Klarhet i regleringen samt stöd för rättsskyddet genom en ny lag om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen

Bestämmelserna om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen samlas i en ny lag. Regeringen föreslog den 20 augusti att lagen ska stadfästas. Avsikten är att republikens president stadfäster lagen på fredag. Lagen träder i kraft den 1 september.

Lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen ersätter den över 20 år gamla lagen om utlänningsregistret och kompletterar EU:s dataskyddsförordning, dataskyddslagen, dataskyddslagen avseende brottmål och informationshanteringslagen. I lagen samlas dessutom de bestämmelser i andra lagar inom migrationsförvaltningens förvaltningsområde som gäller behandlingen av personuppgifter. På detta sätt förtydligas bestämmelserna om behandling av personuppgifter med tanke på såväl lagtillämparen som tryggandet av den registrerades rättigheter.

Syftet med reformen har varit att säkerställa att det grundlagsenliga kravet på att genom lag föreskriva om skydd av personuppgifter uppfylls på behörigt sätt inom migrationsförvaltningen. Lagen om utlänningsregistret, som stiftades 1998, motsvarar för närvarande inte till exempel de krav som digitaliseringen ställer. Den komplicerade helheten har kunnat lösas på ett sätt som beaktar grundlagsutskottets ståndpunkter, kraven i EU:s dataskyddslagstiftning samt migrationsförvaltningens verksamhetsmiljö.

Inom migrationsförvaltningen finns flera myndigheter. Lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen gäller behandling av personuppgifter exempelvis i Migrationsverkets, förläggningarnas och förvarsenheternas samt polisens, Skyddspolisens, Gränsbevakningsväsendets, Tullens, utrikesförvaltningens, arbets- och näringsbyråernas och närings-, trafik- och miljöcentralernas verksamhet. Dessa myndigheter är personuppgiftsansvariga som ansvarar för uppgifterna.

Det behövs allmän lagstiftning för automatiserat beslutsfattande

Vid riksdagsbehandlingen ströks förslaget om automatiserat individuellt beslutsfattande i lagförslaget. Också inrikesministeriet ansåg att det när allt kommer omkring inte fanns förutsättningar att föreskriva om det automatiserade förfarandet i detta sammanhang. 

Syftet med förslaget var att rikta Migrationsverkets begränsade resurser så att enklare ärenden kunde ha lösts så effektivt som möjligt. Helheten är dock förknippad med svåra juridiska frågor som det är motiverat att lösa genom allmän lagstiftning. Justitieministeriet har inlett beredningen av den allmänna lagstiftningen.

Sekretessbestämmelserna samlas i offentlighetslagen

Om sekretessen vid migrationsförvaltningen föreskrivs i fortsättningen endast i offentlighetslagen. Hittills har sekretessbestämmelser ingått också i lagen om utlänningsregistret, som nu upphävs genom lagen om behandling av personuppgifter i migrationsförvaltningen. 

I fortsättningen är en eventuell olägenhet eller skada som en handlings offentlighet medför inte längre en grund för att sekretessbelägga handlingen. Förutsättningen för sekretess är på motsvarande sätt som i den gällande offentlighetslagen att säkerheten för en part eller en närstående äventyras. Inom migrationsförvaltningen tillämpas även i fortsättningen också andra sekretessgrunder enligt offentlighetslagen. Till exempel en persons hälsouppgifter är alltid sekretessbelagda.

När reformen bereddes var målet att migrationsförvaltningens sekretessbestämmelser så långt som möjligt skulle förbli oförändrade. Grundlagsutskottet konstaterade dock att sekretess av tidigare omfattning inte överensstämmer med offentlighetsprincipen, eftersom handlingar är förknippade med sådana behov av att få information som är motiverade med tanke på offentlighetsprincipen. Behoven hänför sig bland annat till förutsättningarna för offentlig debatt och åsiktsbyte, bedömningen av hur principerna om god förvaltning och rättsskydd tillgodoses samt till övervakningen av användningen av offentliga medel. 

Ytterligare information:

Tuuli Tuunanen, specialsakkunnig, tfn 0295 488 658, [email protected]