Lokala säkerhetsplaner täcker redan den största delen av kommunerna
Lokala säkerhetsplaner täcker redan den största delen av kommunerna. Enligt polisöverdirektör Mikko Paatero kan detta anses vara ett mycket bra resultat när man tar hänsyn den förändring som pågår inom kommunsektorn och andra administrativa reformer som krävt resurser. Den arbetsgrupp som styr säkerhetsplaneringen på riksomfattande nivå överlämnade idag tisdagen den 31 maj en rapport som utvärderar säkerhetsplaneringen till kanslichef Ritva Viljanen.
I statsrådets principbeslut om programmet för den inre säkerheten 2008 bestämdes det att lokala säkerhetsplaner ska behandlas av fullmäktige i kommuner och städer senast 2010. Enligt den nyss färdigställda rapporten är en säkerhetsplan färdig och godkänd av fullmäktige i 39procent av kommunerna, i 14 procent av kommunerna är planen färdig med ännu inte godkänd och i 35 procent av kommunerna är planen under arbete.
Rapporten "Säkerhetssamarbete ger resultat" visar att kommunernas och städernas ledning allt oftare har tagit en ledande roll i säkerhetsplaneringen. Man är mycket medveten om säkerhetens betydelse för kommunens utveckling och ekonomi.
- I synnerhet ledningen i de stora städerna är mycket intresserad av att förbättra stadens säkerhet, eftersom bra säkerhet är nära förknippad med välfärd och är en viktig attraktionsfaktor. För företag är bra inre säkerhet viktig eftersom beredskap för säkerhetsproblemär en stor kostnadsfaktor för företag, säger Paatero.
De som deltar i den lokala säkerhetsplaneringen har också allt bättre kunskaper och yrkeskunnande. Likaså har samarbetet mellan kommuernas och statens myndigheter, organisationer och näringslivet ökat märkbart.
Tyngdpunkten för lokala säkerhetsplaner ligger allt oftare på förebyggande åtgärder. I kommunerna är man medvetna om att säkerhetsproblem inte kan elimineras eller ens väsentligt minskas genom enskilda åtgärder, utan att det kräver långsiktigt arbete. Detta bevisar t.ex. kommunernas satsningar på att stödja familjer, förebygga utslagning bland unga och på att genomföra säker samhällsplanering, där resultaten kan synas först efter flera år.
Säkerhetsplanering görs främst med egna krafter utan utomstående konsulthjälp. Enligt Paatero har detta också varit målet, eftersom det är frågan om flera olika myndigheters grundläggande arbete som det inte finns orsak att lägga ut på utomstående experter. Genom att själv utföra arbetet kan man öka kunskaperna och yrkeskunnandet samt etablera samarbetsnätverk.
I fortsättningen behövs insatser på systematiskt samarbete, spridning av god praxis och utvärdering av resultaten
I fortsättningen bör man inom den lokala säkerhetsplaneringen satsa på i synnerhet planmässighet och effektiv spridning av god praxis. I rapporten Säkerhetssamarbete ger resultat rekommenderas det att planerna inte ska göras för svåra. Planerna ska i första hand styra det systematiska praktiska samarbetet.
På olika håll i Finland genomförs bra projekt och strategier för att förbättra säkerheten. I rapporten rekommenderas det att man sprider god praxis till hela landet med hjälp av en webbplats som grundas för ändamålet. Om man på ett effektivt sätt sprider god praxis och aktörer bildar nätverk kan man spara resurser och förbättra verksamhetens kvalitet.
Enligt rapporten bör man också mäta och utvärdera den lokala säkerhetsplaneringens resultat. I fortsättningen bör alla säkerhetsplaner innehålla mätare sombeskriver resultaten. När rapporten överlämnades konstaterade kanslichef Ritva Viljanen att kommunerna borde satsa i synnerhet på att följa upp planerna.
Sprid de konkreta resultaten av säkerhetsplaneringen och gör planeringen till en del av den bestående verksamheten
I rapporten rekommenderas det att man utvecklar innehållet i rapporteringen om säkerhetsplaneringen så att det ger en bättre helhetsbild av säkerhetssituationen och utvecklingen av trygghetskänslan.
För närvarande har säkerhetsplaneringen till vissa delar gått framåt tack vare enskilda personers starka engagemang och arbetsinsats. Därför är det viktigt att se till att säkerhetsplanering i fortsättningen är en del av den bestående verksamheten och att den är förknippad med centrala processer med tanke på verksamheten.
Rapporten betonar att kommunens säkerhet ska ses som en omfattande helhet som inkluderar det säkerhetsarbete som görs på förhand för att förbättra säkerheten samt beredskapen för störningar och undantagsförhållanden. Eftersom det finns flera planer som rör säkerhet måste man se till att planernas syfte och mål är kända.
Att utveckla den lokala säkerhetsplaneringen har varit ett insatsområde för programmet för den inre säkerheten. Kanslichef Viljanen betonade att det att den lokala säkerhetsplaneringen har gått framåt är ett tecken på hur bra programmet för den inre säkerheten har gått framåt.
Rapporten Säkerhetssamarbete ger resultat finns i sin helhet (på finska) på adressen www.intermin.fi/publikation/222011
Närmare information: polisöverdirektör Mikko Paatero, 0400 594317, chefen för sekretariatet för den inre säkerheten Tarja Mankkinen, 071878 8370