Bekämpning av hybridhot och den inre säkerheten
Finland har som mål att främja en samordnad och övergripande behandling av hybridhot över sektorsgränserna så att EU-samarbetet kan gagna medlemsländerna på bästa sätt och förbättra deras förmåga att avvärja hybridhot. Medlemsstaterna har huvudansvaret för att motverka hybridhot, men många länder har gemensamma hot som man effektivare kan ingripa i genom samordnade åtgärder på EU-nivå.
Metoderna för hybridpåverkan kan användas av statliga aktörer, men också av andra aktörer och grupperingar, t.ex. terroristorganisationer, organiserade kriminella sammanslutningar och andra sammanslutningar som skapar instabilitet. När det gäller hybridhot är den inre och den yttre säkerheten nära förknippade med varandra. Ofta placerar sig hoten på gränsen mellan den inre och den yttre säkerheten.
Aktörerna inom den inre säkerheten, t.ex. polisen och gränsmyndigheterna, kan genom sin verksamhet stärka hållbarheten i samhället och motarbeta olika påverkansförsök. När hybridhot blir allvar, är polisen (och andra brottsbekämpande myndigheter), gränsmyndigheterna och räddningsmyndigheterna viktiga myndigheter som är behöriga att hantera situationen.
Hantering av CBRN-hot och förstärkt skydd för den kritiska infrastrukturen
Under sitt ordförandeskap strävar Finland efter att stärka EU:s och medlemsstaternas förmåga att bemöta kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot (CBRN), som även kan vara förknippade med hybridmetoder. Finlands mål är att kartlägga de befintliga bristerna och behoven i fråga om beredskapen för att motverka CBRN-hot.
Den kritiska infrastrukturen i medlemsstaterna, t.ex. kraftverk och banksystem, är ett potentiellt objekt för hybridpåverkan. Finlands mål som ordförande i rådet är att främja diskussionen om skyddet för den kritiska infrastrukturen.
Viktigt att bekämpa desinformation
Statliga och icke-statliga aktörers desinformationskampanjer och falska nyheter sprids på sociala medier i hela Europa. Kampanjerna utnyttjar nätverksstrukturer och den nya mediemiljön och syftar till att skapa en alternativ verklighet.
Genom samarbete mellan olika aktörer strävar EU efter att bekämpa de negativa konsekvenser som spridning av avsiktlig och målinriktad felaktig information medför till exempel i samband med val. EU har godkänt en handlingsplan mot desinformation.
Under Finlands ordförandeskap är målet att lyfta fram vikten av faktabaserad myndighetskommunikation i bekämpningen av desinformation, hatretorik och hot samt vid lindring av deras verkningar.
Under Finlands ordförandeskap förs diskussioner om hybridhot och desinformation i olika arbetsgrupper och på ministermöten.
Inrikesministrarna diskuterar utgående från scenarier
Vid sitt informella möte i Helsingfors den 18 juli 2019 kommer inrikesministrarna att föra en scenariobaserad diskussion som syftar till att förbättra inrikesministrarnas medvetenhet om att användningen av hybridmetoder också hotar den inre säkerheten. Målet är dessutom att stärka EU:s förmåga att fatta beslut när aktörer inom den inre säkerheten reagerar på akuta hybridhot.
Ytterligare information:
Tiina Ferm, chef för hybridfrågor, inrikesministeriet, tfn +358 50 4560 055 [email protected]
Läs mera
- Europeiska kommissionens gemensamma meddelande till Europaparlamentet och rådet: Gemensam ram för att motverka hybridhot: Europeiska unionens insatser
- Europeiska kommissionens gemensamma rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av den gemensamma ramen för att motverka hybridhot – Europeiska unionens insatser
- Europeiska kommissionens gemensamma meddelande till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet: Att öka motståndskraften och stärka kapaciteten att hantera hybridhot
- Europeiska utrikestjänsten: Åtgärdsplan mot desinformation | en