Reformen av penninginsamlingsverksamheten
Republikens president stadfäste lagen om penningsinsamlingar den 5 juli 2019. Den nya lagen om penninginsamlingar träder i kraft den 1 mars 2020 och den underlättar anordnandet av penninginsamlingar betydligt.
I och med den nya lagen beviljas tillstånd till penninginsamling alltid så att de gäller tills vidare. Den nya lagen möjliggör också ordnandet av anmälningspliktiga småskaliga medborgarinsamlingar (småskalig insamling).
Polisstyrelsen ger närmare information om detta närmare tidpunkten för ikraftträdandet.
Frågor och svar
-
En förutsättning för anordnandet av en penninginsamling är framöver att tillstånd till penninginsamling söks hos Polisstyrelsen eller att anmälan om anordnande av en småskalig insamling görs hos polisinrättningen. Det är möjligt att både söka tillstånd och göra anmälan i polisens e-tjänst.
I lagen om penninginsamlingar ingår bestämmelser om några penninginsamlingar som inte omfattas av lagens tillämpningsområde och som inte kräver tillstånd eller anmälan. Exempelvis vid evenemang som ordnas av en grupp inom småbarnspedagogiken eller en undervisningsgrupp kan man också i fortsättningen samla in pengar utan tillstånd, om de insamlade medlen används för att främja studierna eller hobbyverksamheten och om en myndig person ansvarar för insamlingen. Kollektinsamling eller insamling av motsvarande penningdonationer kräver inte heller tillstånd eller anmälan.
-
Tillstånd till penninginsamling kan beviljas föreningar, stiftelser, i partiregistret antecknade partier och religionssamfund som är registrerade i Finland och som har ett allmännyttigt syfte. Dessutom kan tillstånd till penninginsamling beviljas en i Finland verksam oregistrerad sammanslutning med allmännyttigt syfte, om orsaken till att sammanslutningen inte har registrerats är att dess ställning regleras i lagstiftningen i Finland (t.ex. Finlands Röda Kors).
Tillstånd till penninginsamling kan också beviljas ett universitet som avses i universitetslagen, en yrkeshögskola som avses i yrkeshögskolelagen, Nationalgalleriet, centralfonden för den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland för diakonifondens räkning, en kyrklig samfällighet inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, eller en sådan församling inom den kyrkan som inte hör till en kyrklig samfällighet, samt en församling inom den ortodoxa kyrkan i Finland.
Småskaliga insamlingar får anordnas av i Finland registrerade föreningar, stiftelser, religionssamfund samt partier som antecknats i partiregistret. Dessutom får småskaliga insamlingar anordnas av Finlands Röda Kors eller dess lokala eller regionala verksamhetsenhet, en studentkår eller en nation som avses i universitetslagen och en studerandekår som avses i yrkeshögskolelagen. Också en kyrklig samfällighet inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, eller en sådan församling inom den kyrkan som inte hör till en kyrklig samfällighet, samt en församling inom den ortodoxa kyrkan i Finland får anordna en småskalig insamling.
Dessutom har en oregistrerad grupp som består av minst tre fysiska personer, varav minst en medlem har uppnått myndighetsåldern och de övriga har fyllt 15 år, och vilka alla har en i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland, rätt att anordna en småskalig insamling.
-
Ett penninginsamlingstillstånd beviljas i fortsättningen alltid så att det gäller tills vidare. I samband med att ett tillstånd till penninginsamling söks krävs det dessutom att sökanden endast lämnar in sådana viktiga uppgifter och bilagor som är av väsentlig betydelse med tanke på fastställande av rätten att anordna penninginsamlingar och säkerställande av tillförlitligheten av penninginsamlingsverksamheten. I ansökan behöver man t.ex. inte längre meddela vilka insamlingssätt som används i penninginsamlingen eller kostnaderna för dem. Myndigheten ska inte heller längre bedöma om verksamheten är etablerad eller om insamlingen överensstämmer med allmänt intresse.
-
Myndigheten övervakar penninginsamlingsverksamheten såväl på förhand som i efterhand. Alla som har beviljats tillstånd lämnar in årsanmälan för att bl.a. rapportera om hur de insamlade medlen använts. Årsanmälan ska lämnas till Polisstyrelsen inom sex månader efter utgången av räkenskapsperioden. Kommande penninginsamlingar anmäls till myndigheten i form av en årsplan.
Polisinrättningen ska tillställas en redovisning av alla småskaliga insamlingar inom två månader efter det att insamlingen slutförts. Redovisningen bör innehålla bl.a. en utredning om vad de insamlade medlen har använts till.
Myndigheten kan förbjuda eller avbryta en penninginsamling om insamlingen inte följer lagstiftningen. Tillstånd till penninginsamling kan också återkallas eller tillståndshavaren ges en skriftlig varning.
-
Den som beviljas tillstånd till penninginsamling ges liksom för närvarande ett tillståndsnummer. Även den som gör anmälan om småskalig insamling ges ett nummer för småskalig insamling. Med hjälp av numret kan den som anordnar insamlingen visa att det finns ett behövligt tillstånd för insamlingen eller att det gjorts en anmälan om insamlingen till polisinrättningen. I samband med att donationer begärs bör allmänheten ges tillståndsnumret eller anmälningsnumret. Avsikten är dessutom att uppgifterna om penninginsamlingar, t.ex. beviljade tillstånd och anmälningar om småskaliga insamlingar, i fortsättningen ska finnas på polisens webbplats.
