Regeringens proposition om statsbudgeten för 2023 tryggar allmänhetens köpkraft, kompenserar för höjda elpriser och stärker förutsättningarna för hållbar tillväxt
Den proposition om statsbudgeten för 2023 som statsminister Sanna Marins regering lagt fram skapar förutsättningar för hållbar tillväxt i framtiden, tryggar köpkraften och erbjuder stöd med anledning av de kraftigt stigande elpriserna. Budgetpropositionen svarar på konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina och inflationen, stärker säkerheten, försörjningsberedskapen och självförsörjningen på energi och innehåller fortsatta satsningar på forskning och utveckling och på grön omställning.
Budgetpropositionen innehåller betydande åtgärder för att stärka allmänhetens köpkraft. Vid sina budgetförhandlingar fattade regeringen bland annat beslut om sänkta avgifter för småbarnspedagogik, extra barnbidrag som betalas i slutet av året och tidsbundna höjningar av flera förmåner.
Dessutom fastslog regeringen åtgärder som syftar till att kompensera allmänheten för de kraftigt höjda elpriserna. Mervärdesskattesatsen på el energi sänks till 10 procent för perioden december–april. Dessutom ska det beredas bland annat ett separat elavdrag och ett tidsbundet elstöd.
Finlands och Europas säkerhetspolitiska miljö har förändrats till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Finland fortsätter att ge direkt stöd till Ukraina och bereder sig fortfarande på att ta emot och integrera ukrainare som flyr undan kriget till Finland.
Budgetpropositionen innehåller också riktlinjer för att stärka östra Finlands livskraft.
De ekonomiska utsikterna har försämrats sedan våren. Den ekonomiska utvecklingen påverkas särskilt av Rysslands invasion av Ukraina och den tilltagande inflationen. Trots detta är sysselsättningsläget fortsatt gott. Regeringen anser att det är viktigt att fortsätta med satsningarna på forskning och utveckling samt utbildning och kompetens.
Slutsumman för budgetpropositionen för 2023 uppgår till 80,5 miljarder euro. De föreslagna anslagen för 2023 är cirka 15,6 miljarder euro större än i den ordinarie budgeten för 2022. Utgiftsökningen beror framför allt på social- och hälsovårdsreformen. Som en följd av reformen stiger utgiftsnivån inom budgetekonomin permanent med cirka 13,9 miljarder euro. År 2023 handlar det dock om en mindre summa, cirka 12,1 miljarder euro, eftersom välfärdsområdenas finansiering för januari 2023 betalas redan i december 2022.
Regeringen fattade beslut om utgifterna som en del av de ramar för statsfinanserna som godkändes i våras.
Regeringen föreslår flera åtgärder till stöd för köpkraften
Regeringen föreslår flera åtgärder för att stödja allmänhetens köpkraft. Det föreslås att avgifterna för småbarnspedagogik sänks permanent med 70 miljoner euro. Dessutom föreslås det att vårdtillägget till stödet för privat vård av barn höjs med 100 euro. Konsekvenserna för kommunerna ska kompenseras genom utdelning av samfundsskatten.
Det föreslås att barnförhöjningen i samband med utkomstskyddet för arbetslösa höjs med 20 procent och utkomststödets grunddel för barn under 18 år med 10 procent under 2023. Dessutom föreslås det att studiepenningens försörjarförhöjning höjs med 10 euro och ensamförsörjartillägget till barnbidrag med 5 euro per månad under 2023. För dessa åtgärder reserveras det sammanlagt cirka 49 miljoner euro. Regeringen föreslår också att det inte görs någon indexhöjning i takbeloppet för läkemedelskostnader 2023. Dessutom inleds ett försök som gäller det skyddade beloppet vid utsökning. Försöket ska pågå i ett år. Målet är att höja det skyddade beloppet vid utsökning så att det ligger på samma nivå som garantipensionen.
Regeringen föreslår att mervärdesskatten på persontransporter sänks till noll för perioden januari–april 2023. Detta minskar statens mervärdesskatteintäkter med uppskattningsvis 52 miljoner euro.
Höjningen av avdraget för arbetsresor fortsätter att gälla, och 2023 är avdraget 30 cent per kilometer. Arbetsinkomstavdraget för personer över 60 år höjs stegvis.
Höstens tilläggsbudgetproposition kommer dessutom att innehålla ett förslag till extra barnbidrag för en månad i slutet av 2022. Det extra barnbidraget ska inte inverka på nivån på utkomststödet. Kostnadseffekten av denna åtgärd är uppskattningsvis 112 miljoner euro.
Lindring av konsekvenserna av höga elpriser
Rysslands krig i Ukraina har på ett radikalt sätt förändrat såväl den säkerhetspolitiska miljön som det ekonomiska läget och de ekonomiska utsikterna i Finland och Europa. För första gången på länge hotas Europa av brist på basförnödenheter – uppvärmning, mat och konsumtionsvaror – vilket också leder till att priserna stiger. Rysslands invasion av Ukraina kommer indirekt att påverka köpkraften och förutsätta exempelvis elbesparingar och ökad energieffektivitet.
