Invandrare vill bo bland majoritetsbefolkningen
Inrikesministeriet har i dag den 2 oktober 2008 offentliggjort en utredning om hur principen om etnisk likabehandling följs i boendet i huvudstadsregionen. Utredningen "Toiveena monipuolinen asukasrakenne" (Önskan om en mångsidig boendestruktur) granskar hur principen om likabehandling följs när det gäller att få en lägenhet, att söka lägenhet, att välja bostadsområde och att få service i bostadsområdet. Sammanlagt 45 invandrare och 12 representanter för romerbefolkningen intervjuades för utredningen. Dessutom gjordes 10 intervjuer med myndigheter och representanter för organisationer med ansvar för boendefrågor.
Principen om etnisk likabehandling i boendet följs enligt utredningen inte när det gäller invandrarnas och romernas möjligheter att välja bostadsort. De intervjuade hade också haft svårt att få en bostad i ett önskat område på den fria marknaden, även om de haft ekonomiska förutsättningar för det.
Invandrare vill bo bland majoritetsbefolkningen
Trots myndigheternas vilja att sprida ut invandrare och beakta deras boendeönskemål leder bristen på mångsidigt utbud av stadens hyresbostäder till att invandrare och romer koncentreras till vissa områden. Koncentrationen blir ett allt större problem då staden mest sannolikt har lediga hyresbostäder i områden och på adresser som majoritetsbefolkningen flyttar bort från.
Av utredningen framgår också olika uppfattningar om varförinvandrare flyttar till vissa områden och adresser. Invandrare verkar inte bo i vissa områden på grund av att de medvetet söker sig till dem. Rentav 75 procent av de intervjuade invandrarna motsatte sig tanken på att människor som tillhör samma etniska grupp koncentreras till samma område. Enligt tidigare utredningar har myndigheterna ändå uppfattningen att vissa grupper av invandrare söker sig till varandra.
En klar majoritet av de intervjuade vill bo i ett område med god service och möjlighet att umgås naturligt med majoritetsbefolkningen. De intervjuade invandrarna upplever att de har bättre chanser att läsa sig språket och kulturen och umgås med majoritetsbefolkningen om de bor bland den. På basis av intervjusvaren skulle en boendemiljö med barnfamiljer som representerar majoritetsbefolkningen bäst uppfylla önskemålen. Ett önskemål när det gäller bostadsorten är dock ett socialt stödnätverk eller en personlig kontakt i bostadsområdet.
Till huvudstadsregionen flyttar invandrare däremot för att de upplever att den erbjuder bättre studie- och arbetsmöjligheter.
Tecken på segregerat boende finns redan
Utredningen framför oro över följderna av en ytterligare koncentration av invandrares och etniska minoriteters boende. Enligt siffror från myndigheterna är boendet i huvudstadsregionen ändå inte ännu segregerat. Utredningen påvisar dock att den uppfattningen beror på att boendefördelningen studeras per stadsdel eller servicedistrikt, medan en analys per kvarter eller hus skulle ge en mer sanningsenlig bild.
Enligt utredningen skulle en analys per bostadshus eller kvarter på sina håll redan visa tecken på segregation och på de fenomen och problem som den leder till. Från vissa adresser har majoritetsbefolkningen redan nästan helt flyttat bort. De intervjuade invandrarna ansåg att utvecklingen är ogynnsam för dem. De oroade sig för att det leder till en ond cirkel och alltfler problem.
----------------------------------------------
Inrikesministeriet tillsatte den 27 mars 2008ett projekt om likabehandling i boendefrågor. Projektet ingår i Finlands nationella del av det internationella projektet Building Inclusion. Syftet med projektet är att främja likabehandling för invandrare och etniska minoriteter när det gäller boende och tillgång till tjänster.
Projektet samordnas av en diskrimineringsombudsman som arbetar i anslutning till det spanska arbets- och socialministeriet. Projektets finansiering kommer från avsnittet för social trygghet och social integration i EU-programmet Progress. Projektets partnerländer är Spanien, Italien, Portugal, Österrike, Tyskland, Nederländerna och Finland.
Närmare information: specialsakkunnig Sinikka Keskinen (09) 160 43419, regeringsrådet Eero Koskenniemi (09) 160 42 940