Översikt över ukrainare i Finland:
Ukrainarna är en betydande invandrargrupp också i framtiden
I november–december sammanställde E2 Tutkimus en översikt över vad de ukrainare som flytt till Finland tänker om sitt liv och vilka planer de har. På detta sätt ville man fördjupa och uppdatera den information som kommit fram i inrikesministeriets utredning i somras.
I översikten konstateras att det fortfarande är svårt att förutsäga ukrainarnas framtidsplaner. Trots att en del drömmer om att återvända till hemlandet, anses det för närvarande inte vara realistiskt. Utöver krigsförloppet och följderna av kriget är det till exempel arbetet och familjen som påverkar planerna.
Ju längre kriget pågår, desto fler ukrainare stannar sannolikt i de länder dit de har flytt. Många har inget hem att återvända till. Därför kommer ukrainarna att utgöra en stor invandrargrupp också i Finland oberoende av när och hur kriget avslutas.
Det är möjligt att ansöka om hemkommun på våren
Enligt översikten förekommer det bland ukrainarna rädsla för och rykten om att man av någon anledning måste lämna Finland. Uppehållstillstånd som beviljats i Finland på grund av tillfälligt skydd är dock i kraft direkt under hela den tid det tillfälliga skyddet inom EU gäller. Giltighetstiden för uppehållstillstånd förlängs utan separat ansökan.
I vår har många ukrainare möjlighet att ansöka om hemkommun när de har vistats i Finland i ett år. Översikten visar att ukrainarna har bristfällig information om denna möjlighet.
Efter att ha fått en hemkommun överförs ukrainarna från mottagningstjänster till kommunernas och välfärdsområdenas tjänster. Då har de samma rättigheter, tjänster och skyldigheter som de som är stadigvarande bosatta i Finland. Myndigheterna publicerar i början av året närmare information om hur man ansöker om hemkommun och hur det att man får hemkommun påverkar livet i Finland.
Hemkommunen bestäms enligt bostadsort som kan väljas fritt. I översikten bedöms det dock att eftersom det bland de ukrainska flyktingarna finns många barnfamiljer, flyttar de inte nödvändigtvis till stora städer dit den övriga invandrarbefolkningen i Finland är koncentrerad. Skolgång och småbarnspedagogik är orsaker till att familjerna stannar kvar på sina nuvarande bostadsorter runt om i Finland.
Också säsongsarbeten och de bostäder som gårdsföretagarna erbjuder bidrar till att ukrainare stannar kvar på landsbygden. En del tycker också om naturen, lugnet eller den smidiga trafiken på boningsorten eller om att orten är liten.
Både språkundervisning och kommunikation på ukrainska behövs
Enligt översikten försvåras sysselsättningen av ukrainare i synnerhet av problem med erkännande av ukrainska examina och avsaknaden av ett gemensamt språk. Eftersom ukrainarna i regel inte talar finska eller svenska, måste undervisningen i dessa språk utökas ytterligare.
Barnen lär sig ofta språket snabbare än vuxna, och en del av de ukrainska barnen talar redan ganska bra finska eller svenska.
– Utvecklingen av barnens språkkunskaper hjälper familjerna. Barnen bör dock inte bli dem som sköter sina föräldrars ärenden, säger Eija Eronen, forskare vid E2 Tutkimus.
I översikten betonas att det är nödvändigt att öka även kommunikationen och tolknings- och översättningstjänsterna på ukrainska i Finland.
Ukrainska medborgare är nu ungefär lika många som estniska medborgare i Finland
Före Rysslands invasion av Ukraina bodde cirka 7 000 ukrainska medborgare i Finland. År 2022 beviljade Finland cirka 45 000 personer som flytt från Ukraina uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd. I förhållande till folkmängden har Finland tagit emot fler flyktingar från Ukraina än Sverige, men betydligt färre än till exempel Estland och Polen. Det har uppskattats att 30 000–40 000 nya personer som ansöker om tillfälligt skydd anländer från Ukraina i år.
– I slutet av 2022 utgjorde ukrainska medborgare en ungefär lika stor invandrargrupp som de estniska medborgare som hör till Finlands befolkning, när personer som får tillfälligt skydd räknas med, säger Rolle Alho, äldre forskare vid E2 Tutkimus.
Översikten baserar sig på statistiskt material och kvalitativt intervjumaterial, som omfattar intervjuer med ukrainare samt med tjänsteinnehavare och experter inom branschen. Arbetet finansierades av Sitra, inrikesministeriet och E2 Tutkimus. Utgångspunkten för Sitras tema Demokrati och delaktighet är att alla befolkningsgrupper ska få sin röst hörd i samhället. Särskilt de människor som kommer till landet verkar i allmänhet ha sämre möjligheter att påverka än majoritetsbefolkningen.
Ytterligare information:
Eija Eronen, forskare, E2 Tutkimus, tfn 044 700 0012, [email protected]
Rolle Alho, äldre forskare, E2 Tutkimus, tfn 050 5344 485, [email protected]
Mari Helenius, specialsakkunnig, inrikesministeriet, tfn 0295 488 214, [email protected]
Onni Pekonen, sakkunnig, Sitra, tfn 0294 618 424, [email protected]
Tillägg den 27 januari 2023 kl. 10.45: Bakgrundsinformationen på sida 62 har preciserats.