Sök
- Fess-sök
-
22.5.2025 | Inrikesminister Mari Rantanen deltog den 22 maj i ett EU-möte om civil beredskap och motståndskraft i Bryssel, Belgien. Syftet med mötet, som sammankallats av Nederländerna, var att inleda en ministerkoalition som ska bidra till att stärka beredskapen i EU. Bakgrunden är den nuvarande geopolitiska situationen och strategin för en beredskapsunion, som kommissionen lade fram i mars.https://intermin.fi/sv/-/inrikesminister-rantanen-traffade-andra-ministrar-med-ansvar-for-beredskap-i-bryssel
-
20.2.2025 | Tjeckiens inrikesminister Vít Rakušan besöker Finland den 19–21 februari och träffar inrikesminister Mari Rantanen. Ministrarna besöker tillsammans Sydöstra Finlands gränsbevakningssektion i Vaalimaa och diskuterar bland annat vad Finland gör för att bekämpa instrumentalisering av inresa.https://intermin.fi/sv/-/inrikesminister-rantanen-och-tjeckiens-inrikesminister-vit-rakusan-traffas-i-finland
-
28.11.2024 | De nordiska ministrarna med ansvar för civil beredskap eller deras ställföreträdare sammanträdde i Oslo den 28 november. Ministrarna träffas nu i en ny situation när alla de nordiska länderna är medlemmar i Nato. Finland representerades vid mötet av inrikesminister Mari Rantanen.https://intermin.fi/sv/-/de-nordiska-landerna-maste-forbereda-sig-pa-alla-slags-hot
-
10.10.2024 | EU-ländernas inrikesministrar sammanträder i rådet för rättsliga och inrikes frågor i Luxemburg den 10 oktober. Ministrarna diskuterar bland annat konsekvenserna av externa konflikter för EU och utvecklingen av kontrollen av de yttre gränserna. Finland företräds vid mötet av kommunikations- och inrikesminister Lulu Ranne.https://intermin.fi/sv/-/inrikesministrarna-diskuterar-utvecklingen-av-kontrollen-av-de-yttre-granserna-och-konsekvenserna-av-externa-konflikter-for-eu
-
4.3.2024 | EU-ländernas inrikesministrar sammanträder i rådet för rättsliga och inrikes frågor i Bryssel den 4 mars. På ministrarnas agenda står bland annat frågor som gäller gränssäkerheten, migrationen och läget i Ukraina. Finland representeras vid mötet av inrikesminister Mari Rantanen.https://intermin.fi/sv/-/inrikesministrarna-diskuterar-granssakerheten-och-migrationen
-
4.6.2014 | Naton pelastuspalveluryhmän asiantuntijaseminaari Helsingissähttps://intermin.fi/sv/-/naton-pelastuspalveluryhman-asiantuntijaseminaari-helsingissa
-
11.2.2023 | Finland skickade materialhjälp till Turkiet i form av nödinkvartering för cirka 3 000 personer. Det planeras också att materiell hjälp ska skickas till Syrien enligt en snabb tidsplan. Hjälpbehovet är stort vid räddnings- och röjningsarbetet efter jordbävningen. Den första försändelsen med materialhjälp anlände till Turkiet i dag via Natos euroatlantiska räddningstjänst (EARDCC).https://intermin.fi/sv/-/finland-skickade-nodinkvartering-till-turkiet-planerar-skicka-materialhjalp-ocksa-till-syrien
-
17.1.2024 | I slutrapporten för projektet Civil beredskap tillsammans rekommenderas samordning av nationella och internationella säkerhetsrelaterade termer, beaktande av betydelsen av en säkerhetsrelaterad ordlista samt beaktande av nya begrepp och tänkesätt i utvecklingsarbete.https://intermin.fi/sv/-/194055633/rapport-fran-en-granskning-av-begreppet-civil-beredskap-till-lardomar-for-utveckling-av-forberedelser-och-beredskap
-
8.9.2023 | Inrikesminister Mari Rantanen besöker Stockholm den 11–12 september. Hon träffar justitieminister Gunnar Strömmer, migrationsminister Maria Malmer Stenergard och ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin.https://intermin.fi/sv/-/inrikesminister-mari-rantanen-besoker-sverige-den-11-12-september
-
18.1.2023 | Samarbetet inom civil beredskap mellan EU och Nato har uppmuntrat Finland att utveckla sin egen civila beredskap. Begreppet civil beredskap har för närvarande ingen klar och etablerad ställning i det finländska systemet för övergripande säkerhet. I en Policy Brief-översikt som publicerades den 18 januari dryftas vilka befintliga funktioner den civila beredskapen hänför sig till och vilka betydelser begreppet ska bära.https://intermin.fi/sv/-/194055633/oversikt-tacker-civil-beredskap-grazoner-inom-finlands-overgripande-sakerhet-
-
