Framsteg gjordes i EU:s inrikes frågor under Finlands ordförandeperiod
Under Finlands period som ordförandeland i EU gjordes stora framsteg i inrikes frågor i det arbete som lades ner på att utvidga Schengenområdet med fri rörlighet. Efter långa och svåra förhandlingar nåddes politisk enighet om betydande initiativ till lagstiftning om SIS II under Finlands ordförandeperiod. Med ytterst snäv tidsram förhandlade Finland dessutom fram och beredde utgående från Portugals initiativ en lösning som gjorde det möjligt att utvidga Schengenområdet med fri rörlighet till de nya medlemsländerna snabbare än man trodde var möjligt i början av ordförandeskapet.
- Det arbete som inleddes i juli för att så snart som möjligt avskaffa personkontrollerna vid de inre gränserna mellan nya och gamla medlemsländer ledde till beslut kvällen före självständighetsdagen i Bryssel. Det var ett betydelsefullt politiskt beslut, säger inrikesminister Kari Rajamäki i sitt omdöme om ordförandeperioden.
Österrike och Finland genomförde mycket omfattande Schengenbesiktningar i de nya medlemsländerna 2006. I fråga om Schengens informationssystem kommer besiktningar att utföras också 2007. I det sista rådet under Finlands ordförandeskap i december antogs politiska slutsatser och det konstaterades att de finns behov av ytterligare besiktningar i de nya medlemsländerna.
Efter intensiva förhandlingar under hela Finlands ordförandeperiod lyckades man nå samförstånd om de nya fonderna för rättsliga och inrikes frågor (flyktingfonden, fonden för de yttre gränserna, återvändandefonden och integrationsfonden). Via fonderna går sammanlagt 6,6 euro till utveckling att ett område med frihet, rättvisa och säkerhet 2007-2013.
I samband med översynen av Haagprogrammet fördes en principiell diskussion under Finlands ordförandeperiod om beslutsfattandet samt migrations- och gränsförvaltningsfrågor. Riktlinjer för beredningen drogs upp och påskyndades på ett sätt som stödde Finlands mål (en omfattande invandrarpolitik, genomförande att principen om tillgång, operativt samarbete i polisfrågor, bekämpning av terrorism och organiserade brottslighet).
Under Finlands ordförandeskap lyftes problemen med illegal invandring vid EU:s södra havsgränser eftertryckligt fram. EU:s gränsförvaltningsbyrå FRONTEX samordnade de första gemensamma gränsförvaltningsaktioner som ordnades. Finland deltog i aktionen genom att sända gränsbevakningsväsendets övervakningsflygplan till Kanarieöarna. Under ordförandeperioden tog rådets och parlamentets "RABIT"-förordning om gemensamma aktioner som gäller snabbinsatsgrupper inom gränsförvaltningen ett stort steg framåt.
Under Finlands period fördes en bred debatt om EU:s övergripande invandrarpolitik (laglig och illegal invandring, medlemsländernas ömsesidiga solidariska ansvar och problem som numera är förknippat med det, en effektivare gränsförvaltning, samarbete med länder utanför EU). EU:s och Afrikas första gemensamma uttalande om migration och utveckling och en handlingsplan mot människohandel antogs.
Under Finlands ordförandeskap antogs den gränsstrategi som genomförts på initiativ av Finland om utveckling av ett system för EU:s integrerade gränsförvaltning. Strategin anger i stor utsträckning riktlinjerna för utvecklandet av förvaltningen av unionens yttre gränser. Dessutom främjade Finland under sin ordförandeperiod det operativa samarbetet mellan de brottsbekämpande myndigheterna genom att förstärka verksamhetsförutsättningarna för Europol och Frontex samt tillämpningen av Prümkonventionen.
Politisk enighet kunde också i sista stund uppnås i den svåra frågan om kommissionens förslag till finansiering av unionens räddningstjänst. Enigheten tryggar EU:s aktionsberedskap för gränsöverskridande kriser 2007-2013.
Finansieringen av räddningstjänsten ökar med totalt cirka 190 miljoner euro.
Närmare information: statssekreterare Kari Salmi, (09) 160 42802, kanslichef Ritva Viljanen, (09) 160 42803, överdirektör Antti Pelttari, (09) 160 42290