Det föreslås att polisens handräckning till barnskyddet och social- och krisjouren ska vara avgiftsfri

Inrikesministeriet har berett ett förslag till ändring av polisens avgiftsförordning. Utgångspunkten för förslaget är att polisens handräckning till barnskyddet och social- och krisjouren i fortsättningen ska vara avgiftsfri. Målet är att säkerställa att människor i särskilt sårbar ställning, såsom barn, i en akut situation får det stöd de behöver.

Polisen tar ut en avgift för den handräckning polisen ger med vissa särskilt föreskrivna undantag. Avgiften motsvarar de kostnader som föranleds polisen av lämnande av handräckning. För närvarande tas avgiften ut också för handräckning till barnskyddsmyndigheterna och social- och krisjouren.

– Det har funnits en oro för att barnskyddet och social- och krisjouren inte begär den handräckning de behöver på grund av att den är avgiftsbelagd, och på så sätt kan den hjälp som människor i utsatt ställning behöver fördröjas. Vi vill se till att sådant inte händer, säger inrikesminister Maria Ohisalo.

Bestämmelser om polisens avgiftsbelagda handräckning finns i inrikesministeriets förordning om polisens avgiftsbelagda prestationer 2021, nedan polisens avgiftsförordning. Förordningen grundar sig på lagen om grunderna för avgifter till staten. 

Polisstyrelsen utfärdade i oktober 2020 en anvisning om polisens operativa handräckningsverksamhet och dess faktureringspraxis. I anvisningen lyftes fram den avgiftsförordning som utfärdats redan tidigare. I och med anvisningen började polisinrättningarna ta ut avgifter på ett enhetligare sätt än tidigare, även för handräckning till barnskyddet och social- och krisjouren.

Målet är att trygga tillgången till hjälp för dem som befinner sig i en särskilt sårbar ställning

Inrikesministeriet har berett ett förslag till ändring av polisens avgiftsförordning. Utgångspunkten för förslaget är att polisens handräckning till barnskyddet och social- och krisjouren i fortsättningen ska vara avgiftsfri. 

– Målet är att säkerställa att människor i särskilt sårbar ställning, såsom barn, i en akut situation får det stöd de behöver. För att kunna sköta denna uppgift behöver barnskyddsmyndigheterna och social- och krisjouren ibland handräckning av polisen. I och med ändringen behöver den praktiska aktören inte tänka på kostnaderna för handräckningen i samband med dessa åtgärder som ofta är allvarliga och brådskande, säger inrikesminister Maria Ohisalo.

Under beredningen har man bedömt hur avgifterna för polisens handräckning till barnskyddsmyndigheterna och social- och krisjouren förhåller sig till lagen om ersättande av vissa kostnader för av polis lämnad handräckning (259/1956). Lagen som varit i kraft sedan 1956 är dock till många delar föråldrad till sitt innehåll. 

Förslaget ska nu skickas på remiss. Remissinstanserna ombes beakta den nämnda lagen under remissbehandlingen. Efter remissbehandlingen går beredningen vidare i vanlig ordning för ikraftsättande av förordningsändringen.

Även polisen orsakas kostnader för handräckning

Enligt den nuvarande avgiftsförordningen ska det för handräckning av polisen tas ut en avgift som baserar sig på prestationens självkostnadsvärde. Detta innebär i praktiken en avgift som täcker till exempel kostnaderna för polisens arbete och slitage av materiel. Även andra myndigheter har avgiftsbelagda prestationer.

I och med förslaget ska det dock inte tas ut något självkostnadspris för den handräckning som polisen ger barnskyddsmyndigheterna och social- och krisjouren. Detta befriar kommunen från betalningsskyldigheten när det är fråga om handräckning som ges barnskyddet och social- och krisjouren.

Om polisen dock ensam måste stå för de kostnader som orsakas av att ge handräckning, försvagar detta polisens förutsättningar att utföra en lagstadgad uppgift. I det utkast som nu sänds på remiss föreslås det därför att den andel som polisen inte får, dvs. de kostnader som orsakas av handräckningen, ska ersättas till polisen. Det är en vanlig praxis när ämbetsverket, i detta fall polisen, ska svara för kostnaderna för produktion av tjänster.

Myndigheternas samarbete är inte handräckning
Polisen har årligen cirka 70 000 handräckningsuppdrag där olika myndigheter och aktörer stöds. Samtidigt upprätthåller polisen allmän ordning och säkerhet och utreder och förebygger brott. 

För att polisen ska klara av sina lagstadgade uppgifter är det viktigt att handräckning begärs av polisen endast när handräckning verkligen behövs. Därför ska den myndighet som begär handräckning ha ordnat sin egen verksamhet, sina egna resurser och sina egna befogenheter så att skötseln av de grundläggande uppgifterna inte regelmässigt är beroende av handräckning. 

Inrikesministeriet betonar att samarbetet mellan myndigheterna inte är handräckning.

Ytterligare information:
Heidi Kankainen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 488 335
Sameli Sivonen, specialmedarbetare, tfn 050 4066855 (förfrågningar om intervjuer med ministern)