Asylsökande som tas emot från Medelhavsområdet

Finland tar emot asylsökande i en särskilt utsatt ställning från EU-medlemsländerna i Medelhavsområdet. I praktiken innebär detta i första hand barn utan vårdnadshavare och ensamförsörjarfamiljer, som sannolikt är berättigade till internationellt skydd och som kommer från länder där säkerhetssituationen är särskilt dålig, såsom Syrien och Afghanistan.

Totalt högst 175 asylsökande kan tas emot från Grekland, Cypern, Malta och Italien beroende på var deras situation är allvarligast. Inrikesministeriet beslutar i samarbete med Migrationsverket om hur många asylsökande som tas emot per land.

Definitionen baserar sig på EU:s mottagandedirektiv (2013/33/EU). Enligt artikel 21 i direktivet är utsatta bland annat minderåriga, ensamkommande barn, personer med funktionsnedsättning, gravida kvinnor och ensamstående föräldrar med minderåriga barn. Utsatta personer är också sådana personer som har utsatts för tortyr, våldtäkt eller andra allvarliga former av psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. Till dem hör till exempel offer för kvinnlig könsstympning.

Finland tar i första hand emot minderåriga utan vårdnadshavare och ensamförsörjarfamiljer från EU-medlemsländerna i Medelhavsområdet. Beroende på fallet kan även andra utsatta personer tas emot.

I september 2019 bad Grekland EU-medlemsländerna att ta emot sammanlagt 2 500 ensamkommande minderåriga asylsökande. Då ombads Finland uttryckligen ta emot 150 sökande.

Antalet 175 står i proportion till Finlands storlek och vår kapacitet att ta emot minderåriga. Finland har utmärkta förutsättningar att ta emot utsatta asylsökande och att beakta deras särskilda behov. Under de senaste åren har det lämnats in få nya asylansökningar jämfört med den tidigare etablerade nivån i Finland.

Nej, det är de inte.

I flyktingkvoten tar Finland emot personer som FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) betraktar som flyktingar eller andra utlänningar som är i behov av internationellt skydd. UNHCR bestämmer vem som behöver mest hjälp och föreslår för en liten del av dessa personer vidarebosättning till länder som tar emot kvotflyktingar. De som anländer till Finland har redan då flyktingstatus. Finland tar emot kvotflyktingar årligen, och kvoten för 2020 är 850 personer.

Omplaceringarna inom EU grundar sig för närvarande på medlemsstaternas frivilliga åtgärder. Beslutet om att hjälpa asylsökande i Medelhavsområdet är Finlands svar på den akuta situationen i EU-länderna i regionen. Asylprocessen för de personer som förflyttas till Finland inleds först i Finland. Deras ärenden behandlas i asylförfarandet på samma sätt som för alla asylsökande i motsvarande ställning som anlänt till Finland.

De asylsökande som tas emot väljs av Migrationsverket tillsammans med andra myndigheter.

Finland underrättar det berörda EU-medlemslandet i Medelhavsområdet om sin vilja till omplaceringar, och efter det framför landet till Finland en begäran om att ta emot sökande. Efter att ha gjort behövliga utredningar ger Migrationsverket ett svar på begäran.

Omplaceringen sker under en tillräckligt lång period så att Migrationsverket kan säkerställa att sökandena tas emot på ett behörigt sätt och att deras särskilda behov beaktas. Inrikesministeriet beslutar om den närmare tidsplanen tillsammans med Migrationsverket.

I och med att migrationstrycket ökar kan mottagningskapaciteten i EU-länderna i Medelhavsområdet överskridas, vilket nu har skett i synnerhet i Grekland. Till följd av detta utsätts asylsökande, framför allt barn, för extra mänskligt nöd och lidande. Genom att ta emot dessa människor får Finland en konkret möjlighet att hjälpa nödställda och samtidigt svara på FN:s flyktingkommissariats (UNHCR) vädjanden.