Kostnaderna för hushålls- och uppvärmningsel kan beaktas i utkomststödet, och Folkpensionsanstalten har uppmanat att beakta de höjda elpriserna vid bedömningen av godtagbara kostnader.
I det glest bebyggda Finland där avstånden är långa kan de stigande elpriserna trots allt försvåra försörjningen särskilt för låg- och medelinkomsttagare som bor i eluppvärmda egnahemshus eller radhus. Trots att regeringen inte kan kompensera för de stigande elpriserna fullt ut vidtar den riktade åtgärder för att förhindra att oskäliga situationer uppstår. I åtgärderna till stöd för köpkraften beaktas särskilt barnfamiljer med låga inkomster.
Regeringen bereder och genomför ett tidsbundet inkomstskatteavdrag för el. Dessutom bereder och genomför regeringen ett tidsbundet elstöd som riktas till dem som inte kan dra full nytta av elavdraget.
Elavdraget på fyra månader bereds så att dess uppskattade effekt på skatteintäkterna är 300 miljoner euro. Mer exakta grunder för avdraget fastställs under den fortsatta beredningen så att andra grupper än skattebetalarna med de högsta inkomsterna gynnas av avdraget.
Därtill bereder regeringen ett separat elstöd som ska införas för de hushåll som inte har möjlighet att utnyttja det tidsbundna elavdraget fullt ut. För detta reserveras ett förslagsanslag på 300 miljoner euro.
I syfte att lindra konsekvenserna av höga elpriser föreslår regeringen att mervärdesskattesatsen på elenergi sänks till 10 procent för perioden december–april. Detta minskar statens mervärdesskatteintäkter med uppskattningsvis 209 miljoner euro.
På beslut av regeringen bereds lagstiftning om beskattning av elproducenternas oförutsedda vinster. Skatten ska definieras så att förutsättningarna för investeringar i ren energi tryggas. Beskattningen ska med andra ord inte gälla bolag som fungerar enligt den så kallade Mankala-principen.
Det görs också ändringar i uppvärmningsnormen i det allmänna bostadsbidraget och i underhållsnormen för egnahemshus. Uppvärmningsnormen i bostadsbidraget för pensionstagare höjs från och med den 1 januari 2023 i enlighet med gällande bestämmelser. Uppskattningen av behovet av höjningar på grund av de höjda energipriserna är 57 procent. Uppvärmningsnormen i det allmänna bostadsbidraget och underhållsnormen för egnahemshus höjs med en motsvarande procentsats från och med den 1 januari 2023. Merkostnaderna för 2023 uppskattas till sammanlagt cirka 6,3 miljoner euro.
Regeringen rekommenderar att energibolagen, på grund av den exceptionella energikrisen och med beaktande av god indrivningssed, beviljar längre betalningstid än vanligt till de konsumentkunder som får stora räkningar.
Åtgärderna i anslutning till det höga elpriset beskrivs mer detaljerat i protokollet för regeringens budgetförhandlingar, som bifogas som bilaga till pressmeddelandet.
Konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina
De anslag som anvisas för 2023 med anledning av Rysslands invasion av Ukraina uppgår till sammanlagt cirka 2,1 miljarder euro. Regeringen fattade beslut om anslagen i huvudsak redan i april 2022 i samband med ramförhandlingarna och gjorde ett undantag från ramarna med tanke på dem. Utgifterna enligt undantagsklausulen täcks som utgifter utanför ramen.
Finlands och Europas säkerhetspolitiska miljö har förändrats till följd av Rysslands invasion av Ukraina, vilket kräver åtgärder för att stärka försvarsförmågan. För försvarsministeriets förvaltningsområde föreslås ett anslag som är cirka 1,0 miljard större än i budgeten för innevarande år. Anslaget för försvarsmaktens omkostnader är enligt förslaget cirka 137 miljoner euro större och anslaget för materialanskaffningar 765 miljoner euro större än i den ordinarie budgeten för 2022. Med anslagen ska man bland annat öka antalet anställda vid försvarsmakten, göra materialanskaffningar, förbättra de värnpliktigas ekonomiska ställning och ordna fler repetitionsövningar. Persedelpenningen för kvinnor som fullgör frivillig militärtjänst ska också höjas.
För Gränsbevakningsväsendet föreslås ett anslag på 48 miljoner för att utveckla resiliensen och de centrala kapaciteterna samt 163 miljoner euro för anskaffningen av nya spaningsplan.
För åtgärder som förbättrar beredskapen för cyberhot föreslås det sammanlagt cirka 59 miljoner euro. Förslagen hänför sig till flera förvaltningsområden och ett flertal olika ämbetsverk.
