Arbetsgruppen föreslår inga ändringar i ordningslagen på grund av tiggeri på gatan
En arbetsgrupp som har kartlagt behovet att förenhetliga myndighetsåtgärderna när det gäller tiggare lämnade i dag sin rapport till migrations- och Europaminister Astrid Thors. Enligt arbetsgruppen är det nödvändigt att ha enhetliga regler på nationell nivå, i synnerhet när det gäller social- och hälsovårdsministeriet, polisen och migrationsmyndigheterna. Arbetsgruppen betonar att myndigheterna ska handla i bästa samförstånd och ingripa effektivt i tiggeri när det enligt lagen är nödvändigt, till exempel när barn eller gamla och skröpliga personer tigger.
Enligt arbetsgruppen kan polisen med stöd av den nuvarande ordningslagen ingripa i aggressivt och störande tiggeri. Enligt arbetsgruppen ger en kriminalisering av tiggeri inget önskvärt resultat eftersom det inte hindrar fattiga EU-medborgare att komma till Finland. En kriminalisering kan leda till att tiggarna skaffar sig sin utkomst genom kriminella metoder.
EU-medborgare ska registrera sin uppehållsrätt, om de vistas i landet längre än tre månader. Arbetsgruppen föreslår att inrikesministeriet tar fram en broschyr som myndigheter och organisationer kan använda när de informerar om ärendet.
För barnskyddet ansvarar den kommun där barnet vistas
Tiggarna har också haft med sig minderåriga barn. Enligt arbetsgruppen gäller barnskyddet alla barn som vistas i landet. För skydd av utländska barn svarar den kommun där barnet vistas och till exempel för kostnaderna för tillfällig inkvartering av barn ansvarar den kommun där barnet vistas. Socialmyndigheternas befogenhet omfattar dock endast tillhandahållande av omedelbar hjälp. Om behovet av skydd är kontinuerligt ska de kommunala myndigheterna vända sig till klientens hemlands beskickning.
Myndigheterna har olika syn på hur lagstiftningen om utbyte av information ska tillämpas. Enligt arbetsgruppen ger lagstiftningen möjlighet till informationsutbyte och främst handlar det om skillnader i tolkningen av lagen. Arbetsgruppen föreslår dock att polisen och social- och hälsovårdsmyndigheterna inrättar en arbetsgrupp som ska utforma allmänna instruktioner för informationsutbyte och rätten att få information.
Inga tecken på människohandel
Enligt arbetsgruppens utredning har polisen inte sett några tecken på att tiggarna är offer för människohandel, organiserad brottslighet eller tvång. Arbetsgruppen betonar i sin rapport att rekommendationerna i den nationella handlingsplanen mot människohandel ska följas om det finns tecken på människohandel.
De tiggare som har kommit till Finland har huvudsakligen varit romer från Rumänien. Enligt arbetsgruppen är det helt klart att romerna har en svag ställning i sitt utreseland. Finland ska fortsätta dialogen med Rumänien samt på EU-nivå medverka till att romernas ställning förbättras.
Inställningen till tiggare varierar i EU-länderna
I Sverige är tiggeri inte ett brott och ingripanden görs endast om tiggeriet är störande. I Norge är situationen likartad, men där har man upptäckt att tiggeriet är organiserat och en negativ följd av detta är att kriminaliteten har ökat. I Danmark är tiggeri kriminaliserat och straffet är bötesstraff efter en skriftlig anmärkning. Frankrike startade i augusti 2007 ett särskilt program för att återsända romer som kommit från Rumänien till Frankrike till deras hemtrakter. Utlänningar som kommit till Frankrike skaefter en vistelse på 90 dagar visa att de ärligt förtjänar medel för boende. De som återsänts har i huvudsak varit tiggare. Österrike har nyligen förbjudit minderåriga att tigga.
Arbetsgruppen som har kartlagt behovet att förenhetliga myndighetsåtgärderna när det gäller tiggare tillsattes i april av inrikesminister Anne Holmlund och migrations- och Europaminister Astrid Thors. Hämta arbetsgruppens rapport (på finska) här: www.intermin.fi/julkaisu/212008.
Närmare information: migrationsdirektör Sirkku Päivärinne, (09) 160 43416.