6.6.2022 | En arbetsgrupp tillsatt av utrikesministeriet föreslår ändringar i lagen om beslutsfattande om lämnande av och begäran om internationellt bistånd. Enligt förslaget ska lagens tillämpningsområde även omfatta insatser som en finsk myndighet genomför utanför Finlands territorium utifrån Finlands nationella behov utan en extern begäran. Insatsen kan genomföras självständigt eller till stöd för en an...https://intermin.fi/sv/-/arbetsgrupp-foreslar-reformer-som-forbattrar-finlands-forutsattningar-att-delta-i-internationella-insatser
-
3.9.2024 | Statsminister Petteri Orpos regering har lagt fram en proposition om statsbudgeten för 2025 som stärker förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Ekonomisk tillväxt som drivs av den privata sektorn tryggar också finansieringsbasen för de offentliga finanserna. Det görs hela tiden framsteg i de snabbverkande åtgärder för att stävja skuldsättningen som regeringen beslutat om på grund av det svåra läget i de offentliga finanserna.https://intermin.fi/sv/-/194055633/statsminister-orpos-regering-den-langsiktiga-anpassningen-av-ekonomin-fortsatter-samtidigt-som-vi-haller-kursen-mot-tillvaxt
-
1.11.2022 | Inrikesminister Krista Mikkonen träffar Sveriges nya minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i Helsingfors den 1 november. Ministrarna diskuterar samarbetet mellan länderna i frågor som gäller civil beredskap.https://intermin.fi/sv/-/minister-mikkonen-traffar-sveriges-minister-for-civilt-forsvar-carl-oskar-bohlin
-
24.3.2023 | Överkommissarie Pekka Kokkonen har valts till uppdraget som samordnare för polissektionen i Förenta Nationernas (FN) fredsbevarande insats i Somalia UNSOM (United Nations Assistance mission in Somalia). Kokkonen är direktör för polishundsinrättningen, som hör till Polisyrkeshögskolan.https://intermin.fi/sv/-/pekka-kokkonen-blir-samordnare-for-polissektionen-i-fredsbevarande-insats-i-somalia
-
30.5.2022 | Inrikesminister Krista Mikkonen besöker Stockholm den 31 maj och träffar sina kolleger, integrations- och migrationsminister Anders Ygeman och justitie- och inrikesminister Morgan Johansson. På agendan står bland annat frågor som gäller läget i Ukraina och ländernas Natomedlemskap.https://intermin.fi/sv/-/inrikesminister-mikkonen-besoker-stockholm-den-31-maj-
-
13.8.2021 | På grund av den snabbt försämrade säkerhetssituationen i Afghanistan beslutade statsrådet vid ett extra sammanträde den 13 augusti att afghaner som i Afghanistan har arbetat för Finland, EU eller Nato kan tas till Finland med sina familjer och beviljas uppehållstillstånd.https://intermin.fi/sv/-/afghaner-som-har-arbetat-for-myndigheterna-kan-tas-till-finland
-
12.9.2022 | Den utdragna covid-19-pandemin, Rysslands invasion av Ukraina och de tilltagande klimatförändringarna skapar osäkerhet om framtiden i Finland och världen över. I ett osäkert läge är det svårt att fatta beslut. Finland går till riksdagsval våren 2023, och det nya regeringsprogrammet ska fastställa riktlinjer för politiken under de närmaste åren.https://intermin.fi/sv/-/194055633/hur-ska-man-lotsa-finland-i-ett-osakert-varldslage-ministeriernas-framtidsoversikt-ger-beslutsfattarna-vagledning
-
17.11.2022 | I den kompletterande budgetpropositionen för 2023 föreslår regeringen sammanlagt cirka 217 miljoner euro till inrikesministeriets förvaltningsområde.https://intermin.fi/sv/-/de-storsta-tillaggen-inom-inrikesministeriets-forvaltningsomrade-ar-for-stangsel-vid-ostgransen-och-raddningsvasendet
-
16.3.2022 | Inrikesminister Krista Mikkonen och Sveriges justitie- och inrikesminister Morgan Johansson träffas i Finland den 16 mars för att diskutera samarbetet inom krisberedskap och civilt försvar, räddningstjänst och genomförande av avtalet om polissamarbete. Därtill diskuteras kustbevakningssamarbetet.https://intermin.fi/sv/-/finlands-och-sveriges-inrikesministrar-diskuterar-det-bilaterala-samarbetet-och-forandringarna-i-sakerhetsmiljon
-
3.9.2019 | Kärnvapnen har återvänt till världspolitikens centrum, konstateras det i en färsk rapport från Utrikespolitiska institutet. Skramlet med kärnvapen har fått större betydelse på grund av den skärpta maktkampen mellan stormakterna, regionala spänningar och den tekniska utvecklingen. Det är emellertid inte fråga om en återgång till motsättningen mellan Förenta staterna och Ryssland, som under kalla kriget. Dagens kärnvapenpolitiska värld är mer multipolär än förr.https://intermin.fi/sv/-/194055633/studie-stormakterna-moderniserar-sina-karnvapen