Framtidens säkerhet bygger på dagens lösningar och val. I den nya redogörelsen för den inre säkerheten dras upp riktlinjer för mål och åtgärder som ska säkerställa att Finland är världens tryggaste land för alla människor och människogrupper.

Statsrådet har just överlämnat den nya redogörelsen för den inre säkerheten, som sträcker sig fram till 2030, till riksdagen. Utgångspunkten för redogörelsen är en bred säkerhetsuppfattning. Många globala och nationella förändringskrafter påverkar vårt lands inre säkerhet negativt. Exempel på detta är klimatförändringar, beroende av datanät, befolkningens stigande ålder och ojämlikhet. 

Vid beredningen av redogörelsen har man beaktat den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen samt försvarsredogörelsen, som är under beredning. Ensamma kan vi inte påverka vår globala säkerhet, och därför är samarbetet inom EU och det internationella samarbetet särskilt viktigt för Finland. Det är också viktigt att vi agerar proaktivt, konstruktivt och aktivt i det internationella samarbetet såväl globalt som i våra närområden.

I redogörelsen betonas att Finlands politik för den inre säkerheten i första hand ska grunda sig på att man förebygger problem och störningar. Det är bra för både individer och samhället och medför på lång sikt besparingar också med tanke på resurserna.  Det effektivaste sättet att motarbeta de underliggande orsakerna till säkerhetsproblemen är genom andra åtgärder än de som vidtas av säkerhetsmyndigheterna. Sysselsättning, utbildning, möjligheter till delaktighet i samhället, hälsa, förebyggande av rusmedelsskador och välfärd utgör grunden för en hög säkerhet i vardagen.

Säkerheten är inte densamma för alla. 

För säkerställandet av en hög säkerhet och trygghetskänsla för alla människor krävs riktade lösningar på olika håll i landet och för olika befolkningsgrupper. I glesbygden skiljer sig problemen från utmaningarna i städernas förorter i områden med stark migration.

Olycksfall, olyckor och det att man begår brott eller faller offer för brott har ofta samband med utsatthet.  Det är dessa människor, de utsatta, som vi måste nå bättre och i ett tidigare skede. Denna situation syns till exempel i huvudstadsregionen, där majoriteten av de unga mår bra, men en liten grupp ungdomar som mår dåligt begår brott och uppträder störande. 

Säkerhetsproblem förebyggs och löses bäst genom samarbete på bred front. Till exempel utan kommuner och organisationsfältet kan inte alla tjänster tillhandahållas.

Människors trygghetskänsla är en viktig del av den inre säkerheten. 

En stark trygghetskänsla skyddar samhället också mot nya typer av säkerhetshot. Vi vill upprätthålla ett högt förtroende för myndigheterna med ansvar för den inre säkerheten i alla befolkningsgrupper också i fortsättningen. 

Säkerhetsmyndigheternas verksamhet bör vara öppen och transparent och främja rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Upprätthållandet av samhällsfreden kräver aktivt arbete och dialog.  
För att tjänsterna inom den inre säkerheten ska hålla hög standard krävs tillräckliga resurser. 

Säkerhetsmyndigheternas verksamhetsfält har under de senaste fem åren genomgått en bestående förändring som har gjort verksamhetsfältet bredare och mer komplicerat. Samtidigt har kompetenskraven mångdubblats. 

Förändringarna i omvärlden i kombination med knappa resurser förutsätter nu och i fortsättningen prioritering och effektivare myndighetssamarbete. Dessutom stiger lokal- och IT-kostnaderna hela tiden. Myndigheterna med ansvar för den inre säkerheten använder ny teknik på ett mångsidigt och proaktivt sätt, men branschen behöver mycket personalresurser också i fortsättningen. Det krävs tilläggsresurser för att det permanenta antalet anställda på området inre säkerhet och rättsvård ska kunna bevaras  åtminstone på den nuvarande nivån.

Det är viktigt att förstå helheten när vi drar upp riktlinjer för hurdan säkerhet vi i fortsättningen vill upprätthålla i Finland.

Kirsi Pimiä
kanslichef, inrikesministeriet
@kirsipimia