Hoppa till innehåll
Media

Lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning anses vara behövlig och värd understöd

inrikesministeriet
Utgivningsdatum 7.9.2017 13.37
Pressmeddelande 90/2017

Det förslag till lagstiftning om civil underrättelseinhämtning som är under beredning vid inrikesministeriet är behövligt och värt understöd. Av den åsikten är största delen av de 65 instanser som gav ett remissvar om det betänkande som publicerades i april. Remissbehandlingen för förslaget avslutades i juni och ett sammandrag av remissvaren publicerades 7.9.

I remissvaren erkänns i omfattande grad förslagets huvudsakliga mål som är att skydda den nationella säkerheteten. I remissvaren stöds förslaget om domstolens roll som beslutsfattare när det gäller användningen av sådana metoder för underrättelseinhämtning som ingriper i konfidentiell kommunikation. Också avsikterna att effektivisera laglighetskontrollen understöds. Däremot önskas det att man i den fortsatta beredningen gör extra satsningar på ekonomisk konsekvensbedömning och preciserar förslaget om föremål för civil underrättelseinhämtning. I en del av remissvaren ges det uttryck för visst tvivel på effektiviteten av underrättelseinhämtning som avser datatrafik. Frågan om hur och i vilken utsträckning information lämnas till förundersökningsmyndigheter delar fortfarande åsikter.

Underrättelselagstiftningen har väckt mycket diskussion efter knivattacken i Åbo som misstänks ha varit ett terrordåd. I detta sammanhang har man pratat om att ändra grundlagen i ett påskyndat förfarande. Händelserna i Åbo har dock inte varit grunden för att påskynda ändringen av grundlagen, utan behovet av att ändra grundlagen i rask takt är ett alternativ som identifierades i tjänstemannaberedningen redan långt före händelserna i Åbo.

Målet är att skydda den nationella säkerheten

Finlands säkerhetspolitiska omgivning har förändrats snabbt. I Finland föreslås underrättelselagstiftning som syftar till att förbättra det finländska samhällets möjligheter att skydda sig mot allvarliga hot som riktas mot den nationella säkerheten. Sådana hot är t.ex. terrorism, främmande staters spionage mot Finland eller lamslagning av den kritiska infrastrukturen.

Syftet med lagstiftningen är att möjliggöra effektiv tillgång till information om hoten och på så sätt stödja den högsta statsledningens beslutsfattande samt säkerställa att beslutsfattandet baserar sig på riktig, aktuell och tillförlitlig information.

Tyngdpunkten i arbetet i den arbetsgrupp som leddes av inrikesministeriet låg på skyddspolisens uppgifter och befogenheter. Beredningen av projektet fortsätter i nära samarbete med försvarsministeriets lagstiftningsprojekt om militär underrättelseinhämtning och justitieministeriets lagstiftningsprojekt om ändring av grundlagen. Justitieministeriet bereder också ett projekt för övervakning av underrättelseverksamheten.

Arbetet med lagstiftningsberedningen fortsätter vid tre ministerier och målet är att propositionerna ska överlämnas till riksdagen för behandling under den kommande höstsessionen.

Lagstiftning om civil underrättelseinhämtning. Remissammandrag (på finska). Inrikesministeriets publikation 21/2017

Beredningen av lagstiftningen om civil underrättelse

Ytterligare information:

Katriina Laitinen, lagstiftningsdirektör, tfn 0295 488 559
Marko Meriniemi, lagstiftningsråd, tfn 0295 488 561
Heli Heikkola, specialsakkunnig, tfn 0295 488 224