Den 28 augusti 2022 har det inkommit cirka 37 000 ansökningar om tillfälligt skydd av personer som flytt från Ukraina. För utgifterna för invandringen föreslås inom ramen för undantagsklausulen 791 miljoner euro. Hur stort behovet av medel kommer att vara är mycket osäkert eftersom det bland annat beror på antalet personer som verkligen anländer och på deras sysselsättning. Med tanke på detta föreslås att kommunerna och välfärdsområdena betalas statens integrationsersättning för de personer som får tillfälligt skydd och som beviljats en hemkommun. För detta ändamål föreslås ett tillägg på cirka 122 miljoner euro för integrationsersättningar och ett tillägg på knappt 2 miljoner euro till NTM-centralerna 2023.
För stödet till Ukraina föreslår regeringen ett anslag på 30 miljoner euro varav 10 miljoner euro tas av anslagen som anvisats utrikesministeriets förvaltningsområde.
En grön omställning som stöder en hållbar tillväxt och självförsörjning i fråga om energi
Det föreslås cirka 241 miljoner euro i anslag för den helhet som omfattar försörjningsberedskap, energisjälvförsörjning och ren teknik. Till åtgärderna på detta område hör bland annat landsbygdsföretagens energiinvesteringar (biogas), vätgasprojekt, energistöd samt stöd till husbolag för laddningsinfrastruktur för elbilar och för övergång från olje- och gasuppvärmning till andra uppvärmningsformer. Genom understöd till enskilda vägar försöker man säkerställa tillgången till inhemskt virke. I denna helhet ingår därtill fullmakter på 225 miljoner euro för att genomföra energistödet, vätgasprojekt och batteristrategin 2023. Dessa fullmakter påverkar anslagen under flera år. De direkta stöden som hör till försörjningsberedskapspaketet för jordbruket, som godkändes våren 2022, ingår i budgeten för 2022 och betalas huvudsakligen ut under hösten.
Finlands program för hållbar tillväxt bidrar till en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt. Programmets finansieringssatsningar kommer fortfarande att vara höga 2023 och i dem ingår utgifter för EU:s återhämtnings- och resiliensplan till ett belopp av cirka 574 miljoner euro. Det görs betydande tilläggssatsningar för att stödja nya energiinvesteringar, finansiera forskning-, utveckling och innovation, genomföra vårdgarantin och åtgärda vårdskulden.
Det föreslås ett anslag på 2,8 miljoner euro för att stödja kommunerna i att utarbeta klimatplaner.
Östra Finlands livskraft stärks
Östra Finlands livskraft stärks genom åtgärder som grundar sig på förslag av statssekreterararbetsgruppen som tillsattes i juni. Förslagen är indelade i fem helheter: tillgänglighet, turism, kompetensutveckling, regional utveckling samt energisjälvförsörjning och grön omställning.
Statssekreterararbetsgruppen har föreslagit åtgärder såväl på kort som på lång sikt. Det föreslås anslagsökningar på totalt cirka 56 miljoner euro i budgeten för 2023.
Projekt som genomförs inom investeringsprogrammet för Karelenbanan och Savolaxbanan ska främjas. Till projektet för att förbättra Karelenbanan anvisas 31,1 miljoner euro som en del av basunderhållet av transportinfrastrukturen.
Inom ramen för detta byggs också järnvägsviadukten i Syrjäsalmi om 2023, ett projekt som anvisas 13 miljoner euro. Därtill utvecklas det regionala transportstödet och en utredning inleds om möjligheten att införa ett nytt tillfälligt regionalt transportstöd för råvarutransporter.
För att avhjälpa bristen på kompetent arbetskraft och höja kompetens- och utbildningsnivån ökas antalet studieplatser vid högskolorna i östra Finland inom ämnen som siktar på branscher med särskild dragningskraft. Forskningsinfrastrukturen stärks därtill med extra finansiering för forsknings- och utvecklingsverksamhet. För dessa helheter föreslås ett anslag på totalt 10 miljoner euro. Till stöd för ungdomsverksamheten anvisas ett anslag på 1 miljon euro.
För att underlätta partiellt arbetsföras deltagande på arbetsmarknaden utvidgas verksamheten i östra Finland vid det statsägda bolaget Jobbkanalen Ab, som inledde sin verksamhet i år. För detta ändamål föreslås en rekapitalisering på 5 miljoner euro.
I syfte att förbättra tillgången till kompetent arbetskraft bereder man sig i budgeten på att inleda ett försök med regional studielånskompensation.
Det görs en satsning på turistfrämjandet genom att förbättra villkoren och tjänsterna för naturturism och friluftsliv. Till främjandet av friluftsområden och fisketurism anvisas det till exempel 2 miljoner euro och till utvecklandet och iståndsättandet av naturskyddsområden och nationalparker anvisas 2 miljoner euro. Genom anslagen stöds flera olika projekt i olika delar av östra Finland. Två miljoner euro anvisas till ett Visit Finland-projekt för att stärka och marknadsföra Finlandsbilden. Projektet Visit Saimaa får därtill förlängd finansiering på 0,5 miljoner euro ur EU:s regionutvecklingsmedel.
För kanalprojektet i Kutila föreslås en investeringsreservering på 12,5 miljoner euro. Projektet för att finna investerare i vildmarksmuseet i Imatra ska påskyndas.
