Ordförandelandets initiativ till ett utvidgat europeiskt solidariskt ansvar i samband med invandrar-, gränsförvaltnings- och asylpolitik
Informellt ministermöte om rättsliga och inrikes frågor den 20-22 september i Tampere-talo, Tammerfors
En central princip för EU:s invandrarpolitik är att trygga individens rättsskydd genom att garantera enhetliga och effektivare förfaranden i samband med beslut om personers rätt att vistas inom unionens område. Samtidigt måste tredjelandsmedborgares rätt till inresa i EU ske balanserat och på ett hållbart sätt.
Illegal invandring är ett problem som kommer att hanteras på ett övergripande sätt när en gemensam europeisk invandrar-, gränsförvaltnings- och asylpolitik utformas. Bakgrunden till problemen är bland annat skillnaderna i levnadsstandard, att människor vill skapa sig ett bättre liv samt allvarliga humanitära problem och kriser i tredjeländer. Den illegala arbetsmarknaden i Europeiska unionen är också en betydande faktor som lockar illegala invandrare. I sitt färska meddelande om illegal invandring (KOM 2006:402 slutligt) lägger kommissionen i detalj fram olika orsaker till illegal invandring och gör också ett sammandrag av vilka åtgärder som kan användas för att ingripa i de faktorer som styr den illegala invandringen (pull factors).
Utgående från kommissionens meddelande om illegal invandring och den utmärkta analys som ingår i det öppnar ordförandestaten som en del av utvärderingen av Haagprogrammet diskussionen om ett utvidgat europeiskt solidariskt ansvar med anknytning till invandrar-, asyl- och gränsförvaltningspolitiken. Målet är att föra en övergripande diskussion om hur man kan öka det solidariska ansvaret inom EU i frågor som gäller illegal invandring och asyl. Ordförandens solidaritetsinitiativ tar upp fyra aspekter.
För det första föreslås det i initiativet att Europeiska unionens finansiering skall omfatta en betydande del av de faktiska och kontrollerbara utgifter som förorsakas medlemsländerna när de beslutar om en tredjelandsmedborgare som har kommit illegalt in i landet eller en asylsökande har rätt att vistas på EU:s territorium. Sådana utgifter är till exempel kostnader för att ta emot, underhålla och eventuellt återsända personer samt för förvaltningen. En förutsättning för alla de ersättningar som successivt utbetalas ur unionens medel är att personerna i fråga har registrerats i relevanta europeiska informationssystem. Till medlemsländerna skall ersättningar betalas ut per registrering och unionens ekonomiska bidrag kommer på så sätt att motsvara det invandrarflöde som respektive medlemsstat utsätts för. Detaljerna om EU:s ersättningar preciseras i en senare fas av beredningen.
För det andra skall registreringen basera sig på användning av biometriska kännetecken, som certifierar personens närvaro vid registreringstidpunkten.
För det tredje skall endast den stat som gjort den första registreringen (primärt inresestaten i EU) ha rätt att få ersättning av EU. På basis av detta skall det uppstå en skyldighet för nämnda stat att ansvara för personen, inklusive skyldighet att senare återta nämnda person från en annan medlemsstat (om inte ett bevisat återsändande har registrerats eller det i personens rättsliga ställning har skett en principiell ändring).
För det fjärde förutsätter initiativet att invandrar- och gränsmyndigheterna tillämpar gemensamma europeiska regler i sin helhet på ett enhetligt och transparent sätt. Med dessa avses regler som gäller gränsförvaltning, rätt att söka asyl och uppehållstillstånd samt återsändande till ursprungslandet eller det land där de har permanent hemvist. Ett korrekt genomförande skall garanteras genom att det införs kontrollmekanismer. Dessutom skall tillämpandet av reglerna stödjas med en gemensam riskanalys. En rätt tillämpning med kontroller skall ha effekter på de ersättningar som betalas ur unionens medel.
Sammantaget leder dessa fyra aspekter till en situation där alla medlemsländer- också när deras migrations- och gränsförvaltningsmyndigheter utsätts för ett stort invandrarflöde- kan ta fullt ansvar för att de gemensamma europeiska reglerna genomförs.
Närmare information: statssekreterare Kari Salmi, 040733 7085, kanslichef Ritva Viljanen, 040503 6936, överdirektör Antti Pelttari, 050 357 7194, chefen för gränsbevakningsväsendets internationella enhet Jukka Savolainen, 020410 6511