Lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning kompletteras genom två förordningar
Statsrådet har utfärdat två förordningar om civil underrättelseinhämtning. Förordningarna träder i kraft den 1 juni samtidigt som lagstiftningen om underrättelseinhämtning.
Övervakningen av underrättelseinhämtning baserar sig på de registreringar som görs i samband med underrättelseverksamhet. Statsrådets förordning om civil underrättelseinhämtning innehåller preciserande anvisningar till skyddspolisen om dessa registreringar.
Registreringarna måste vara tillräckligt tydliga och detaljerade för att övervakningen av underrättelseinhämtningen ska vara effektiv och trovärdig. Därför är det nödvändigt att man ger anvisningar som är mer detaljerade än i lagen i synnerhet om skyldigheten att föra protokoll över metoderna för underrättelseinhämtning. Genom registrering förbättras också rättsskyddet för tjänstemän som utför underrättelseinhämtning, personer som är föremål för informationsinhämtning och utomstående.
Skyddspolisen är inte längre en förundersökningsmyndighet i fortsättningen
Genom den ena av de förordningar som nu utfärdats ändras statsrådets tidigare förordning om förundersökning, tvångsmedel och hemligt inhämtande av information.
I och med den nya lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning är skyddspolisen inte längre en förundersökningsmyndighet. Därför behöver skyddspolisen inte längre i fortsättningen ge en årlig redogörelse för hur de hemliga tvångsmedlen och skyddandet av dem har använts och övervakats.
På grund av skyddspolisens nya administrativa ställning godkänns utbildningar om täckoperationer och bevisprovokation genom köp i fortsättningen av inrikesministeriet. Polisstyrelsen meddelar närmare föreskrifter om samarbetet mellan och utbildningen av polisenheter som genomför täckoperationer.
Lagstiftningen om underrättelseinhämtning träder i kraft i början av juni
Lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning träder i kraft i början av juni i Finland. Genom lagstiftningen förbättras Finlands möjligheter att skydda sig mot till exempel terrorism, främmande staters spionage mot Finland eller lamslagning av kritisk infrastruktur.
Befogenheter till civil underrättelseinhämtning utövas av skyddspolisen. Därför effektiveras övervakningen av skyddspolisens verksamhet.
Inom inrikesförvaltningen fördelar sig genomförandet av övervakningen mellan inrikesministeriet och skyddspolisen. Inrikesministeriet ska årligen lämna en berättelse till riksdagens justitieombudsman och till underrättelseombudsmannen om hur skyddspolisens metoder för underrättelseinhämtning och skyddandet av den civila underrättelseinhämtningen har använts och hur användningen har övervakats.
Underrättelsetillsynsombudsmannen och riksdagens justitieombudsman ansvarar i huvudsak för den externa juridiska övervakningen av civil underrättelseinhämtning. Den parlamentariska övervakningen hör till underrättelsetillsynsutskottet.
Ytterligare information:
Marko Meriniemi, lagstiftningsråd, tfn 0295 488 561, [email protected]
Lagstiftning om civil underrättelseinhämtning - Frågor och svar
Fiktiva exempel på tillämpning av underrättelselagstiftningen