Det föreslås att fullmakten för företagens utvecklingsprojekt höjs med 3 miljoner euro för projekt som genomförs av små och medelstora företag i Södra Karelen och Kymmenedalen. För närvarande har det anvisats betydligt mindre anslag för företagsutveckling i Södra Karelen och Kymmenedalen än i de övriga områdena i östra Finland.
Regeringen fattade beslut om åtgärder för att säkerställa tillgången på kompetent personal
För att säkerställa tillgången på och tillräckligheten av social- och hälsovårdspersonal har regeringen fattat beslut om flera olika åtgärder. För de åtgärder som föreslås av den förvaltningsövergripande arbetsgrupp som leds av social- och hälsovårdsministeriet reserveras sammanlagt 2 miljoner euro.
Regeringen föreslår också att man utökar utbildningen av omsorgsassistenter. För den utbildning av omsorgsassistenter som finansieras av Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (Jotpa) föreslås ett tillägg på cirka 10,8 miljoner euro. Avsikten med anslaget är att utbilda 1 500 nya omsorgsassistenter 2023–2025. För statsandelsfinansierad arbetskraftsutbildning föreslås ett tillägg på 7,8 miljoner euro för att utbilda 1 000 nya omsorgsassistenter 2023–2025. Dessutom ska man se över anslagsbehoven för utbildningen av omsorgsassistenter som en del av beredningen av höstens tilläggsbudgetproposition.
För omkostnaderna för servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning föreslås också ett tillägg på 5,5 miljoner euro för utbildningar som riktas till ukrainare.
Dessutom föreslås 12 miljoner euro för praktikersättningar i anslutning till yrkeshögskoleexamina inom social- och hälsovårdssektorn. I fortsättningen betalas praktikersättningar av statens medel på kalkylmässiga grunder till dem som ordnar praktik, medan de tidigare betalades av yrkeshögskolorna.
Förutsättningarna för sysselsättning av personer som flytt kriget i Ukraina ska förbättras så att personer som sökt tillfälligt skydd eller annat uppehållstillstånd ska kunna börja omfattas av de kommunala sysselsättningsförsöken innan de får hemkommunsrätt.
Fortsatta satsningar på forsknings- och utvecklingsverksamhet och utbildning
Regeringen fortsätter att långsiktigt stärka finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamhet. Finland har som mål att öka forsknings- och utvecklingsutgifterna till 4 procent i förhållande till BNP före 2030.
Det totala beloppet av den statliga finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamhet beräknas uppgå till 2,4 miljarder euro 2023. I beloppet ingår de betydande satsningar på finansiering av universitet och yrkeshögskolor samt Finlands Akademi som det beslutats om tidigare under regeringsperioden. I budgetpropositionen ingår bland annat en fullmakt på 10 miljoner euro för EuroHPC-medfinansieringen, en fullmakt på 60 miljoner euro för Business Finlands finansiering av lokomotivföretag, 12 miljoner euro för forsknings- och utvecklingsprojekt som gäller återvinning av näringsämnen, en fullmakt på 10 miljoner euro för regional forsknings- och utvecklingsverksamhet, 5 miljoner euro för stärkandet av yrkeshögskolornas forsknings- och utvecklingsverksamhet och 7,5 miljoner euro för finansieringen av CSC:s forskningsinfrastruktur.
Dessutom stärks de statliga sektorforskningsinstitutens forskningsfinansiering med 1,5 miljoner euro för Naturresursinstitutets del och med 1 miljon euro för Finlands miljöcentrals del. Regeringen har också tidigare slagit fast att ett skatteincitament för forskning och utveckling som baserar sig på tilläggsavdrag ska införas från och med 2023 som en del av helheten av forsknings- och utvecklingsfinansiering.
Som det konstateras ovan kommer östra Finland att anvisas 10 miljoner euro som ska fördelas på nybörjarplatser vid högskolorna, stärkande av forskningsinfrastrukturerna och högskolornas förmåga att locka internationella studerande.
Regeringen fortsätter också att investera i annan utbildning. I enlighet med tidigare beslut stärks yrkesutbildningens kvalitet genom att öka den permanenta finansieringen med 50 miljoner euro. Den modell för engagerande arbete i skolgemenskapen som utvecklats för att förebygga skolfrånvaro etableras och för den föreslås en permanent finansiering på 8 miljoner euro. Den stegvisa utvidgningen av läroplikten och verkställigheten av det avgiftsfria andra stadiet fortsätter och det anvisas 102 miljoner euro för reformen nästa år. För att stöda utbildningen av ukrainare som flyr undan kriget riktas 60 miljoner euro till småbarnspedagogiken och 120 miljoner euro till förberedande undervisning inom den grundläggande utbildningen.
Inklusive indexjusteringen ökar finansieringen av den grundläggande utbildningen från 2022 till 2023 med sammanlagt 37 miljoner euro, finansieringen av yrkesutbildningen med 22 miljoner euro och finansieringen av gymnasieutbildningen med 53,5 miljoner euro.
