Regeringen föreslår skärpningar i det internationella skyddet
Regeringen har för avsikt att ändra det internationella skyddet så att det till sin karaktär blir tillfälligt. Giltighetstiden för tillstånden på grund av internationellt skydd förkortas till det minimum som EU-rätten möjliggör. Också ett synnerligen grovt brott som begåtts i Finland eller äventyrande av den nationella säkerheten utgör ett hinder för att få internationellt skydd. Statsrådet överlämnade en proposition om detta till riksdagen den 18 april.
Avsikten är att i enlighet med målen i regeringsprogrammet och på det sätt som EU:s skyddsgrundsdirektiv tillåter skärpa asylpolitiken. Ändringarna i utlänningslagen avses träda i kraft den 1 september 2024.
Enligt lagen kan en utlänning få internationellt skydd i Finland om han eller hon uppfyller villkoren för flyktingstatus eller status som alternativt skyddsbehövande. Syftet med ändringarna är att i större omfattning kunna återkalla det internationella skyddet om personen inte längre är i behov av det eller om personen på grund av sitt eget agerande inte anses förtjäna det skyddet.
Enligt propositionen ska flyktingar beviljas uppehållstillstånd för tre år i stället för nuvarande fyra år. Det fortsatta tillståndet förkortas från tidigare fyra år till tre år. Första uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd ska beviljas för ett år i stället för nuvarande fyra år. Fortsatt uppehållstillstånd på grund av alternativt skydd ska beviljas för två år i stället för nuvarande fyra år.
Ändringarna innebär att Migrationsverket oftare än tidigare ska bedöma behovet av fortsatt internationellt skydd, i enlighet med regeringsprogrammet. Också förutsättningarna för beviljande av fortsatt tillstånd ska skärpas och förtydligas.
Internationellt skydd kan förloras oftare än för närvarande
I propositionen utvidgas grunderna för förvägran, upphörande och återkallande av internationell skyddsstatus. Flyktingstatus, det vill säga asyl, kan i fortsättningen vägras eller upphöra om personen anses utgöra en fara för samhället på grund av att han eller hon har gjort sig skyldig till ett särskilt grovt brott.
Flyktingstatus och status som alternativt skyddsbehövande kan i fortsättningen upphöra också om personen efter att ha beviljats statusen gör sig skyldig till eller misstänks ha gjort sig skyldig till ett brott mot freden, en krigsförbrytelse, ett brott mot mänskligheten eller en gärning som strider mot FN:s syften och principer.
Dessutom kan statusen som alternativt skyddsbehövande upphöra om personen efter att ha beviljats statusen begår ett grovt brott. Status som alternativt skyddsbehövande kan vägras eller upphöra också när det finns skäl att anta att personen utgör en fara för samhället.
Flyktingstatus och status som alternativt skyddsbehövande kan vägras eller upphöra även när det finns grundad anledning att anta att utlänningen utgör en fara för Finlands nationella säkerhet.
Ytterligare information:
Milla Väisänen, specialsakkunnig, tfn 0295 488 698, [email protected]