En totalrevidering av gränsbevakningsväsendet ger mervärde för framtiden
Det föreslås att lagstiftningen om gränsbevakningsväsendet och gränszonen revideras. Syftet är att klargöra rådande praxis och precisera ansvarsområdena. I och med reformen kan gränsbevakningsväsendets resurser användas effektivare och samarbetet med andra centrala myndigheter med ansvar för den inre säkerheten förbättras.
Regeringen fattade beslut om innehållet i propositionen i dag den 10 februari. Avsikten är att republikens president avlåter propositionen med förslag till revidering av lagstiftningen om gränsbevakningsväsendet och gränszonen till riksdagen på fredag.
I den föreslagna lagen skall noggrant föreskrivas om bl.a. gränsbevakningsväsendets befogenheter, den uppgiftsrelaterade ansvarsfördelningen, förundersökning i brottmål, förvaltning och gränsbevakningsväsendets personregister. Enligt propositionen kommer det bl.a. att krävas en grundkurs på ett år i stället för nuvarande sex månaders studier för att en person skall få befogenheter som gränsbevakningsman.
Upprätthållande av gränssäkerheten är den centrala uppgiften - extra uppgifter skrivs också in i lagen
Gränsbevakningsväsendets enheter ligger och har verksamhet inom områden där det är särskilt viktigt att övervaka att bestämmelserna om jakt och fiske samt skydd av den marina miljön och naturskyddet följs, detta gäller också fartygsvrak som är skyddade som fornminnen. Enligt propositionen skall det nu tydligt föreskrivas i lagen om dessa andra övervakningsuppgifter som gränsbevakningsväsendet utför vid sidan om sin övriga verksamhet.
Ett mervärde för den inre säkerheten blir också att gränsbevakningsväsendet skall få möjlighet att självständigt sköta uppgifter i samband med den allmänna ordningen och säkerheten som kräver direkt ingripande vid gränsövergångsställena, i glesbygden i gränszonen och i skärgården. Detta möjliggör att gräns- och sjöbevakarna kan ingripa när problem upptäcks utan uttrycklig begäran från polisen vilket som regel krävs i dag. Ingripandet skall ändå alltid anmälas till polisen som kan besluta att ta över ledningsansvaret. En gräns- eller sjöbevakare som bor i gränszonen är ofta den enda synliga säkerhetsfaktorn på nära håll. Denna trygghet förstärks av att gränsbevakningsväsendet har ändamålsenlig materiel och förmåga att agera i alla möjliga omständigheter till lands och till sjöss.
Om bevakningsområdena avskaffas kan myndighetssamarbetet bli effektivare och verksamheten flexiblare. I dagens läge är gräns- och sjöbevakarna nästan helt bundna av bevakningssektionernas bevakningsområden. Genom att ta bort de regionala begränsningarna kan resurserna sättas in där de behövs och uppgiften behöver inte avbrytas på grund av en regiongräns. Den geografiska prioriteringen för verksamheten ändras dock inte. I propositionen föreslås dessutom att gränsbevakningsväsendets specialutbildade och specialutrustade beredskapstrupper skall användas effektivare så att beredskapstrupperna har bättre beredskap att ge ett mervärde i exceptionella situationer på gränsövergångsställena, havsområdena och vid behov också på andra ställen.
Förundersökning i brottmål inom gränsbevakningens specialkompetensområden effektiviseras
Gränsbevakningsväsendet skall när det gäller brottsutredning koncentrera sig på sina specialområden inom sitt ansvarsområde. Inom den sektorn skall förundersökningen och befogenheterna i viss mån fördjupas. Polisen skall ha helhetsansvaret för brottsbekämpningen. Den etablerade uppgiftsfördelningen mellan gränsbevakningsväsendet och tullen vid förundersökning av brottmål eller vid brottsbekämpning i övrigt skall inte ändras. Gränsbevakningsväsendet har på grund av sina huvuduppgifter en central ställning när det gäller övervakning av gränsöverskridande persontrafik och gränsbevakningsväsendet sköter för Europeiska unionens räkning brottsbekämpningen på området fri rörlighet i samband med gränskontrollerna.