Anslagen i budgetpropositionen uppgår till 80,5 miljarder euro
Anslagen i budgetpropositionen uppgår enligt förslaget till 80,5 miljarder euro, vilket är ca 15,6 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2022. Utgiftsökningen beror framför allt på social- och hälsovårdsreformen, som överför utgifterna från kommunerna till statsbudgeten. Som en följd av reformen stiger utgiftsnivån inom budgetekonomin med cirka 14 miljarder euro på årsnivå. När man jämför åren 2022 och 2023 ska man dock beakta att cirka 1,9 miljarder euro av välfärdsområdenas finansiering för 2023 betalas redan i december 2022.
Ränteutgifterna för statsskulden beräknas öka med cirka 1 miljard euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2022 i och med att den allmänna räntenivån stiger. Utgiftsnivån för 2023 höjs dessutom av lagstadgade och avtalsbaserade indexhöjningar. Dock minskar utgifterna inom budgetekonomin 2023 bland annat till följd av att utgifterna för coronaviruspandemin minskar och många av de tidsbundna utgiftsökningar (bland annat framtidsinvesteringar) som regeringen beslutat om löper ut.
De omfattande ekonomiska konsekvenserna av Rysslands anfallskrig, till exempel satsningarna på landets försvar och försörjningsberedskapen samt de temporära åtgärderna för att lindra effekterna av den höga inflationen, har en betydande inverkan på statens inkomster och utgifter 2023.
Budgetpropositionen för 2023 uppvisar ett underskott på 8,1 miljarder euro, vilket kommer att finansieras genom ökad skuldsättning. Statsskulden beräknas stiga till 146 miljarder euro 2023 enligt budgeten.
Genomförandet av regeringsprogrammet fortsätter genom skattebeslut
Genomförandet av regeringsprogrammets riktlinjer för beskattningen fortsätter under 2023. I skattegrunderna för förvärvsinkomster görs en indexjustering på alla inkomstnivåer, vilket minskar statens skatteinkomster med 637 miljoner euro på årsnivå. Syftet med indexjusteringen är att beskattningen inte ska stramas åt som en följd av skattesystemets progressivitet och ökningen av den allmänna inkomstnivån.
Den mest betydande ändringen i beskattningsgrunderna som påverkar skatteintäkterna 2023 är social- och hälsovårdsreformen. Som en följd av reformen minskar kommunernas skatteintäkter med totalt cirka 14,8 miljarder euro medan statens skatteintäkter ökar med cirka 14,5 miljarder euro (enligt 2023 års nivå). För att beskattningen av enskilda medborgares förvärvsinkomster inte ska skärpas till följd av skattereformen i samband med social- och hälsovårdsreformen lindras den totala förvärvsinkomstbeskattningen med cirka 0,3 miljarder euro. Invalidavdragen slopas i samband med skattereformen i anslutning till social- och hälsovårdsreformen.
Det föreslås att arbetsinkomstavdraget höjs stegvis för dem som fyllt 60 år, vilket minskar statens skatteinkomster med uppskattningsvis 73 miljoner euro. Den tidsbundna höjningen av resekostnadsavdraget föreslås fortsätta på nuvarande villkor även 2023. Det införs också lättnader i självrisken för avdrag för arbetsresor för dem som återvänder till arbetet efter familjeledighet. Som en del av finansieringen för forskning och utveckling införs ett FoU-skatteincitament baserat på tilläggsavdrag, vilket påverkar statens skatteintäkter med cirka 80 miljoner euro nästa år. Undantaget som gäller infrastruktur i räntebegränsningsbestämmelsen utvidgas och samtidigt revideras balansbefrielsen i ränteavdragsbegränsningen så att utnyttjandet av stora ränteavdrag vid flyttning av vinster till länder med låg beskattning begränsas.
Regeringen tryggar Finlands skatteunderlag och förhindrar skatteflykt även genom flera andra åtgärder som träder i kraft nästa år. I början av nästa år införs en skatt som bestäms på basis av fysiska personers intäkter från värdestegring, genom vilken kringgående av skatt förhindras och Finlands skatteunderlag utvidgas så att försäljningsvinsterna av egendom som influtit här beskattas i Finland också om egendomen överlåts då personen bor utomlands.
Skatteunderlaget utvidgas till att omfatta utländska fastighetsinvesterares inkomster i Finland, bland annat i situationer där ägandet av fastigheten är kopplat till en holdingbolagsstruktur. Dessutom beskattas förtäckt dividend helt och hållet som förvärvsinkomst.
År 2023 införs begreppet ekonomisk arbetsgivare så att Finland kan beskatta sådana arbetssituationer i landet som Finland enligt skatteavtalen har rätt att beskatta, men som för närvarande förblir obeskattade på grund av bristfällig nationell lagstiftning. En gruvskatt är också under beredning. Av skatteintäkterna från gruvskatten ska 60 procent styras till de kommuner där gruvorna finns.
