Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Att bedöma farligheten och våldsrisken är en utmaning

InrikesministerietJustitieministerietSocial- och hälsovårdsministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
1.12.2021 14.46
Pressmeddelande 692/2021
näkymä vankilasta

Enligt en utredning som har samordnats av Östra Finlands universitet behöver såväl de använda begreppen som praxis förenhetligas vid bedömning av farligheten och våldsrisken. Resultaten av riskbedömningar på individnivå inbegriper många osäkerhetsfaktorer. Av den anledningen är det ur straffrättsligt perspektiv motiverat att på sin höjd använda en bedömning av våldsrisken som en kompletterande del av frigivnings- eller påföljdsprövningen.

I utredningen undersöktes vilka metoder som används vid bedömning av farlighet, våldsrisk och hot och hur denna typ av bedömningar bäst kunde utnyttjas. I dag görs bedömningar till exempel vid utdömning av straff, frigivning av fångar och hos polisen vid misstanke om risk för brott. Dessutom utreddes hur stor vikt Helsingfors hovrätt lägger vid bedömningar av våldsrisken vid prövning av villkorlig frigivning av livstidsfångar samt hur lagändringen 2019 har genomförts i fråga om bedömningen av återfall hos fångar som återfallit i sexual- eller våldsbrott och om att ställa dessa under övervakning under tiden för villkorlig frigivning.

Metoderna ger en dålig bedömning av återfall i våldsbrott hos livstidsfångar

Enligt utredningen är det godtyckligt hur väl en bedömning av våldsrisken hos livstidsfångar i sin nuvarande form förutspår risken för återfall i brott. Riskbedömningen kräver dock en stor arbetsinsats i förhållande till resultaten. Bedömningar av våldsrisken sker i slutskedet av fängelsestraffet, vilket gör att bedömningarna inte kan utnyttjas effektivt under fängelsetiden.

Betydelsen av våldsrisken vid prövning av villkorlig frigivning av livstidsfångar bör ökas till samma nivå som i strafflagen, för att lagstiftningen till denna del ska vara tydligare än för närvarande. En av de mest centrala faktorerna vid prövning bör dock vara hur klandervärda, skadliga och riskfyllda de brott som står till grund för verkställigheten är. Enligt resultaten av utredningen ger de tillgängliga metoderna för bedömning av våldsrisken en dålig bedömning av återfall i våldsbrott hos livstidsfångar. Siffrorna över de faktiska återfallen är betydligt längre än siffrorna i bedömningarna. Det vore mer motiverat att upprätta en bedömning av våldsrisken redan i inledningsskedet av verkställigheten av en dom och att bifoga den som en del av planen för strafftiden, så att det är möjligt att beräkna de förhöjda riskerna under fängelsetiden på ett multiprofessionellt sätt. Vid prövning av villkorlig frigivning skulle det då vara tillräckligt med en granskning av enbart de riskkriterier som bedömts vara särskilt och individuellt betydande.

Lagändringen som trädde i kraft 2019 har inte genomförts som väntat

Bestämmelserna om hög återfallsrisk och ställande under övervakning gällande personer som gjort sig skyldiga till vålds- och sexualbrott har tillämpats marginellt. Vid bedömningar av våldsrisken skulle man vid framtagning av systemet använda samma metoder som för livstidsfångar, men detta har inte skett. Bedömningarnas omfattning och den arbetsinsats som de kräver har i praktiken varit endast en bråkdel jämfört med vid de bedömningar av våldsrisken som görs på livstidsfångar. Totalt sett är det oklart vilka målgruppen är för reformen 2019 i sin nuvarande form, systemets omfattning är otillräcklig och de vidtagna åtgärderna är lindrigare än avsett.

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020. Utredningen har utarbetats av Matti Tolvanen, Alice Keski-Valkama, Tarja Koskela, Jussi Pajuoja, Mika Rautanen, Jari Tiihonen, Sasu Tyni, Miisa Törölä och Emilia Eskelinen.

Ytterligare information: Matti Tolvanen, professor i straff- och processrätt, Östra Finlands universitet, tfn 050 550 8092, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.