Läkarsituationen oförändrad 2001-2003
Ingen väsentlig förändring har skett i antalet obesatta läkartjänster vid hälsovårdscentralerna och sjukhusen från år 2001 till år 2003. Störst är läkarbristen fortfarande inom psykiatrin, anestesiologin, intensivvården och radiologin. Antalet obesatta tandläkartjänster vid hälsovårdscentralerna har fördubblats från år 2001 till år 2003. Uppgifterna framgår av en utredning som specialistläkare Jarkko Ihalainen gjort för social- och hälsovårdsministeriet. Utredningen baserar sig på en förfrågan till verksamhetsenheterna inom den offentliga hälso- och sjukvården. Förfrågan gällde arbetskraftssituationen 1.10.2003.
I utredningen framkom följande:
- Ingen väsentlig förändring i antalet obesatta läkartjänster vid hälsovårdscentralerna och sjukhusen från år 2001 till år 2003
- Av hälsovårdscentralernas läkartjänster var 11 % obesatta (10 % år 2001)
- Av sjukhusens läkartjänster var 8 % obesatta (9 % år 2001)
- Läkarbristen var störst inom psykiatrin, anestesiologin, intensivvården och radiologin (samma situation år 2001)
- Den hyrda läkararbetskraften motsvarade ca 4 % av hälsovårdscentralernas läkararbetskraft dagtid
- Antalet tandläkartjänster vid hälsovårdscentralerna fördubblades från år 2001. Av dessa var ca 7 % obesatta (över 3 % år 2001)
Vid de hälsovårdscentraler som svarade på förfrågan fanns 3 492 tjänster, varav 389 var obesatta, dvs. 11 %. Läkarbristen var minst i Norra Savolax, Egentliga Finlands, Birkalands samt Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Störst var läkarbristen i Kymmenedalens, Lapplands, Mellersta Österbottens och Västra Österbottens sjukvårdsdistrikt.
Inom den specialiserade sjukvården fanns sammanlagt 7 251 läkartjänster och –befattningar (6 661 år 2001). Av dessa var 609 obesatta, dvs. 8 %. Minst var bristen (högst 5 %) i Birkalands, Egentliga Finlands, Mellersta Finlands samt Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt och störst i Vasa (27 %) och Lapplands (22 %) sjukvårdsdistrikt.
Brist på tandläkare
Vid hälsovårdscentralerna fanns 1 992 tandläkartjänster eller –befattningar. År 2001 var motsvarande siffra 1 983. Sammanlagt 140 tandläkartjänster var obesatta. Antalet obesatta tjänster hade ökat från 3 % till 7 %. Antalet obesatta tjänster var 5 % eller färre i Norra Österbottens, Vasa, Egentliga Finlands samt Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Störst var tandläkarbristen i Södra Karelens (18 %), Östra Savolax (15 %), Kajanalands (13 %) och Norra Karelens (12 %) sjukvårdsdistrikt.
Fler nya läkare
Antalet nybörjarplatser inom läkarutbildningen har ökat. Hösten 2003 var antalet nybörjarplatser 630, då motsvarande siffra år 1997 var 360. Från och med år 2004 utexamineras fler läkare än antalet läkare som lämnar arbetslivet. Fram till år 2010 väntas 700 läkare utexamineras från de finländska universiteten, dvs. i medeltal 100 fler per år än antalet läkare som lämnar arbetslivet. Dessutom beviljas årligen läkarrättigheter till över 100 läkare som avlagt examen utomlands.
Utredningen gälldeinte privattandläkare. Av tandläkarna verkar hälften inom den privata sektorn och hälften inom den offentliga. Fram till år 2010 väntas ca 300 tandläkare utexamineras, dvs. 40-50 färre per år än antalet tandläkare som lämnar arbetslivet.
Ytterligare information: medicinalrådet Martti Rissanen, social- och hälsovårdsministeriet, tfn (09) 160 741 90 samt utredningsman Jarkko Ihalainen, tfn 050-414 98 95
Promemorian ”Lääkäri- ja hammaslääkärityövoima lokakuussa 2003 (Läkar- och tandläkararbetskraften i oktober 2003), social- och hälsovårdsministeriets promemorior 2004:1, säljs av [email protected] eller tfn (03) 260 81 58. Den kommer också senare att finnas på ministeriets webbplats www.stm.fi (se julkaisut).