År 2023 fortsätter avvecklandet stegvis av skatteåterbäringen till energiintensiva företag. De halvårsvisa höjningarna av tobaksaccisen fortsätter också. Dessutom höjs avfallsskatten och sänks skattestödet för uppvärmningsbiogas måttfullt genom att det införs en energiinnehållsskatt, som motsvarar EU:s minimiskatt, för att förbättra förutsägbarheten och rättssäkerheten. Därtill fortsätter halveringen av farledsavgifterna och den tidsbundna sänkningen av lotteriskatten.
Vid regeringens budgetförhandlingar fastställdes också nya skatteåtgärder bland annat för att lindra konsekvenserna av de höga elpriserna för finländarna (se närmare ovan).
År 2023 beräknas de statliga inkomsterna uppgå till 72,5 miljarder euro, varav 64,5 miljarder euro är skatteintäkter. Inkomstposten grundar sig på finansministeriets prognos som publiceras i september. Största delen av inkomstökningen beror på social- och hälsovårdsreformen, i samband med vilken en betydande del av intäkterna från förvärvsinkomstskatten och samfundsskatten överförs till staten. Utan social- och hälsovårdsreformen skulle skatteintäkterna öka med cirka 5 procent. Det kan bland annat förklaras med sysselsättningsutvecklingen och ökningen av värdet av den privata konsumtionen.
Välfärdsområdenas ekonomi
År 2023 övergår ansvaret för ordnandet av social- och hälsovårdstjänster och räddningstjänster till välfärdsområdena. Den statliga finansieringen med allmän täckning till välfärdsområdena uppgår till cirka 22,5 miljarder euro 2023. Av denna finansiering betalas cirka 1,9 miljarder euro i december 2022.
Välfärdsområdena finansierar sin verksamhet i huvudsak med statlig finansiering, och de har inte beskattningsrätt. Största delen av välfärdsområdenas finansiering 2023 består av en överföring av kommunernas skatteintäkter till staten. Dessutom överförs finansiering från statsandelen för kommunal basservice och från ersättningarna för kommunernas förlorade skatteintäkter till välfärdsområdena.
År 2023 ökar de nya och mer omfattande uppgifterna inom social- och hälsovården välfärdsområdenas finansiering med cirka 274 miljoner euro netto jämfört med 2022.
En av de viktigaste reformerna är att försnabba tillgången till vård inom primärvården. Vårdgarantin inom primärvården skärps stegvis så att det från och med den 1 september 2023 ska vara möjligt att få icke-brådskande vård inom 14 dygn och från och med den 1 november 2024 inom en vecka. I mun- och tandvården ska det vara möjligt att få icke-brådskande vård inom en månad från bedömningen av vårdbehovet.
Kommunernas ekonomi
Kommunernas ekonomi krymper 2023 till följd av social- och hälsovårdsreformen. Nivån på statsbidragen sjunker när 70 procent av statsandelen för basservicen och ersättningarna för skatteförluster överförs till välfärdsområdenas finansiering och statsunderstöden för social- och hälsovården i huvudsak överförs från kommunerna till välfärdsområdena. Statsbidragen till kommunerna uppgår år 2023 till cirka 5,4 miljarder euro, varav statsandelen för basservice utgör ungefär 2,7 miljarder euro. År 2023 är indexhöjningen i fråga om statsandelen för kommunal basservice 3,8 procent och den därav följande ökningen av statsandelen cirka 90 miljoner euro.
Staten har genom beslut ökat kommunernas utgifter med sammanlagt cirka 0,6 miljarder euro på 2023 års nivå räknat från valperiodens början. Besluten har ökat kommunernas inkomster i nettobelopp med cirka 0,5 miljarder euro på 2023 års nivå. År 2023 är nettoeffekten av statens åtgärder på den kommunala ekonomin nästan neutral jämfört med den ordinarie budgeten för 2022. De ökningar av uppgifter och skyldigheter som följer av regeringsprogrammet har i huvudsak gjorts redan tidigare år, och en del av de tidsbundna ökningarna av statsunderstöden upphör vid utgången av 2022.
Plock ur propositionen
- Finlands flyktingkvot för 2023 enligt budgetpropositionen är 1 050 personer. För integrationsersättningar och integrationsutbildning föreslås ett tillägg på sammanlagt 1,4 miljoner euro.
- För en reform av lagstiftningen om sexualbrott föreslås 1,9 miljoner euro. Därtill anvisas anslag bland annat för skyndsam behandling av brott mot barn och effektivisering av besöksförbudet.
- Det ses till att nivån på polisens verksamhet ligger åtminstone på samma nivå som 2022. Anslaget för polisen höjs 2023 till 854,3 miljoner euro, vilket är 30,9 miljoner euro mer än vad som har budgeterats för 2022.
- Regeringen anvisar Räddningsinstitutet 0,68 miljoner euro för planering av en ökning av antalet utbildningar för räddare. Finansieringen till inrikesministeriets räddningsavdelning ökas med 0,88 miljoner euro.
