att den egna kommunen är part i en kommunsammanslagning under de närmaste tio åren. Negativast är inställningen till kommunsammanslagningar i förortskommuner och landsbygdscentra.

Arbetslösheten lättar i år och nästa år

Sysselsättningsutsikterna är något bättre än i våras. Arbetslösheten beräknas sjunka i år och nästa år framför allt i stora centra, landsbygdscentra och kommuner med primärproduktion. Arbetslösheten beräknas öka endast i förortskommuner 2003-2004.

Bostadsbyggandet blir livligare i år, ökningen avtar 2004

Bostadsbyggande blir livligare i hela landet i år. Investeringarna inom handel och tjänster ökar i stora centra och förortskommuner.

Ökningen av investeringar inom bostadsbyggande avtar 2004, mest i landsbygdscentra. Däremot ökar investeringarna inom industrin framför allt i förotskommuner och landsbygdscentra. Satsningarna inom handeln och tjänster ökar i förortskommunerna och stora centra.

Kommunernas finansiella svårigheter ökar

Kommunernas finansiella svårigheterökar under de närmaste åren, utsikterna är något sämre än i våras. Utanför centralorterna är beslutsfattarna i kommunerna bekymrade över den försvagade utvecklingen av skatteintäkterna. I centralorterna väntas de öka, det är endast i de största centra som förväntningarna inte har ökat.

Åtstramningen i kommunernas finansiella ställning återspeglas i kommunernas skuldupptagning. Den väntas öka i hela landet i år, ökningen blir kraftigare 2004. Mest ökar skulden i stora centra. Kommunerna balanserar ekonomin främst genom att realisera anläggningstillgångar och höja avgifterna 2004. Också investeringarna minskar allmänt i hela landet. Under de närmaste två, tre åren kommer avgiftshöjningar att bli allt vanligare. Också behovet att höja inkomst- och fastighetsskattesatserna ökar. Upp till 42,6 procent av kommunerna ämnar höja inkomstskattesatsen och 38,2 procent fastighetsskattesatsen inom de följande tre åren.

Situationen inom hälsovården bekymrar beslutsfattarna i kommunerna

Förutsättningarna för hälsovården och omsorgen om åldringar bekymrar uppgiftslämnarna. Situationen inom hälsovården är något dystrare än i våras. Speciellt i stora centra, industricentra och landsbygdscentra bedöms svårigheterna öka mera än tidigare. Åldringsvården är en källa till oro i stora centra och industricentra där utsikterna är dystrare än de varit sedan hösten 1991. Situtationen inom skolväsendet försämras framför allt i förortskommuner och i landsbygdscentra.

Publikationen Regionbarometern 2/2003 finns i sin helhet på adressen www.intermin.fi/julkaisu/aluebarometri2_03.

Närmare information: regionutvecklingsdirektör Pekka Urjanheimo (09) 160 44525 (SM), konsultative tjänstemannen Markku Nissinen (09) 160 44522 (SM), vice VD Timo Kietäväinen (09) 771 2700, 0400 486 043 (Finlands Kommunförbund)