-
Syftet med lagstiftningen om penninginsamlingar har alltid varit att stödja allmännyttiga samfunds och stiftelsers medelsanskaffning för allmännyttig verksamhet. Kravet på allmännyttighet är viktigt för att säkerställa allmännyttiga samfunds och stiftelsers verksamhetsbetingelser samt mer generellt för att motivera medborgarnas erfarenhet av berättigande och allmän godtagbarhet i fråga om offentliga penninginsamlingar.
-
Med småskalig insamling avses en penninginsamling som pågår en begränsad tid och där maximibeloppet för intäkterna av insamlingen har begränsats. En småskalig insamling kräver inte tillstånd till penninginsamling, utan den som anordnar insamlingen gör en anmälan om insamlingen till polisinrättningen minst fem vardagar innan insamlingen inleds. Det förutsätts inte att verksamheten hos anordnaren av småskaliga insamlingar eller insamlingsändamålet är allmännyttiga. En insamling kan dock inte anordnas för att stödja näringsverksamhet eller för att utöka en juridisk persons förmögenhet.
Samma anordnare av småskaliga insamlingar ska kunna anordna högst två penninginsamlingar under ett kalenderår. Genom en insamling får man samla in högst 10 000 euro och insamlingen får pågå högst tre månader.
-
Avsikten med de begränsningar som gäller småskaliga insamlingar är att de aktörer som regelbundet anordnar penninginsamlingar inte genom att anordna flera småskaliga insamlingar och utnyttja det lättare anmälningsförfarandet ska sträva efter att kringgå ansökan om tillstånd till penninginsamling. Syftet med småskaliga insamlingar är att göra det möjligt för anordnare av enstaka småskaliga penninginsamlingar att skaffa medel, och därför begränsas småskaliga insamlingar tidsmässigt och beloppsmässigt liksom antalet insamlingar som anordnas per år.
För regelbunden och fortlöpande penninginsamlingsverksamhet finns tillstånd till penninginsamling som gäller tills vidare. Det är således motiverat att dessa två olika möjligheter att skaffa finansiering hålls klart åtskilda från varandra och är olika.
-
I samband med revideringen av lagen utreddes en eventuell övergång till enbart anmälningsförfarande grundligt. Att bevara kravet på allmännyttighet som en förutsättning för att få rätt att anordna penninginsamlingar innebär dock utmaningar för användningen av anmälningsförfarandet. Att bevara kravet på allmännyttighet betyder att myndigheten i processen bör bedöma om verksamheten hos anordnaren av penninginsamlingen och föremålet för insamlingen är allmännyttiga. Då kan man inte endast anlita ett förfarande av teknisk karaktär som grundar sig på en anmälan och där myndigheten endast kontrollerar att de nödvändiga villkoren uppfylls och för in uppgifterna i registret.
-
Penninginsamlingar är en viktig källa till finansiering av allmännyttig verksamhet. Om rätt till penninginsamling beviljas sådana offentliga samfund som har laggaranterad rätt att ta ut skatt eller vilkas verksamhet finansieras med budgetmedel, skulle detta avsevärt förändra den omvärld där allmännyttiga frivilligorganisationer bedriver medborgerlig och frivillig verksamhet. Det är fortfarande ändamålsenligt att finansiera lagstadgad verksamhet som bedrivs av offentliga samfund med offentlig budgetfinansiering.
För att trygga tredje sektorns verksamhetsförutsättningar ansågs lagens huvudregel, enligt vilken endast allmännyttiga samfund och stiftelser får anordna penninginsamlingar, vid beredningen av lagen vara värd understöd. Aktörer inom tredje sektorn kan dock samla in pengar för statens, kommunens, samkommunens och landskapets allmännyttiga verksamhet.
-
Universitetens och yrkeshögskolornas rätt att samla in pengar fortsätter i och med den nya lagen. Genom lagen tryggas dessutom kontinuerlig rätt att tillföra universitet och yrkeshögskolor kapital som ett sätt att förvalta insamlade medel.
-
Företagen kan inte heller i fortsättningen anordna penninginsamlingar. I den nya lagen om penninginsamlingar finns inte längre bestämmelser om den som i praktiken anordnar en penninginsamling och som sköter uppgifter i omedelbar anslutning till genomförandet av penninginsamlingen. Företagen kan alltså i fortsättningen mer flexibelt än hittills delta i penninginsamlingsverksamheten i egenskap av dem som i praktiken anordnar insamlingar. Dessutom kan företagen delta i penninginsamlingsverksamheten genom att marknadsföra insamlingen av den som beviljats tillstånd eller som gjort en anmälan om insamlingen samt själva fungera som donatorer.
-
En enskild person får inte heller i fortsättningen anordna en penninginsamling. En oregistrerad grupp som består av minst tre fysiska personer, varav minst en medlem har uppnått myndighetsåldern och de övriga har fyllt 15 år, och vilka alla har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland, kan anordna en småskalig insamling.
-
Den nya lagen bereddes i nära samarbete med olika kontaktgrupper. Kontakt- och intressegrupperna var representerade i arbetsgruppens kontinuerliga arbete genom två permanenta sakkunniga från organisationsfältet.
Dessutom har inrikesministeriet hört frivilligorganisationer och medborgaraktivister på diskussionsmöten och i workshoppar som ministeriet arrangerat samt via en webbenkät. I projektet ordnades också en omfattande remissbehandling.
Under den förstudie som föregick lagprojektet gjordes också resor till de nordiska länderna för att skaffa information och göra en internationell jämförelse.