- I anslagen för utrikesförvaltningens omkostnader föreslås ett tillägg på 0,5 miljoner euro som används för att sköta exportkontrollen och hantera sanktionerna.
- De personalkostnader och andra kostnader som följer av Natomedlemskapsprocessen ska bedömas i samband med kompletteringen av budgeten i november.
- För att kompensera de omedelbara konsekvenserna av den höjda kostnadsnivån föreslås det ett tillägg på 50 miljoner euro för basunderhållet av transportinfrastrukturen. Nedskärningen på 15 miljoner euro i basunderhållet av transportinfrastrukturen enligt planen för de offentliga finanserna i våras har också tagits tillbaka. De stigande kostnaderna inverkar också på de totala kostnaderna för pågående trafikprojekt. Därför ska behovet av fullmaktshöjningar bedömas i samband med höstens tilläggsbudgetproposition och den kompletterande propositionen.
- Utöver Karelenbanan ska det inledas följande projekt: I enlighet med avtalet om markanvändning, boende och trafik för huvudstadsregionen föreslås en fullmakt på 105 miljoner euro för att bygga en snabbspårväg till Vichtisvägen. För projektet Poikkimaantie i Uleåborg som förutsätter Stora Ensos beslut om en fabriksinvestering föreslås 30 miljoner euro och för projektet Hyryntie i Kuhmo förslås 2,6 miljoner euro. Det effektivare underhållet av banavsnittet Seinäjoki-Kaskö fortsätter 2023, anslaget är 3,5 miljoner euro.
- Inom miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområden föreslås det tilläggsfinansiering på cirka 14 miljoner euro för att främja skyddet av skogar och genomföra METSO-principbeslutet. För att genomföra åtgärderna inom livsmiljöprogrammet HELMI föreslås ett tillägg på cirka 3 miljoner euro inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Under valperioden har finansieringen för naturvården ökat med i snitt cirka 107 miljoner euro årligen.
- Inom miljöministeriets förvaltningsområde har det reserverats 12 miljoner euro för programmet för effektiviserat vattenskydd. Av detta belopp finansieras också Skärgårdshavsprogrammet.
- I budgetpropositionen föreslås 2,5 miljoner euro för att trygga cybersäkerheten inom vattentjänsterna.
- Regeringen beslutade reservera 20 miljoner euro för att betala aktiekapitalet i det nationella centret för läkemedelsutveckling och annat eget kapital. Centret som främjar konkurrenskraftig läkemedelsutveckling betjänar högskolor och forskningsinstitut i hela landet, aktörer inom klinisk läkemedelsforskning samt företag inom branschen.
- Till utvecklingscentret för patient- och klientsäkerhet i Österbottens välfärdsområde anvisas statsunderstöd på 1,1 miljoner euro.
- Finansieringen av kultursektorn tryggas med 4,7 miljoner euro, finansieringen av idrotten med 3,1 miljoner euro och finansieringen av ungdomsarbetet med 1,1 miljoner euro.
- Regeringen har beslutat utöka språkprogrammet för den grundläggande utbildningen med 1 årsveckotimme i B-språket. För läroplansarbetet 2023 reserveras 1 miljon euro.
- Stödet för studentmåltider höjs med 25 cent per måltid.
- För projektet Ta hand om bonden avsätts 2 miljoner euro.
- Fullmakten för investeringsunderstödet för grupper med särskilda behov som beviljas av statens bostadsfonds medel höjs med 30 miljoner euro till 120 miljoner euro. Anslaget för understödet för att renovera arava- och räntestödshyresbostäder i områden med minskande befolkning ökas med 5 miljoner euro. Understödet för reparation av bostäder som beviljas av statens bostadsfonds medel höjs också med 5,4 miljoner euro.
- För främjandet av tillgången till social kreditgivning i hela landet föreslås 10,1 miljoner euro 2023, av vilken 9,5 miljoner euro för kreditkapital i samband med tilläggsbudgeten. Syftet med social kreditgivning är att förebygga ekonomisk utslagning och överskuldsättning och att bidra till personens förmåga att klara sig på egen hand. Social kreditgivning kommer att vara en lagstadgad uppgift för välfärdsområdena.
- Det föreslås 0,5 miljoner euro för att inrätta funktionen Nationell barnstrategi. I enlighet med regeringsprogrammet ska fokus på barnets rättigheter i förvaltningen och beslutsfattandet stärkas genom barnstrategin.
- Regionförvaltningsverkens resurser stärks med cirka 7,6 miljoner euro. Syftet är bland annat att förbättra resurserna för tillsynen av social- och hälsovården när välfärdsområdena inleder sin verksamhet. Dessutom reserveras finansiering för regionförvaltningsverkens ökade uppgifter, bland annat när det gäller beredskapen inom räddningsväsendet.
- Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata får bättre resurser. För rättssäkerhetsprogrammet som ska påskynda digitaliseringen av behandlingen av ärenden reserveras 5,75 miljoner euro för nästa år. På detta sätt kan man förkorta de köer som uppstått i behandlingen av ärenden i vissa tjänster och förebygga ny anhopning av ärenden. För Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata reserveras en tilläggsfinansiering på sammanlagt cirka 4,7 miljoner euro för genomförandet av projektet för digital identitet och reformen av personbeteckningar. Myndigheten får dessutom tilläggsfinansiering till ett belopp av 1,3 miljoner euro för digitalt stöd till medborgare och sammanlagt cirka 3,7 miljoner euro för andra uppgifter som ökat, bland annat i anslutning till registrering av ukrainska invandrare och reformen av social- och hälsovårdstjänsterna.
- För att trygga finansieringen för genomförande av automatiserat beslutsfattande ökas finansieringen till olika förvaltningsområden med sammanlagt cirka 7,1 miljoner euro. Automatiserat beslutsfattande betyder att ett beslut genereras rent tekniskt i datasystemet enligt en på förhand fastställd beslutskedja. Propositionen som gäller detta möjliggör automatisering av beslutsfattandet inom den offentliga förvaltningen.
- För att främja invandrarnas integration och sysselsättning behövs det tillräckliga resurser för identifiering av deras kompetens samt ordnande av tjänster och vägledning för dem. Därför tryggar vi en fortsättning på kommunernas verksamhet vid multiprofessionella kompetenscenter samt väglednings- och rådgivningstjänster med låg tröskel för invandrare (3,5 miljoner euro).
- För främjande av sysselsättningen bland personer över 55 år och förlängning av tiden i arbetslivet reserveras 58,5 miljoner euro. Från och med 2023 införs utbildning som omfattas av omställningsskyddet och sysselsättningsstödet för personer som fyllt 55 år.
- Produktionsincitamentet för den audiovisuella branschen fortsätter 2023.
- För tryggande av rättsvården föreslås ett tillägg på 12 miljoner euro som fördelas mellan myndigheterna inom justitieministeriets förvaltningsområde.
- Det föreslås ett tillägg på 8,5 miljoner euro för förrättandet av val. År 2023 förrättas riksdagsval och sametingsval. Som en del av anslagen för cybersäkerhet anvisas cirka 3,3 miljoner euro för en reform av valdatasystemet.
Ekonomiska utsikter
Den starka utvecklingen inom ekonomin och sysselsättningen har minskat underskottet i de offentliga finanserna som uppkom temporärt till följd av coronapandemin. Nästa år börjar underskottet åter öka i och med att den ekonomiska tillväxten saktar av. Även under de kommande åren kommer de offentliga finanserna att uppvisa ett tydligt underskott. Den offentliga skulden minskar i förhållande till bruttonationalprodukten 2021 och 2022, men enligt finansministeriets uppskattning börjar skuldkvoten öka på nytt inom den närmaste framtiden. På grund av den strukturella obalansen mellan inkomster och utgifter inom den offentliga sektorn finns det ett betydande hållbarhetsunderskott i de offentliga finanserna.
De ekonomiska utsikterna har försämrats sedan våren. I och med att Rysslands invasion av Ukraina fortsätter ökar osäkerheten. Också energiomställningen framskrider allt snabbare, vilket medför kostnader på kort sikt. Den mycket snabba inflationen, de stigande räntorna och osäkerheten på energimarknaden bromsar upp tillväxten på båda sidor om årsskiftet. Bruttonationalproduktens tillväxt förblir svag 2023 och risken för recession ökar. Den snabba ökningen i sysselsättningen saktar av och utvecklingen av hushållens köpkraft beror på i vilken takt inflationen avtar och i vilken mån löner höjs. Hushållens förtroende för den egna ekonomin ligger på den lägsta nivå som någonsin uppmätts, men företagens förtroende visar en mer stabil utveckling. Förtroendet för framtiden torde småningom återgå till det normala.
Produktionen inom världsekonomin kan börja återhämta sig om den stigande kostnadsspiralen stoppas. Om produktionen för exportmarknaden återhämtar sig tilltar också den ekonomiska tillväxten i Finland. Klarare ekonomiska utsikter skulle även uppmuntra hushållen och företagen.
Behandlingen av budgetpropositionen för 2023
De uppskattningar som anges ovan är preliminära. Budgetpropositionen behandlas i statsrådet den 19 september. Efter det publiceras regeringens proposition om statsbudgeten för 2023 i sin helhet på webbsidan budjetti.vm.fi.
Finansministeriets ekonomiska översikt publiceras samtidigt som budgetpropositionen den 19 september.
Ytterligare information:
Tuulia Pitkänen, statsministerns politiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 231, Joonas Rahkola, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 998
Joel Kuuva, finansministerns specialmedarbetare (finanspolitiska frågor), tfn 050 414 6444, Heikki Sairanen, miljö- och klimatministerns specialmedarbetare, tfn 050 456 4662, Ralf Sund, undervisningsministerns specialmedarbetare (finans- och skattepolitiska frågor), tfn 0295 330 085 och Silja Borgarsdóttir Sandelin, justitieministerns specialmedarbetare (finanspolitiska frågor), tfn 0295 150 116.