Uppehållstillstånd för annan anhörig: ministeriet kan inte utfärda tillämpningsanvisningar som strider mot gällande rättspraxis
Efter att de två fallen där far- och mormödrar utvisats från landet fått så mycket uppmärksamhet önskades brådskande ändringar i utlänningslagen. Tillämpnings- och rättspraxisen för gällande lag har varit mycket strikt och det har föreslagits att lagen eller dess tolkning ska ändras. Från 2007 fram till början av 2010 har totalt 287 ansökningar om uppehållstillstånd för annan anhörig till en finsk medborgare lämnats in. Av dessa har 31 beviljats uppehållstillstånd.
Vid inrikesministeriet har man berett ett förslag till ändring av utlänningslagen som rör beviljande av uppehållstillstånd till föräldrar till en finsk medborgare. Lagändringen gäller föräldrar till en myndig finsk medborgare som bor i Finland.
För tillfället beviljas en familjemedlem utanför kärnfamiljen kontinuerligt uppehållstillstånd om han eller hon är fullständigt beroende av en finsk medborgare som bor i Finland. I den lag som nu är under beredning föreslås att uppehållstillstånd även kan beviljas till en person som i betydande mån behöver vård och omsorg av den anhöriga som bor i Finland. Den anhöriga som bor i Finland ska också ha tillgång till en bostad för sig själv och sin anhöriga.
Ändring i tillämpningen av lagen eller i lagparagrafen?
Beslutet om beviljande av uppehållstillståndtill en utlänning fattas av Migrationsverket. Migrationsverket utarbetar också en intern anvisning för hur utlänningslagen ska tillämpas i praktiken.
Inrikesministeriet kan inte utfärda bestämmelser eller anvisningar om avgörande av enskilda förvaltningsärenden. Ministeriet har dock i princip möjlighet att utfärda allmänna tillämpningsanvisningar till sitt förvaltningsområde bland annat för att se till att myndigheternas praxis är enhetlig. I tillämpningsanvisningarna kan man t.ex. förklara innehållet i bestämmelserna och beredningsmaterialet och den rättspraxis som uppstått. Tillämpningsanvisningarna kan inte åsidosätta dessa rättskällor.
När det gäller beviljande av uppehållstillstånd för annan anhörig till en finsk medborgare har det uppstått en vedertagen rättspraxis som stärkts bland annat genom högsta förvaltningsdomstolens beslut på våren.
Högsta förvaltningsdomstolen utövar den högsta domsrätten i förvaltningsmål.
Eftersom gällande rättspraxis inte är en rättskälla begränsar det möjligheterna att ändra tillämpningsriktlinjerna genom ministeriets allmänna tillämpningsanvisningar.
Om man vill ändra på riktlinjerna för uppehållstillstånd till en annan anhörig till en finsk medborgare när det gäller gällande rättspraxis och de tolkningsfrågor som diskuterats återstår alternativet att ändra på lagen. Inrikesministeriet ansvarar för beredningen av lagändringen.
Beviljande av uppehållstillstånd förutsätter tryggad försörjning
Det har också talats om att ändringen av utlänningslagen kan innebära en risk att ålderstigna far- och morföräldrar i framtiden delas in i två klasser. I förslaget till ändring av lagen konstateras att den som ansöker om uppehållstillstånd måste ha tryggad försörjning för att bo i Finland.
Kravet på tryggad försörjning är inget nytt, eftersom huvudregeln för beviljande av uppehållstillstånd även i den gällande lagen är tryggad försörjning. Man har dock avvikit från denna huvudregel när det gäller familjemedlemmar till en finsk medborgare ochanhöriga som är fullständigt beroende av en finsk medborgare. Däremot måste en familjemedlem till en tredjelandsmedborgare ha tryggad försörjning.
Uppehållstillstånd beviljas i regel inte eller tillståndet kan dras in om försörjningskravet inte uppfylls. Försörjningskravet väger mest in när ansökan om det första uppehållstillståndet avgörs. När fortsatt tillstånd beviljas utgör t.ex. inte att utlänningen tillfälligt tyr sig till utkomststöd något hinder.
Närmare information:lagstiftningsdirektör Kimmo Hakonen, 071878 8280, specialmedarbetare Thomas Bergman, 071878 8212
Bakgrundsinformation:
*Statsrådet eller ministeriet kan utfärda rättsnormer som preciserar en viss lag genom förordning, om ett bemyndigande att utföra förordningar finns i den lagen (80 § 1 mom. i grundlagen)
*Ministeriet har också med stöd av 68 § 1 mom. i grundlagen rätt och vid behov skyldighet att utfärda allmänna tillämpningsanvisningar av lagar och förordningar bland annat för att se till att myndigheternas praxis är enhetlig. I tillämpningsanvisningarna kan man t.ex. förklara innehållet i bestämmelserna och beredningsmaterialet och den rättspraxis som uppstått. Tillämpningsanvisningarna kan inte åsidosätta rättskällorna.
*Om det har föreskrivits att ett visst förvaltningsärende ska avgöras av ett ämbetsverk som lyder under ministeriet kan ministeriet inte förbehålla sig beslutanderätten, om det inte har föreskrivits om en sådan rätt att förbehålla sig beslutanderätten. Ministeriet kan inte heller utfärda bestämmelser eller anvisningar om avgörande av enskilda förvaltningsärenden.