Frågor och svar om reformen av sotning

  • Hur ändras bestämmelserna om sotning?

    I fortsättningen ska räddningsverket inte längre ha ansvaret för att ordna sotningstjänster och man övergår till fritt utbud av sotningstjänster i hela landet. Härvid upphör det distriktssotningssystem som begränsar näringsidkandet samt prisregleringen i fråga om sotningstjänster. Reformen väntas öka antalet sotningsföretag när det blir möjligt att inleda företagsverksamhet och komma in på marknaden utan att man behöver vinna ett anbudsförfarande i ett sotningsdistrikt.

    Det är i fortsättningen fritt fram för konsumenterna i hela landet att skaffa sotningstjänster hos det sotningsföretag som de väljer. Att komma överens om tidpunkten för när sotningen ska utföras blir flexibel och priserna för tjänsten bestäms marknadsmässigt.

  • Vilka saker ändras inte i bestämmelserna om sotning?

    Med undantag för ordnandet av sotningstjänster kvarstår bestämmelserna om sotning som för närvarande. Fastigheternas skyldighet att se till att eldstäderna och rökkanalerna sotas regelbundet och att stegar och säkerhetsutrustning på tak är i skick ändras inte. Också i fortsättningen ska sotning utföras i bostadshus varje år, i fritidsbostäder med minst tre års mellanrum och i andra byggnader enligt behov.

    Det gällande kravet på yrkesexamen för sotare kvarstår. Alla nuvarande sotare kan fortsätta att utöva sitt yrke. Det som ingår i sotningsarbetet ändras inte.

    Räddningsverkets uppgifter att råda och handleda fastigheter samt att övervaka brandsäkerheten kvarstår oförändrade.

  • Hur påverkar reformen brandsäkerheten?

    Det viktigaste med tanke på brandsäkerheten är att regelbundet använda sotningstjänsterna. När utbudet på sotningstjänster avregleras drar hushållen nytta av den eventuellt förbättrade tillgången på tjänster och sotarnas smidigare tidtabeller. När marknadsföringen av sotningstjänster ökar är det möjligt att också användningen av tjänsterna ökar.

    Sotningstjänsterna har ordnats utan distriktssotning i vissa delar av Södra Karelen redan i 15 års tid. Det har inte upptäckts att sättet att ordna sotningstjänsterna skulle ha påverkat antalet soteldar eller bränder som börjar från eldstäder och rökkanaler.

    Sotaren ska också i fortsättningen ha skyldighet att underrätta inte bara den som företräder fastigheten utan även räddningsmyndigheten om sådana brister och fel som kan medföra brandrisk. Skyldigheten att sota i fastigheter preciseras med en separat skyldighet att sörja för att eldstäder och rökkanaler hålls i skick.

    .

  • Vad innebär det att prisregleringen upphör?

    I distriktssotningssystemet har räddningsverket fastställt en sotningstaxa som har varit densamma för alla fastigheter i kommunen oberoende av avstånd. I fortsättningen bestämmer sotningsföretagen själva priset på sin tjänst. Sotaren bör ge kunden informationen om avgiften på ett tydligt och begripligt sätt.

    Priset på sotning kommer sannolikt att variera. Priserna kan vara t.ex. totalpriser eller fasta priser som bestäms enligt eldstadstyp. Prissättningen kan också bero på tidpunkten. T.ex. under kvällar, veckoslut eller högsäsongen kan priset på sotning avvika från grundpriset.

    Genom att som för närvarande föreskriva om vad som ingår i sotningsarbetet avser man att påverka hur priset på sotning bestäms samt tjänstens kvalitet.

  • Vem får utföra sotningsarbete?

    Sotaren, dvs. den som utför sotningsarbete, ska ha yrkesexamen för sotare, precis som hittills. Alla nuvarande sotare är också i fortsättningen kompetenta att sota. Det ska inte föreskrivas andra krav för sotningsföretag i fortsättningen.

  • Hur väljer man en sotare?

    Reformen ökar konsumenternas valfrihet att skaffa sotningstjänsterna av den professionella sotare som de önskar. Sotare kan väljas på många olika grunder: någon väljer den billigaste, en annan den som är närmast, en tredje den bästa, en fjärde den trevligaste och en femte en sådan som samtidigt erbjuder andra underhållstjänster för fastigheten.

    För närvarande har sotningsföretagarna etablerat sig på olika håll i landet, nämligen där det finns fastigheter att sota. De nuvarande distriktssotarna har redan en etablerad kundkrets i synnerhet på glesbygden, vilket betyder att författningsändringarna inte nödvändigtvis medför stora förändringar. Sotaren kan också i fortsättningen erbjuda och marknadsföra sina tjänster t.ex. genom att såsom hittills dela ut meddelanden i postlådorna.

    I synnerhet i tätorterna kan konkurrensen mellan sotningsföretagen leda till ökad marknadsföring. Det uppstår dock inte nödvändigtvis verklig konkurrens mellan flera sotningsföretag i hela landet.

  • Hur följer man upp konsekvenserna av reformen?

    För att främja verkställigheten av reformen och följa upp effekterna av ändringarna kommer inrikesministeriet att tillsätta en uppföljningsgrupp. Uppföljningsgruppens uppgift är att producera och utvärdera information om genomförandet och effekterna av förändringarna samt att föra fram god praxis och goda lösningar för de problem som har uppstått.