Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Europolförordningen, som gäller bekämpning av gränsöverskridande brottslighet, uppdateras

Inrikesministeriet
25.2.2021 14.18
Pressmeddelande

Den internationella nätbrottsligheten och den rörliga brottsligheten förändras ständigt. Det föreslås ändringar i Europolförordningen bland annat i fråga om informationsutbytet mellan Europol och privata parter för att bekämpningen av allvarlig internationell brottslighet och av terroristbrott bättre ska motsvara dagens krav.

Europeiska kommissionen har föreslagit att författningsgrunden för Europeiska polisbyrån Europol bör ändras så att den bättre motsvarar dagens krav vid bekämpningen av internationell brottslighet och terrorism. Statsrådet lämnade en så kallad U-skrivelse till riksdagen där det redogörs för innehållet i och konsekvenserna av kommissionens förslag samt för Finlands ståndpunkter till förslagen.

– Brottslingar agerar allt oftare på nätet, och också den rörliga brottsligheten förändras ständigt. När det gäller ett sådant föränderligt verksamhetsfält, märks det ibland att lagar och förordningar inte nödvändigtvis motsvarar dagens krav. Därför föreslås det att också Europols författningsgrund uppdateras till vissa delar, berättar polisdirektör Hannele Taavila från inrikesministeriet.

De viktigaste målen för förslaget till ändring av Europolförordningen gäller Europols samarbete med privata parter, Europols behandling av personuppgifter till stöd för brottsutredningar och Europols roll inom forskning och innovation. Målet är att Europol i fortsättningen bättre än för närvarande ska kunna hjälpa Europeiska unionens medlemsstater att effektivt bekämpa den allvarliga och organiserade brottsligheten. Kommissionen lade också fram ett annat förslag till förordning som gäller Europols möjlighet att föra in registreringar om personer som har blivit misstänkta eller dömda för brott i Schengens informationssystem (SIS).

– Brottslingar använder i allt högre grad gränsöverskridande tjänster som erbjuds av privata parter för kommunikation och brottslig verksamhet. Privata parter har dock för närvarande ingen kontaktpunkt på EU-nivå till vilken de kan lämna uppgifter som kan ha betydelse vid brottsutredning, säger Taavila.

I och med lagändringen kan Europol dock i fortsättningen fungera som kontaktpunkt och på ett centraliserat sätt utreda vilka medlemsstater brottet eller det ärende som utreds gäller. Statsrådet understöder att Europol vid behov kan samarbeta med privata parter.

Lagstiftningsförslaget stärker Europols roll inom forskning och innovation

I förordningsändringen föreslås att Europol i fortsättningen ska kunna hjälpa medlemsstaterna att bättre utveckla även nya tekniska lösningar som bygger på bland annat artificiell intelligens och som kan vara till nytta för de nationella brottsbekämpande myndigheterna i hela EU.

– Vid den internationella brottsbekämpningen är det viktigt att söka innovativa lösningar för att de myndigheter som förhindrar brott ska kunna hänga med i förändringarna i verksamhetsmiljön. Statsrådet understöder att Europol i fortsättningen ska ha bättre kapacitet att på ett föregripande och koncentrerat sätt stödja medlemsstaterna att utveckla sina innovationer och sin brottsbekämpande personals kunnande och skicklighet, konstaterar Taavila.

Bättre skydd för personuppgifter genom noggrannare lagstiftning

När förordningarna är uppdaterade, kan man också bättre trygga skyddet för enskilda människors personuppgifter. 

– Behandlingen av personuppgifter regleras redan nu mycket noggrant. Syftet med dessa ändringar är dock att allt effektivare säkerställa att integritetsskyddet och människornas grundläggande rättigheter med säkerhet tillgodoses när olika slags information behandlas, berättar Taavila. 

Behandlingen av uppgifter övervakas på flera olika nivåer och en uppdaterad och enhetligare lagstiftning möjliggör en effektivare granskning av dataskyddsfrågor på enhetliga grunder.

I kommissionens förslag föreslås också att en ny registreringskategori inrättas i Schengens informationssystem (SIS). Bakgrunden till förslaget är att Europol för närvarande inte direkt och i realtid kan lämna medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter uppgifter som fåtts från tredjeländer eller internationella organisationer och som gäller personer som är misstänkta eller dömda för brott eller terroristbrott. 

– För att åtgärda denna säkerhetsbrist föreslås att det i systemet introduceras en ny registreringskategori som uteslutande ska användas av Europol i specifika och väldefinierade fall och omständigheter, berättar Taavila.

Lagstiftningsförslaget föredrogs vid statsrådets allmänna sammanträde torsdagen den 25 februari. Nästa steg är att det lämnas till riksdagen för behandling.

Ytterligare information:
Hannele Taavila, polisdirektör, tfn 0295 488 568, [email protected]