Frågor och svar om reformen av sotning

  • Hur följer man upp konsekvenserna av reformen?

    För att främja verkställigheten av reformen och följa upp effekterna av ändringarna kommer inrikesministeriet att tillsätta en uppföljningsgrupp. Uppföljningsgruppens uppgift är att producera och utvärdera information om genomförandet och effekterna av förändringarna samt att föra fram god praxis och goda lösningar för de problem som har uppstått.

  • Hur ändras bestämmelserna om sotning?

    Räddningsverken har inte längre skyldighet att ordna sotningstjänster inom sitt område. I praktiken innebär detta att det distriktssotningssystem och den prisreglering i fråga om sotningstjänster som begränsar näringsidkandet upphör. Efter en övergångsperiod på sex månader övergår man till ett fritt utbud av sotningstjänster i hela landet. De regionala distriktssotningsavtalen upphör att gälla senast den 30 juni 2019.

    Reformen väntas öka antalet sotningsföretag när det blir möjligt att inleda företagsverksamhet och komma in på marknaden utan att man behöver vinna ett anbudsförfarande i ett sotningsdistrikt.

    Det är i fortsättningen fritt fram för konsumenterna i hela landet att skaffa sotningstjänster hos det sotningsföretag som de väljer. Att komma överens om tidpunkten för när sotningen ska utföras blir flexibelt och priserna för tjänsten bestäms på marknadsvillkor.

  • Vilka saker ändras inte i bestämmelserna om sotning?

    Med undantag för ordnandet av sotningstjänster har bestämmelserna om sotning inte ändrats. Fastigheternas skyldighet att se till att eldstäderna och rökkanalerna sotas regelbundet och att stegar och säkerhetsutrustning på tak är i skick ändras inte. Också i fortsättningen ska sotning utföras i bostadshus varje år, i fritidsbostäder med minst tre års mellanrum och i andra byggnader enligt behov.

    Det gällande kravet på yrkesexamen för sotare kvarstår. Alla de som varit sotare hittills kan fortsätta att utöva sitt yrke. Det som ingår i sotningsarbetet ändras inte.

    Räddningsverkets uppgifter att råda och handleda fastigheter samt att övervaka brandsäkerheten kvarstår oförändrade.

  • Hur påverkar reformen brandsäkerheten?

    Det viktigaste med tanke på brandsäkerheten är att regelbundet använda sotningstjänsterna. När utbudet på sotningstjänster avregleras drar hushållen nytta av den eventuellt förbättrade tillgången på tjänster och sotarnas smidigare tidtabeller. När marknadsföringen av sotningstjänster ökar är det möjligt att också användningen av tjänsterna ökar.

    Sotningstjänsterna har ordnats utan distriktssotning i vissa delar av Södra Karelen redan i 15 års tid. Det har inte upptäckts att sättet att ordna sotningstjänsterna skulle ha påverkat antalet soteldar eller bränder som börjar från eldstäder och rökkanaler.

    Sotaren har också i fortsättningen skyldighet att underrätta inte bara den som företräder fastigheten utan även räddningsmyndigheten om sådana allvarliga brister och fel som kan medföra brandrisk. Skyldigheten att sota i fastigheter preciserades med en separat skyldighet att sörja för att eldstäder och rökkanaler hålls i skick.

    .

  • Vad innebär det att prisregleringen upphör?

    I distriktssotningssystemet har räddningsverket fastställt en sotningstaxa som har varit densamma för alla fastigheter i kommunen oberoende av avstånd. I fortsättningen bestämmer sotningsföretagen själva priset på sin tjänst. Sotaren bör ge kunden informationen om avgiften på ett tydligt och begripligt sätt.

    Priset på sotning kommer sannolikt att variera. Priserna kan vara t.ex. totalpriser eller fasta priser som bestäms enligt eldstadstyp. Prissättningen kan också bero på tidpunkten. T.ex. under kvällar, veckoslut eller högsäsongen kan priset på sotning avvika från grundpriset.

    Genom att föreskriva om vad som ingår i sotningsarbetet avser man att påverka hur priset på sotning bestäms samt tjänstens kvalitet.

  • Varför behövs sotning?

    Sotning behövs för att eldstaden och rökkanalen ska fungera ordentligt. Sotning är också en del av förebyggandet av sotbränder. Samtidigt har sotaren möjlighet att upptäcka brister som kan medföra brandrisk.

  • Vem får utföra sotningsarbete?

    Sotaren, dvs. den som utför sotningsarbete, ska ha yrkesexamen för sotare, precis som hittills. Alla de som varit sotare hittills är också i fortsättningen kompetenta att sota. Det ska inte heller i fortsättningen föreskrivas andra krav för sotningsföretag.

  • Hur ofta ska sotning utföras?

