Sök

13.5.2026 | Statsrådet godkände den 13 maj 2026 ett principbeslut om en strategi för den nationella säkerheten. Strategin fastställer de centrala intressena i fråga om den nationella säkerheten och fokuserar på åtgärder för att bemöta de allvarligaste hoten.

24.4.2025 | Vid ramförhandlingarna enades regeringen om att stärka polisens, Gränsbevakningsväsendets, Skyddspolisens och befolkningsskyddets resurser med tanke på beredskap för omfattande hot. Kapaciteten hos myndigheterna med ansvar för den inre säkerheten är en väsentlig del av Finlands övergripande säkerhet.

30.4.2025 | Regeringen ökar under ramperioden finansieringen till myndigheterna inom inrikesministeriets förvaltningsområde med i genomsnitt cirka 45 miljoner euro per år. Statsrådet fattade den 30 april beslut om planen för de offentliga finanserna 2026–2029 och lägger fram den för riksdagen för fastställande. Riktlinjer för anslagen drogs upp vid regeringens ramförhandlingar den 23 april.

16.12.2021 | Lagstiftningen om underrättelseinhämtning har förbättrat myndigheternas förmåga att skydda Finlands nationella säkerhet. Efter att de nya befogenheterna för underrättelseinhämtning trädde i kraft har informationsinhämtningen om hot mot den nationella säkerheten och landets försvar effektiviserats. Redogörelsen om underrättelselagstiftningen godkändes vid statsrådets allmänna sammanträde den 16 december.

22.5.2025 | Inrikesminister Mari Rantanen deltog den 22 maj i ett EU-möte om civil beredskap och motståndskraft i Bryssel, Belgien. Syftet med mötet, som sammankallats av Nederländerna, var att inleda en ministerkoalition som ska bidra till att stärka beredskapen i EU. Bakgrunden är den nuvarande geopolitiska situationen och strategin för en beredskapsunion, som kommissionen lade fram i mars.

28.5.2025 | Statsrådet har fastställt riksomfattande strategiska mål för organiseringen av välfärdsområdenas uppgifter för fyraårsperioden 2025–2029. Målen är ett centralt element i den nationella strategiska styrningen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. De styr välfärdsområdenas verksamhet, reformen av tjänsterna och en hållbar balansering av ekonomin. 

18.11.2024 | Den nya guiden Beredskap för störnings- och krissituationer, som riktar sig till hela befolkningen, finns nu på Suomi.fi. Webbguiden har genomförts av inrikesministeriet tillsammans med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och ett omfattande samarbetsnätverk. I guiden hittar du beredskapsanvisningarna på ett och samma ställe.

31.10.2023 | I inrikesministeriets projekt utarbetas högst tre alternativa modeller för polisens verksamhets- och lokalnätverk. Det är fråga om den andra fasen av översynen av nätet av verksamhetsställen utgående från verksamheten, som blev klar våren 2023. Avsikten är att beskriva olika alternativ för hur polisens förmågor kan placeras på olika håll i Finland så att de motsvarar framtidens behov.

14.3.2024 | Välfärdsområdenas förmåga att leda ordnandet av sina tjänster på ett resultatrikt sätt förbättras när samordningen, sammanslagningen och analysen av tillgänglig information effektiviseras. En samordningsgrupp som tillsatts av finansministeriet, inrikesministeriet och social- och hälsovårdsministeriet utvecklar det nödvändiga informationsunderlaget och hjälper till med att sammanställa informationen.

11.2.2015 | Poliisibarometri 2014: Suomalaiset luottavat edelleen poliisin kykyyn huolehtia yleisestä järjestyksestä ja turvallisuudesta

1.9.2023 | För att sociala medier ska kunna utnyttjas fullt ut krävs att kommunikationsmålen, målgrupperna, kärninnehållet och kommunikationsansvaret definieras kanalvis i myndigheternas kommunikationsriktlinjer. Det krävs också tillräckliga resurser för att utnyttja sociala medier och utbilda myndigheterna. Dessutom är det viktigt att tillhandahålla stöd i situationer där myndigheterna blir svartmålade eller utsatta för andra former av trakasserier.

19.5.2022 | Ny lagstiftning preciserar polisens möjligheter att få sådan handräckning av Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet som innefattar användning av maktmedel. Uppdateringen av lagstiftningen är en del av myndigheternas beredskap och gäller mycket exceptionella situationer. Statsrådet föreslog den 19 maj att lagarna ska stadfästas. Avsikten är att republikens president stadfäster lagarna den 20 maj, och de träder i kraft den 15 juni 2022.

19.5.2022 | Inom projektet för räddningsväsendets och den civila beredskapens prestationsförmåga och grunderna för planeringen, som genomfördes 2020–2021, producerades en stor mängd utredningar still stöd för räddningsväsendets utveckling. Elva rapporter publicerades den 9 februari 2022. Från och med våren 2022 ska projektets resultat utnyttjas för att utveckla räddningsväsendet i hela landet.

24.3.2023 | Överkommissarie Pekka Kokkonen har valts till uppdraget som samordnare för polissektionen i Förenta Nationernas (FN) fredsbevarande insats i Somalia UNSOM (United Nations Assistance mission in Somalia). Kokkonen är direktör för polishundsinrättningen, som hör till Polisyrkeshögskolan.

12.4.2023 | Inrikesministeriet har beviljat sammanlagt 18,9 miljoner euro i EU-finansiering ur instrumentet för gränsförvaltning och visering (BMVI) till fyra projekt i utlysningen hösten 2022. Med finansieringen stöder man gränssäkerheten genom att utveckla Gränsbevakningsväsendets övervakningsförmåga samt den gemensamma viseringspolitiken genom att utveckla informationssystemen och viseringsprocessen.

8.12.2022 | Polisens avgiftsfria handräckning omfattar till exempel den handräckning som barnskyddsmyndigheterna behöver i barnskyddsärenden och den handräckning som socialmyndigheterna behöver i brådskande uppgifter. Regeringen föreslog den 8 december att en lag om detta ska stadfästas. Avsikten är att republikens president stadfäster lagen på fredag. Lagen träder i kraft den 1 januari 2023.

28.8.2023 | För inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt cirka 2,5 miljarder euro i ministeriets budgetförslag för 2024.

2.12.2022 | Ministrarna med ansvar för frågor som gäller civil beredskap eller deras ställföreträdare från Danmark, Sverige, Norge, Island och Finland träffades i Reykjavik den 2 december i det så kallade Hagasamarbetets tecken. Finland representerades vid mötet av inrikesministeriets statssekreterare Akseli Koskela.

24.2.2011 | EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor sammanträdde idag och behandlade Bulgariens och Rumäniens anslutning till Schengenområdet.

12.9.2022 | Den utdragna covid-19-pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och de tilltagande klimatförändringarna skapar osäkerhet om framtiden i Finland och världen över. I ett osäkert läge är det svårt att fatta beslut. Finland går till riksdagsval våren 2023, och det nya regeringsprogrammet ska fastställa riktlinjer för politiken under de närmaste åren.