Lagförslagen om uppdatering av bestämmelserna om Schengens informationssystem till riksdagen

Den 18 mars överlämnade statsrådet en proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning som kompletterar förordningarna om användning av Schengens informationssystem. Schengens informationssystem (SIS) stöder kontrollerna vid Schengenområdets yttre gränser och främjar samarbetet och informationsutbytet mellan de brottsbekämpande och rättsliga myndigheterna i Europa.

Schengens informationssystem (SIS) används av medlemsstaternas polis-, gräns- och tullmyndigheter och andra behöriga myndigheter som får söka och föra in registreringar av personer och föremål i informationssystemet. Registreringar utarbetas om till exempel efterlysta och försvunna personer, beslut om återvändande av andra än EU-medborgare och inreseförbud. Registreringar utarbetas också om barn som löper risk att utsättas för våld eller bortförande. För identifiering av personer kan fotografier, fingeravtryck och andra personuppgifter föras in i systemet.

EU-förordningarna om användningen av SIS trädde i kraft den 28 december 2018. Syftet med lagändringarna är att uppdatera polisens, Gränsbevakningsväsendets och Tullens personuppgiftslagar så att de motsvarar EU-förordningarna. 

Syftet med förordningarna är att effektivisera bekämpningen av terrorism och allvarlig brottslighet, säkerställa en hög säkerhetsnivå i hela EU samt att främja migrationshanteringen genom att öka informationsutbytet mellan medlemsländerna. För invånarna i EU-länderna syns ändringarna i form av ett bättre samarbete mellan myndigheterna och främjande av säkerheten i hela Europeiska unionen. 

– I syfte att förenhetliga och precisera regleringen föreslås det samtidigt också lagändringar som gäller rätten att få personuppgifter ur Europeiska unionens gemensamma informationssystem för förebyggande, avslöjande och utredning av terroristbrott och allvarliga brott, säger Suvi Pato-Oja, specialsakkunnig vid inrikesministeriet.

Dessutom föreslås lagändringar som gäller utlämnande av uppgifter till EU:s gemensamma informationssystem. De ändringar som föreslås i den nationella lagstiftningen är huvudsakligen av teknisk natur, och de föreslagna bestämmelserna ändrar inte nuläget i någon betydande grad.

De nationella bestämmelserna om behandling av personuppgifter påverkar vilka uppgifter medlemsstaterna får lämna ut till Schengens informationssystem. I Finland är i synnerhet behandlingen av fingeravtryck strikt begränsad. I regeringspropositionen föreslås inga utvidgningar av bestämmelserna om användning av fingeravtryck.

Lagprojektet bidrar till att främja regeringsprogrammets strategiska helhet Den trygga rättsstaten Finland. 

Ytterligare information:
Suvi Pato-Oja, specialsakkunnig, tfn 0295 488 379, suvi.pato-oja@intermin.fi