Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Inget prat med hat!
Inrikesministeriets och polisens kampanj uppmuntrar unga att fundera på diskussionskulturen i sociala medier och konsekvenserna av hatretorik

InrikesministerietPolisstyrelsenUndervisnings- och kulturministeriet
7.10.2020 10.00
Pressmeddelande 118/2020
Inget prat med hat!

Inrikesministeriet och Polisstyrelsen har startat en kampanj i sociala medier. Kampanjen riktar sig till unga och syftet är att uppmuntra unga att fundera på diskussionskulturen i sociala medier och hatretorikens konsekvenser. Detta gäller både i den närmaste kretsen och i samhället i övrigt.

På kampanjvideorna uppträder inrikesminister Maria Ohisalo, undervisningsminister Li Andersson, poliserna Konsta Arvelin, Daniel Kalejaiye, Johanna Lindroos och Rikard Lindroos samt rapartisterna Brädi och HesaÄijä.

–Särskilt nu under coronapandemin sker interaktionen mellan människor i allt större utsträckning på nätet. Plattformarna i sociala medier för oss närmare varandra, men nackdelen är att de också sprider hat. Vi vill uppmuntra både unga och andra att fundera på hur vi använder diskussionforumen. Pratar vi med varandra på nätet på samma sätt som ansikte mot ansikte? Samma lagar och regler gäller på nätet som utanför, konstaterar inrikesminister Ohisalo.

Enligt undersökningen EU Kids Online (2020) har cirka 40 procent av de unga sett mobbning eller hatretorik på nätet. Gränsen mellan mobbning och hatretorik på nätet är oklar för unga. Detsamma gäller skillnaden mellan sanning och osanning i webbinnehåll.

– Eftersom mobbning och hatprat sprider sig allt mer också på nätet är det viktigt att unga kan identifiera oroväckande situationer och vid behov be om stöd. Det är också viktigt att vuxna förstår vilka verkningar hatprat på nätet kan ha, säger undervisningsminister Andersson.

Enligt undersökningar har hatretoriken ökat

Hatretoriken är ett växande problem. Enligt Polisyrkeshögskolans rapport om hatbrott, som publicerades den 7 oktober, ökar antalet verbala kränkningar, hot och trakasserier. Till exempel antalet fall av hets mot folkgrupp har tredubblats. Myndigheternas statistik säger däremot ingenting om den totala mängden hatretorik eftersom bara en del av fallen kommer till myndigheternas kännedom.

– Även om all hatretorik kan vara skadlig, är polisens roll uttryckligen att undersöka straffbar hatretorik, det vill säga sådan hatretorik som uppfyller ett brottsrekvisit, säger polisöverdirektör Seppo Kolehmainen.

– Konstruktiv kritik hör alltid till, och polisen vill inte begränsa människors yttrandefrihet. Yttrandefrihet innebär dock också ansvar för det man säger. Polisen ingriper aktivt om det finns något straffbart i det som sagts.

Justitieministeriet utredde 2016 hatretorik och trakasserier mot minoriteter, såsom romer, invandrare, personer med funktionsnedsättning eller sexuella minoriteter. Hatretoriken eller trakasserierna bestod oftast av verbala förolämpningar, trakasserier,  förödmjukelser och öknamn. Hatretoriken påverkade enligt respondenterna mest trygghetskänslan och den psykiska hälsan, men också förtroendet för myndigheterna.

Hatretorik är ett hot mot demokratin

Hatretorik minskar säkerheten och trygghetskänslan och utgör ett hot mot demokratin. Den försämrar förtroendet för andra människor, myndigheterna och rättssystemet. Enligt en undersökning som publicerades i fjol riktar sig hatretoriken mot en liten del av de samhälleliga beslutsfattarna men påverkar i större utsträckning viljan att sköta gemensamma ärenden (Viha vallassa, 2019).

– Det handlar inte om att man inte längre får kritisera någon. Till yttrandefriheten och det öppna finländska samhället hör även hård kritik – särskilt mot politikerna. Om det gäller att hota, svartmåla eller utöva påtryckning mot en människa eller hans eller hennes närstående är man på fel spår. Man måste kunna framföra sin egen åsikt utan att kränka andras rättigheter, betonar minister Ohisalo.

Kampanjen pågår i Instagram och har finansierats med EU-stöd. Kampanjen är en del av justitieministeriets projekt Fakta mot hat. Projektet syftar till att effektivisera arbetet mot hatbrott och hatretorik, och det får finansiering ur EU:s program för rättigheter, jämlikhet och medborgarskap. 

Ytterligare information:

Emilia Hämäläinen, sakkunnig, inrikesministeriet, tfn 0295 488 221, [email protected]
Tarja Mankkinen, utvecklingschef, inrikesministeriet, tfn 0295 488 370, [email protected]
Måns Enqvist, polisinspektör, Polisstyrelsen, tfn 0295 481 768, [email protected]