Länsstyrelserna firar sin 370-åriga existens
I år firar länsförvaltningen att den funnits till i 370 år. Huvudfesten och ett seminarium i samband med den som arrangeras av inrikesministeriet och Västra Finlands länsstyrelse hålls i Åbo den 31 augusti. I länsstyrelserna firas jubileet den första veckan i september. Jubileumstemat kommer att tas upp under många olika evenemang runt om i Finland.
Den långa historien firas på olika sätt i länen. I östra Finland är temat medborgarnas grundläggande rättigheter. Ärendet behandlas på tre seminarier den 1 till 3 september. I Uleåborg ordnas ett medborgarevenemang och jubileumsseminarium den 2 september och Södra Finlands länsstyrelse firar i Tavastehus den 2 september. I Lapplands län är jubileumsdagen den 3 september och tema är bland annat skoleleverna. I västra Finland tas jubileumstemat upp i samband med länsstyrelsens många evenemang under hösten. Också på Åland firas jubileet den 3 september.
I och med regeringsformen 1634 skapades en ny förvaltningsapparat i Sverige då länsstyrelserna inrättades mellan centralförvaltningen och lokalförvaltningen. Länsstyrelserna leddes av landshövdingarna. Finland indelades i fyra län Nylands och Tavastehus län, Åbo och Björneborgs län, Viborgs och Nyslotts län och Österbottens län
Rikenas namn, härskare och gränser har förändrats menlänsförvaltningens uppgift som verkställare av centralförvaltningens beslut och länsstyrelsernas sakkunskap när det gäller att analysera levnadsvillkoren inom det egna områdets har stått sig i århundraden.
Genast från början var länsstyrelserna inom sina områden viktiga informationssamlare för regeringen och lantdagen. Landshövdingarnas berättelser omfattade redan på 1600-talet viktig information om områdets förvaltning och de har ansetts ligga till grund för statistikväsendet i vårt land.
Länsstyrelserna har genom århundraden varit en informationslänk till de andra myndigheterna inom området. För länsförvaltningen och speciellt landshövdingarna föreskrevs 1634 ett omfattande uppgiftsområde som sträckte sig från allmän förvaltning, övervakning av lugn och ordning till verkställande av beslut, från tillsynen över byggande av städer och vägar till sjöfart samt till att sköta om kronans egendom och tillgodohavanden.
Under århundraden har länsförvaltningens uppgifter underställda olika kollegier eller ministeriet varierat. Under de senaste decennierna har uppgifterna blivit expertuppgifter för sju olika ministerier samt uppgifter som allmän förvaltningsmyndighet. Länsreformen som genomfördes 1997 preciserade länsförvaltningens roll och ställning inom den statliga regionförvaltningen. Under de senaste åren har länsstyrelserna igen fått nya viktiga uppgifter och utvecklingen ser ut att gå i samma riktning. Länsstyrelsernas betydelse som regional samordnade har betonats på nytt.
Länsstyrelsernas utvärdering av medborgarnas tillgång till bastjänster är dagens svar på behovet att ge centralförvaltningen, kommunerna, andra myndigheter och forskningsanstalter samt medborgarna och företag tillgång till aktuell information om befolkningsutvecklingen samt utbudet av bastjänster, kvaliteten på tjänsterna och efterfrågan per kommun, landskap, län och på nationell nivå.
Närmare information: regeringsrådet Tarja Hyvönen (09) 160 42835