Många remissyttranden om lag om civil underrättelse, responsen i huvudsak positiv
Beredningen av lagstiftning om civil underrättelseinhämtning framskrider. Det kom in många remissvar under den omfattande remissbehandling som avslutades vid utgången av juni. Förslaget sändes på remiss till 96 olika instanser, varav 57 lämnade ett remissvar. Utöver dem lämnade även sju andra instanser ett yttrande om frågan till ministeriet.
Sammanlagt kommer alltså 64 yttranden att gås igenom för det sammandrag av remissyttrandena som avses bli klart i mitten av augusti. De som lämnade remissyttranden var olika myndigheter, frivilligorganisationer, aktörer inom näringslivet och andra aktörer.
Redan innan det officiella sammandraget av yttrandena har färdigställts går det att konstatera att remissvaren i huvudsak understöder det ursprungliga förslaget. Det finns ett brett understöd för behovet av lagstiftningen i fråga, och remissinstanserna ställer sig i huvudsak bakom det förslag till lagstiftning om civil underrättelseinhämtning som offentliggjordes i april. De bestämmelser som ingår i förslaget förhåller sig remissinstanserna till största delen positiva och konstruktiva till.
– Det är bra att det förs en bred och djupgående diskussion om detta. Vid beredning av lagstiftning om underrättelseinhämtning är det särskilt viktigt att beakta olika synvinklar. Den respons som vi nu fått sporrar oss att fortsätta framåt. Vi är överraskade över hur brett understöd förslaget verkar ha, konstaterar inrikesminister Paula Risikko.
Av yttrandena framgår det tydligt att skyddet av den nationella säkerheten anses vara ett viktigt mål. Förslaget att domstolen ska utöva förhandskontroll och avsikterna att effektivisera laglighetskontrollen får understöd. Däremot önskas det att det görs en mer ingående bedömning av de samhällsekonomiska konsekvenserna och konsekvenserna för företagen. Mest kritik får kanske förutsättningarna för användning av metoderna för underrättelseinhämtning, som enligt flera av yttrandena anses för allmänna och vaga. I yttrandena ges det också uttryck för visst tvivel på effektiviteten av underrättelseinhämtningen avseende datatrafik.
Ett sammandrag av remissyttrandena om lagstiftningsprojektet färdigställs i augusti. Efter det görs det behövliga ändringar i förslaget vid inrikesministeriet. Målet är att regeringens proposition ska lämnas till riksdagen under höstsessionen 2017.
– Målet med lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning är att förbättra det finländska samhällets tillgång till information om allvarliga hot mot den nationella säkerheten och möjligheterna att skydda sig mot dessa hot. Målet är att man som stöd för den högsta statsledningens beslutsfattande ska kunna få fram korrekt, tillförlitlig och aktuell information. Det har skett betydande förändringar i Finlands säkerhetspolitiska miljö, och Finland måste kunna inhämta information för att ha möjlighet att bereda sig på hot, påminner Risikko.
Ytterligare information:
Petri Knape, polisdirektör, tfn 0295 488 235, petri.knape@intermin.fi
Underrättelselagstiftningen kommer även att diskuteras onsdagen den 12 juli i Björneborg. I paneldiskussionen deltar inrikesminister Paula Risikko, chefen för skyddspolisen Antti Pelttari, professorn i cybersäkerhet Jarno Limnéll och riksdagsledamoten, Vänsterförbundets ordförande Li Andersson. Diskussionen leds av Johanna Vesikallio och den kan ses som direktsändning Linkki toiselle sivustolleAvautuu uudessa välilehdessäklockan 17.00.