Gränsbevakningsväsendet skall på nuvarande sätt kunna utföra begränsad förundersökning i ett ärende som anknyter till gränsbevakningsväsendets övervakningsuppgifter d.v.s. förundersökning när det gäller lindrigare brott och förseelser till exempel ärenden som omfattas av utlännings-, jakt- och fiskerilagstiftningen. I och med lagrevideringen skall gränsbevakningsväsendet kunna sköta bl.a. ratt- och fyllerifall från början till slut och förordna tillfälligt körförbud.
Det skall vara möjligt för gränsbevakningsväsendet att utföra förundersökning i fråga brott som nära anknyter till dess eget ansvarsområde till exempel illegal inresa och människohandel och förfalskning av resedokument i anslutning till dessa brott också när det är fråga om ett allvarligt eller omfattande brottmål eller att den berörde skall infinna sig till särskilt förhör. Enligt gällande lagstiftning sköter gränsbevakningsväsendet redan nu förundersökningen om det inte krävs omfattande förundersökningsåtgärder eller förutsätts att den berörde infinner sig till särskilt förhör i vilket fall förundersökningen skall överföras på polisen och tullen.
Gränsbevakningsväsendet har ett potentiellt mervärde att ge också inom andra delområden som hör till dess specialkompetens till exempel utredning av miljöbrott på havsområden bl.a. oljeutsläpp. I och med lagrevideringen skall utbildningen i förundersökning intensifieras bl.a. genom användning av polisens experter. Anställda inom gränsbevakningsväsendet som har specialiserat sig på förundersökning har redan praktiserat vid olika enheter inom polisen. Polisens, tullens och gränsbevakningsväsendets samarbete effektiviseras bl.a. så att gemensamma förundersökningsgrupper används i större utsträckning. I dag finns det på många större gränsövervakningsställen sådana här förundersökningsgrupper bestående av polisen, tullen och gränsbevakningsväsendet.
Bakom lagrevideringen ligger också framtidens utmaningar för den inre säkerheten
Lagrevideringsprojektet har särskilt beaktat programmet för den inre säkerheten och statsrådets principbeslut om tryggandet av samhällets livsviktiga funktioner. Revideringen har också beaktat framtidens utmaningar för den inre säkerheten som är att vänta i slutet av årtiondet när området för fri rörlighet utvidgas.
Lagen om gränsbevakningsväsendet som trädde i kraft 1999 började revideras i en projektarbetsgrupp som tillsattes av inrikesministeriet den 30 maj 2002. I gruppen ingick utom gränsbevakningsavdelningen också polisavdelningen. Projektet preciserades i juni 2002 med målet att genomföra en totalrevidering av lagstiftningen om gränsbevakningsväsendet.
Regeringens proposition om en totalrevidering av gränsbevakningslagstiftningen sändes för utlåtande våren 2004. I samband med den fortsatta beredningen fördes preciserande förhandlingar med bl.a. centralkriminalpolisen, tullen och finansministeriet. Förhandlingarna resulterade i ett samförstånd mellan gränsbevakningsväsendet, polisen och tullen om den viktigaste strategin för brottsbekämpningen. Nu är regeringens proposition med förslag till lag om revidering av lagstiftningen om gränsbevakningsväsendet och gränszonen klar att överlåtas till riksdagen. Den omfattande proposition med förslag till lag är på över trehundra sidor och där ingår över tjugo lagförslag. Målet är att lagarna träder i kraft den 1 juli 2005.
Regeringens proposition finns i sin helhet på finska och svenska på adressen http://www.raja.fi
Närmare information: lagstiftningsrådet Tomi Vuori, 020 410 6600