Bättre kvalitet och effektivare övervakning med nytt system för förtäckta metoder att inhämta information

Nedgången i antalet tillstånd förklaras av att de s.k. förlängda tillstånden har minskat i antal på grund av ett avbrott som beror på att man gått över till ett nytt teleavlyssningssystem och att det blivit svårare att klara upp grova brott och skaffa fram bevis. Minskningen av antalet förlängda tillstånd visar att fortlöpande användning av teletvångsmedel sker under kortare perioder.

Den genomsnittliga längden för teleavlyssning per brottsmisstänkt 2005 minskade med en månad jämfört med året innan och teleövervakningen med tre månader. Internationaliseringen av den kriminella verksamheten binder upp polisens resurser allt mera vilket till exempel tar sig uttryck i att begäran om rättshjälp för att genomföra teleavlyssningar utomlands har ökat. I fjol genomfördes 132 teleavlyssningar genom rättshjälp utomlands.

Eftersom användning av teleavlyssning eller teleövervakning i 60 procent avfallen har haft en antingen avgörande eller stor betydelse är det fortfarande en viktig metod när det gäller att inhämta information.

Domstolarna beviljade i fjol 70 tillstånd till teknisk avlyssning enligt tvångsmedelslagen och av dessa gällde 11 (14) ett utrymme avsett för stadigvarande boende.

Antalet misstänkta har ökat

I fjol utsattes 562 (535) misstänkta personer för teleavlyssning och 1116 (925) misstänkta personer för teleövervakning.

Förklaringen till att antalet misstänkta som utsattes för teleavlyssning och teleövervakning ökat är delrevideringen av tvångsmedelslagen som trädde i kraft i början av 2004 och som breddade användningsområdet för teleavlyssning och teleövervakning så att de kan användas i samband med nya brottsbenämningar, vilket i sin tur ökade användningen i fjol.

Domstolarnas beslut om att helt låta bli att meddela de misstänkta har årligen sjunkit när det gäller alla hemliga tvångsmedel så att deras andel 2005 i genomsnitt låg kring en procent.

Nytt informationssystem

Användningen av hemliga tvångsmedel koncentrerades på nationell nivå i ett nytt hanteringssystem för hemliga tvångsmedel den 1 november 2004. Utom tvångsmedel har också inhämtande av information enligt den rätt att få uppgifter som anges i polislagen och lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation koncentrerats så att det sker via det nya informationssystemet. År 2005 använde polisen sin allmänna rätt att få uppgifter för att få uppgifter av teleföretagen 3056 gånger.

Det nya informationssystemet har avgjort förbättrat kvaliteten på åtgärderna bland annat i och med att domstolarna har meddelat färre beslut om förkastande och genom att systemet har gallrat ut felaktiga förfrågningar om att få uppgifter av teleföretagen. Det nya systemet garanterar verksamhetens laglighet och gallrar på förhand ut vissa typer av fel helt och hållet. Jämfört med året innan har domstolarnas beslut om förkastande när det gäller teletvångsmedel som baserar sig på tvångsmedelslagen minskatmed 20 fall, vilket kan betraktas som en kännbar minskning. I fjol var antalet förkastade krav åtta.

Systemet har också gett laglighetsövervakarna ett nytt verktyg vilket väsentligt har förbättrat möjligheterna att övervaka åtgärderna. Systemet ger laglighetsövervakarna insyn i hur åtgärderna används och därför upptäcks eventuella missförhållanden bättre än förut. Informationssystemet gör det möjligt att övervaka åtgärderna i realtid. Laglighetsövervakares användarrättigheter har beviljats över 200 polismän som hör till befälet. Systemet är också ett redskap för statistikföring. Det har visat sig att systemet är unikt också internationellt.

Täckoperation och bevisprovokation genom köp

År 2004 meddelades färre än 20 beslut om täckoperationer och cirka 30 brottsmisstänkta utsattes för sådana. Besluten om täckoperationer och brottsmisstänkta som var föremål för täckoperationer var något mindre till antalet 2005 än året innan.

År 2002 registrerades något över 10 beslut om bevisprovokation genom köp och mindre än 20 brottsmisstänkta utsattes för sådana operationer. Fram till 2005 har både besluten om bevisprovokation genom köp och de brottsmisstänkta som utsatts för operationerna minskat. Täckoperationer och bevisprovokationer genom köp har huvudsakligen använts för att avslöja och klara upp grova narkotikabrott men också för att klara upp andra brott.

De här uppgifterna framgår av den berättelse som inrikesministeriets polisavdelning har lämnat till riksdagens justitieombudsman om användningen av förtäckta metoder att inhämta information. Berättelsen finns på inrikesministeriets webbplats.

Närmare information: överkommissarie Arto Hankilanoja, (09) 160 42529