    Behovet av sotning av eldstäder och rökkanaler påverkas förutom av eldstadens konstruktion och det bränsle som används dessutom av hur ofta eldstaden används. Om man har för vana att bränna mycket skräp eller fuktig ved har detta stor betydelse för hur sotig rökkanalen blir.

    För sotning av eldstäder i bostadshus har det föreskrivits intervaller. I byggnader som används för stadigvarande boende ska sotning utföras minst en gång om året, och i byggnader som används som fritidsbostäder med minst tre års mellanrum. Indelningen i stadigvarande boende och fritidsboende betyder inte här ett sådant användningsändamål för en byggnad som gäller byggreglering utan hur mycket de boende vistas i bostäderna. I bostadshus bör sotning vid behov utföras oftare än vad som föreskrivs.

  • Hur väljer man en sotare?

    Reformen ökar konsumenternas valfrihet att skaffa sotningstjänsterna av den professionella sotare som de önskar. Sotare kan väljas på många olika grunder: någon väljer den billigaste, en annan den som är närmast, en tredje den bästa, en fjärde den trevligaste och en femte en sådan som samtidigt erbjuder andra underhållstjänster för fastigheten.

    Sotningsföretagarna har etablerat sig på olika håll i landet, nämligen där det finns fastigheter att sota. De gamla distriktssotarna har redan en etablerad kundkrets i synnerhet på glesbygden, vilket betyder att författningsändringarna inte nödvändigtvis medför stora förändringar. Sotaren kan också i fortsättningen erbjuda och marknadsföra sina tjänster t.ex. genom att såsom hittills dela ut meddelanden i postlådorna.

    I synnerhet i tätorterna kan konkurrensen mellan sotningsföretagen leda till ökad marknadsföring. Det uppstår dock inte nödvändigtvis verklig konkurrens mellan flera sotningsföretag i hela landet.

  • Hur ska man förbereda sig på sotningen?

    Att prisregleringen i fråga om sotning upphör betyder att varje sotningsföretagare prissätter själv sina tjänster. Det är bra att höra sig för om prisgrunderna för sotningstjänsten eller begära en uppskattning av priset redan när man beställer sotningen.

    Stegarna, delarna av tillträdesvägar på tak och säkerhetsutrustningen på tak bör hållas i sådant skick att sotningsarbetet kan utföras säkert. Detta avser att trygga sotarnas arbetarskydd. Om man inte kommer tryggt till skorstenen, utförs inte sotningsarbetet. Därför kan sotaren fråga om stegarnas skick när man kommer överens om sotningstidpunkten.

  • Vad görs i samband med sotningen?

    Utöver rengöring av eldstäder och rökkanaler ingår i sotningsarbetet kontroll av eldstädernas och rökkanalernas skick av brandsäkerhetsskäl. Med kontroll avses här observation av eldstadens och rökkanalens skick. Kontrollen förutsätter inte att sotaren använder några specialredskap.

    För att en eldstad eller rökkanal som stått oanvänd ska få tas i bruk krävs sotning. I detta fall ska tyngdpunkten i sotningsarbetet ligga på kontrollen av eldstadens och rökkanalens skick för att ibruktagandet av dem inte ska äventyra byggnadens brandsäkerhet.

  • Varför lönar det sig att spara sotningsintyget?

    Sotaren har skyldighet att utfärda ett intyg till kunden över utfört sotningsarbete. Med hjälp av uppgifterna i sotningsintyget vet kunden vilka åtgärder priset på sotningsarbetet består av. Utifrån sotningsintyget kan man också bedöma om sotningen motsvarar kraven.

    Dessutom antecknar sotaren alla brister och fel som hen upptäckt i eldstäder, rökkanaler och stegar i sotningsintyget. Brister och fel som kan medföra brandrisk ska specificeras så noggrant att kunden kan vidta behövliga korrigerande åtgärder.

    Genom sotningsintyget kan man vid behov visa den räddningsmyndighet som utövar tillsyn att sotningen har utförts på behörigt sätt. Det är bra att spara sotningsintyget med tanke på följande sotning så att sotaren kan bedöma hur eldstadens eller rökkanalens skick utvecklas.

  • Hur göra om man är missnöjd med sotningstjänsten?

    Vid sotningsarbetet ska sotaren iaktta god sotningssed. I enlighet med Sotningsbranschens Centralförbunds anvisningar för sotningsarbete ska sotningsarbetet motsvara kundens behov och uppfylla minimikraven vad gäller sotningsarbetes omfattning.

    Om byggnadens ägare eller innehavare är missnöjd med den sotningstjänst hen har fått, ska hen för anförande av besvär först kontakta sotningsföretaget, som i första hand är ansvarig för felet i tjänsten. Om besvären till företaget inte leder till önskat resultat, kan man kontakta konsumentrådgivningen.

    Länk till konsumentrådgivning