Reservpolisen ska vara en del av polisens beredskap och hjälpa till i överraskande situationer

Systemet med kompletterande polispersonal ska reformeras och tas sedan i bruk under benämningen reservpolis. Genom systemet försöker man garantera medborgarnas säkerhet också i de situationer där det händer någonting oförutsägbart och överraskande som binder polisens resurser.

Inrikesministeriet har skickat ett lagutkast om en reform av reservpolissystemet på remiss. Målet med lagförslaget är att ändra lagstiftningen så att den bättre motsvarar det förändrade säkerhetsläget och hot av nya slag samt förstärker polisens funktionsförmåga i överraskande eller omfattande störnings- eller säkerhetssituationer i samhället.

- I Finland är kärnfrågan hur vi förbereder oss på plötsliga störningar under normala förhållanden. När det gäller denna beredskap är systemet med reservpoliser ett viktigt steg i rätt riktning, säger inrikesminister Kai Mykkänen om förslagets bakgrund.

Reservpolisen arbetar alltid under omedelbar handledning av polisen

Reservpolisen ska vara en del av polisens beredskap och fungera som polisens reserv i överraskande, exceptionella och tillfälliga situationer. Reservpoliserna ska frigöra yrkesverksamma poliser för polisens kärnuppgifter. Reservpoliserna ska inte arbeta självständigt utan vara till hjälp för och under omedelbar handledning av yrkesverksamma poliser. Beslut om att sätta in reservpolispersonal ska alltid fattas av statsrådet.

Den nuvarande regleringen om kompletterande polispersonal ska upphävas och ersättas med en ny lag om reservpolisen. Avsikten är att lagens tillämpningsområde ska omfatta förutom undantagsförhållanden och försvarstillstånd också störningssituationer vid normalförhållanden. En sådan situation kan t.ex. vara en överraskande situation av omfattande invandring då polisens resurser måste förstärkas eller en situation där terrorhotnivån tillfälligt har höjts så att polisens resurser prövas.

I lagen ska det föreskrivas om reservpolispersonalens uppgifter, befogenheter, skyldigheter samt om rätten att använda maktmedel vid störningar under normala förhållanden samt vid undantags- och försvarstillstånd. Om behörighetsvillkoren för reservpoliser ska det föreskrivas i lagen, och en reservpolis ska utnämnas till tjänsteförhållande efter att statsrådet fattat ett beslut om insättandet. Reservpoliserna bör dessutom avlägga den grundutbildning som krävs och också upprätthålla sin kompetens genom utbildningar under den tid då de är i reserven.

Närmare bestämmelser om reservpolispersonalens utrustning, utbildning och inkallande samt om villkoren för förbindelsen kan ges genom förordning av statsrådet.

- Systemet med reservpoliser är ett kostnadseffektivt tillägg till polisens funktionsförmåga vid störningar under normala förhållanden och under undantagsförhållanden. Samtidigt är det klart att systemet inte ersätter poliser. Det är nödvändigt att också i fortsättningen upprätthålla antalet poliser och polisens resurser, framhäver minister Mykkänen.

Det har uppskattats att kostnaderna för systemet med reservpoliser i form av materialanskaffningar och arrangemangskostnader av engångsnatur uppgår till 5,2 miljoner euro. Den årliga kostnaden för förvaltningen av systemet uppgår till ca 0,5 miljoner.

Mera information om projektet (på finska)

Ytterligare information:
Heli Heikkola, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 488 224, heli.heikkola@intermin.fi
Katriina Laitinen, lagstiftningsdirektör, tfn 0295 488 559, katriina.laitinen@intermin.fi
 

Korrigering 16.3.2018 kl. 9.30. Sista stycket -> uppskattning av kostnader 5,2 miljoner euro (inte 3,4 miljoner euro).