EU-länderna i Medelhavsområdet har en central roll när det gäller att hantera flyttningsrörelsen till Europa, eftersom de är belägna vid EU:s yttre gränser. Om deras bärkraft äventyras, ökar sekundär förflyttning bland sökande och effekterna återspeglas också i det övriga Europa.

EU och Finland som en del av unionen har inte råd med att dessa länder vid de yttre gränserna förlorar förtroendet för att de vid behov får stöd från andra medlemsstater. Som en del av EU vill Finland fortfarande i första hand främja en hållbar lösning för att förnya det gemensamma europeiska asylsystemet så att det fungerar bättre också i krissituationer.

Genom att ta emot asylsökande visar Finland att landet är berett att genom konkreta åtgärder stödja de Medelhavsländer som ligger längs migrationsrutterna. Som en av EU:s yttre gränsstater kan Finland även själv befinna sig i en motsvarande situation i framtiden.

Ja. År 2019 kom cirka 2 500 asylsökande till Finland. Under de senaste åren har antalet varit mindre än före 2015. Då kom över 32 000 asylsökande till Finland. Före 2015 var antalet sökande relativt stabilt, 3 000–4 000 per år.

Finland har särskilt goda möjligheter att hjälpa barn som kommer från svåra förhållanden. Vårt system för mottagande av och stöd till minderåriga asylsökande hör till de främsta i Europa.

Alla omplaceringar sker under en tillräckligt lång period så att Migrationsverket kan säkerställa att sökandena tas emot på ett behörigt sätt och att deras särskilda behov beaktas.

De åtgärder som man nu kommit överens om är ett svar på den akuta situationen i området. Genom att ta emot asylsökande visar Finland att landet är berett att genom konkreta åtgärder stödja de Medelhavsländer som ligger längs migrationsrutterna. Stödet möjliggör att de mest utsatta personerna kan överföras från överbelastade mottagningsförhållanden, och det har en avgörande betydelse med tanke på dessa personers situation. Det är dock klart att inget sådant skäligt antal asylsökande som Finland med beaktande av sin storlek i praktiken kan ta emot allmänt kan befria EU-länderna i Medelhavsområdet från det tryck som förläggnings- och asylsystemet utsätts för.

Som en del av EU vill Finland fortfarande i första hand främja en hållbar lösning för att förnya det gemensamma europeiska asylsystemet så att det fungerar bättre också i krissituationer. Europeiska kommissionen förväntas under våren lägga fram ett nytt förslag om hur man kan reformera asylpolitiken.

Kostnaderna för mottagningsskedet för asylsökande som överförs från Medelhavsområdet kompenseras via EU:s asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF). Finansiering kan dessutom sökas från Europeiska kommissionen via en separat katastrofbiståndsmekanism som ingår i AMIF-fonden.

Andra kostnader föranleds exempelvis av integrationen. I den nationella budgeten för 2020 har man redan berett sig på att 4 000 första asylansökningar ska lämnas in i Finland i år. Av sökandena har 200 bedömts vara minderåriga utan vårdnadshavare. Vid behov ska anslag som reserverats i budgeten och ramen omfördelas.

Bakgrundsgranskningen på de personer som ska tas emot utförs i samarbete mellan Migrationsverket och Skyddspolisen innan omplaceringen sker. Dessutom får Finland information om den bakgrundsgranskning som de grekiska myndigheterna har utfört på personerna.

De personer som tas emot har levt under mycket svåra förhållanden. I Finland får de den omedelbara hjälp och det stöd på längre sikt som de behöver. Det finns verksamhetsmodeller för detta.

Det kan ta länge att fastställa valet av de personer som ska tas emot. Inrikesministeriet följer utvecklingen av coronavirussituationen och deltar i hanteringen av situationen i fråga om sina egna uppgifter. Vi följer anvisningarna från Institutet för hälsa och välfärd.

För närvarande (27.2.2020) har alla som räddats till havs i Italien satts i 14 dagars karantän på grund av viruset. På detta sätt säkerställs det att de personer som ska omplaceras inte bär viruset.