Polismän som hör till befälet vid skyddspolisen ges bättre möjligheter att utföra tjänsteuppdrag

Omnämnandet av en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen har fogats till de bestämmelser i polislagen som det inte hade fogats till i samband med lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning, som trädde i kraft den 1 juni 2019. Detta ger polismän som hör till befälet vid skyddspolisen rätt att utöva de befogenheter som föreskrivits för polisen till den del de gäller förhindrande eller avslöjande av brott. Dessa polisbefogenheter kvarstod för skyddspolisen i samband med lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning. Republikens president stadfäste lagändringarna den 30 december, och de träder i kraft den 1 januari 2021.

Lagändringarna gäller fem bestämmelser om hemliga metoder för inhämtande av information, bland annat beslut om teknisk avlyssning och skyldighet att granska upptagningar och handlingar. I fråga om teknisk avlyssning har till lagen fogats ett omnämnande av en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen och som också har rätt att till exempel av domstolen begära tillstånd att rikta teknisk avlyssning mot en person som berövats sin frihet på grund av brott. Domstolen har beslutanderätt.

På motsvarande sätt kan en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen begära att domstolen beslutar om undantag från skyldigheten att underrätta den som varit föremål för inhämtande av information om användningen av inhämtningsmetoden. Genom detta skyddas pågående inhämtning av information, statens säkerhet eller liv och hälsa.

De grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna har beaktats vid beredningen. De förfaranden som avses i lagändringarna är i bruk vid andra polisenheter än skyddspolisen.

Ytterligare information:
Johanna Hakala, regeringsråd, tfn 0295 488 452, [email protected]