Arbetsgrupp föreslår maximala aktionsberedskapstider för polisen

En arbetsgrupp som tillsatts av Polisstyrelsen har utrett vilka mål som kan ställas upp för polisens aktionsberedskapstider och hur de kan nås. Arbetet hänför sig till regeringsprogrammets mål att för polisen fastställa maximala responstider, dvs. maximala aktionsberedskapstider, i hela Finland och att öka myndigheternas närvaro och synlighet särskilt i områden där servicenivån är lägre. Arbetsgruppens förslag överlämnades till inrikesminister Maria Ohisalo den 9 juli.

Arbetsgruppen föreslår att polisens aktionsberedskapstid i fortsättningen ska räknas ut endast för brådskande larmuppdrag (skyndsamhetsklass A), eftersom behovet av att polisens åtgärder inleds snabbt framhävs i dessa situationer. När det gäller uppdrag i skyndsamhetsklass B ska det framöver talas om polisens serviceberedskapstid.

Aktionsberedskapstiden ska granskas enligt en modell i fem steg där kommunerna delas in i riskområden och där det fastställs maximala aktionsberedskapstider för riskområdena.

I stället för de mål som baserar sig på medeltalen av de nuvarande aktionsberedskapstiderna ska man i fortsättningen använda den s.k. 80-percentilen som beräkningsmetod vid fastställandet av de maximala aktionsberedskapstiderna. Detta innebär att polisen i 80 procent av larmuppdragen i skyndsamhetsklass A ska vara på plats inom ramen för den maximala tiden för varje riskområde.

Vad är aktionsberedskapstid?

Med polisens aktionsberedskapstid avses den tid som förflyter från det att uppdraget tas emot till det att polisen är redo att agera på larmplatsen. Polisens aktionsberedskapstid har redan i åratal mätts med den genomsnittliga målsatta tiden och genomsnittliga utfallstiden både när det gäller uppdrag i skyndsamhetsklass A och uppdrag i skyndsamhetsklasserna A och B. Aktionsberedskapstiden räknas ut som ett medeltal och uttrycks i minuter enligt skyndsamhetsklass.

Målet är likställdhet för medborgarna

I en modell som baserar sig på områdenas riskklassificering förverkligas enligt polisöverdirektör Seppo Kolehmainen målen för inrikesministeriets åtgärdsåtagande för hållbar utveckling. 

– Enligt åtgärdsåtagandet består befolkningens regionala säkerhet dels av antalet upplevda brott och störningar, dels på hur snabbt man får hjälp när brott eller störningar inträffar. Likställdhet för hela befolkningen inom larmtjänsterna betyder att tjänsterna är i en godtagbar balans på olika håll i landet, säger Kolehmainen.

För att målen ska nås rekommenderar arbetsgruppen bland annat att en separat transportfunktion ska inrättas för myndigheterna för transport av fångar och andra gripna samt för bevakningsuppgifter vid domstolarnas sammanträden samt att man ska utreda möjligheterna att samarbeta med ambulanshelikopteroperatörerna när det gäller transporter av polispatruller på glesbygden vid vissa brådskande larmuppdrag.

Vad innebär en lång aktionsberedskapstid i det egna bostadsområdet?

Arbetsgruppens ordförande Mika Heinilä berättar att den genomsnittliga aktionsberedskapstiden på riksnivå och per polisenhet enligt arbetsgruppen inte på bästa möjliga sätt beskriver polisens aktionsberedskapstid i olika geografiska områden. 

– I fortsättningen bör aktionsberedskapstiden vara mer informativ så att medborgarna bättre förstår hur lång polisens aktionsberedskapstid är till exempel i deras eget bostadsområde, säger Heinilä.

Antalet brott och störningar som kräver polisåtgärder är vanligen mindre i glesbygden, men det tar längre tid att få hjälp. I tätbebyggda områden är situationen omvänd. Genom den föreslagna modellen och de maximala aktionsberedskapstider som baserar sig på den säkerställs att människor som bor i olika områden får larmtjänster på lika villkor i förhållande till behovet av tjänster och att områden som är lika behandlas på samma sätt.

Stora variationer i aktionsberedskapstiderna enligt stad och kommun

Inom riskområdena förekommer stora variationer mellan städer och kommuner i den faktiska aktionsberedskapstiden på grund av att områdena är olika och förhållandena varierar. De fastställda maximala aktionsberedskapstiderna kan dock uppnås redan med nuvarande resurser i de flesta städer och kommuner.

– Genom att effektivisera verksamheten och genomföra rapportens åtgärdsrekommendationer uppnås de maximala aktionsberedskapstiderna i alla kommuner före utgången av 2023. Förbättringen av de föreslagna maximala aktionsberedskapstiderna i glesbygden kräver tilläggsresurser, säger Heinilä.

Ytterligare information:
Mika Heinilä, polisöverinspektör, Polisstyrelsen, tfn 0295 481614 (arbetsgruppens ordförande)
Marko Savolainen, polisinspektör, Polisstyrelsen, tfn 0295 481762