Inrikesministeriet har undersökt hur ukrainare som flytt kriget klarar sig i Finland:
Ungefär var tredje ukrainare vill stanna i Finland men många är osäkra på framtiden

I juni och juli undersökte inrikesministeriet genom en webbenkät hur de ukrainare som flytt kriget klarar sig i Finland och vad de har för behov av tjänster. Det kom in 2 136 svar.

Av de svarande meddelade 27 procent att de inte längre planerar att återvända till Ukraina. En tredjedel, 33 procent, har beslutat att återvända till Ukraina när kriget är slut eller tidigare. För nästan 40 procent är planerna ännu öppna och de påverkas i synnerhet av hur de sysselsätts i Finland och hur läget utvecklas i Ukraina.

Svaren ger inte en fullständig bild av läget: sedan februari har det anlänt nästan 38 000 ukrainare till Finland för att söka tillfälligt skydd eller asyl. Antalet svarande kan ändå anses ge bra bild av ukrainarnas situation och behov.

– Vare sig de bor i Finland tillfälligt eller permanent är det viktigt att vi kan trygga en möjligast fungerande vardag för ukrainarna som kommit hit. Många av ukrainarna som svarade på enkäten uppger sig vara tacksamma för det sätt som finländarna och de finska myndigheterna tagit emot dem. Det är glädjande respons. Det är dock minst lika värdefullt för oss att höra vad vi kan förbättra, säger inrikesminister Krista Mikkonen.

Resultaten har analyserats av forskarna Arseniy Svynarenko vid Ungdomsforskningssällskapet och Anastasiya Koptsyukh vid Aalto-universitetet.

Ukrainare har bosatt sig runt om i landet

Nästan hälften av de svarande kommer från de delar av Ukraina som är hårdast drabbat av kriget: regionerna kring Charkiv, Kiev och Donetsk. De vanligaste orsakerna att söka sig just till Finland är Finlands goda rykte (51 %), vänner och familj (43 %) samt sysselsättnings- och studiemöjligheter (18 %).

De som svarat är högt utbildade, varannan (48 %) har högre högskoleexamen. Bland alla svarande är de vanligaste yrkesgrupperna sakkunniga (20 %), service- och försäljningspersonal (17 %), specialsakkunniga (12 %) och kontors- och kundservicepersonal (12 %).

I Finland har ukrainarna bosatt sig i så gott som hela landet. De som svarat på enkäten är bosatta på totalt 273 olika orter. Endast 13 procent bor i huvudstadsregionen.

Majoriteten vill lära sig språket och arbeta 

Majoriteten av svarandena är tvåspråkiga och talar både ukrainska och ryska. Kring en tredjedel (31 %) uppger att de har tillräckliga kunskaper i engelska för att arbeta eller studera. 58 procent av de svarande är intresserade av att studera finska eller svenska.

Av de svarande uppger 71 procent att de vill arbeta i Finland, och också av de som är pensionerade vill 39 procent fortfarande arbeta. Hinder för sysselsättning som de svarande nämner är i synnerhet bristande språkkunskaper, byråkratin och svårigheter att ordna barnpassning. Av de svarande i arbetsför ålder hade 13 procent anmält sig som arbetssökande när de fyllde i enkäten.

Ungefär var fjärde av de svarande (23 %) uppgav att de hittat arbete. På basis av enkäten stiger sysselsättningsnivån med tiden: av dem som kom till Finland under krigets första månad hade redan en tredjedel hittat jobb. Å andra sidan har många sysselsatts med säsongsarbete inom jordbruket. När skördetiden tar slut kan sysselsättningen bland ukrainarna försämras.

De flesta är huvudsakligen nöjda med mottagningstjänsterna

95 procent av de svarande har sökt tillfälligt skydd. Varje person som har ansökt om eller får tillfälligt skydd är inskriven vid någon förläggning, även om hen bor i privat inkvartering eller i inkvartering som kommunen tillhandahåller. Nästan alla som svarat (85 %) berättar att de är klienter vid en flyktingförläggning, men färre än en tredjedel (28 %) bor på förläggningen.

Det är stora skillnader i vilka av förläggningarnas tjänster ukrainarna använder. Rådgivnings- och handledningstjänsterna används flitigast. Användarna är huvudsaklogen nöjda med servicens kvalitet. Långa köer, brister i kommunikationen och personalens kompetens upplevs som problem.

Sociala medier en viktig informationskälla

De svarande fick i första hand information om Finland på nätet, i synnerhet på Facebook och i andra sociala medier. Många nämner internet som informationskälla utan att specificera särskilda webbplatser eller plattformar.

Av de svarande är 73 procent nöjda med den information de fått om tillfälligt skydd. Mer information efterlystes särskilt om sysselsättningstjänster (73 %), språkstudier (65 %), hälso- och sjukvårdstjänster (59 %), socialservice (48 %) och utbildningsmöjligheter (43 %).

Rekommendationer om bättre informationsförmedling

Forskarna som analyserat svaren ger myndigheterna följande rekommendationer:

1. Myndigheternas kommunikation i sociala medier bör effektiveras, i synnerhet på Facebook och i Telegram. Om alla myndigheters information samlas på en webbplats, är den lättare att hitta. 
2. Flyktingförläggningarnas kommunikation måste förbättras och det behövs ner information på ukrainska. Man bör också se till att de som bor privat nås av informationen. Samarbetet mellan myndigheter och organisationer måste utvecklas för att hitta de bästa förfarandena för att ordna tjänsterna.
3. Sysselsättningsmöjligheterna måste förbättras och praktiska hinder för sysselsättning undanröjas.  Det behövs mer information om arbets- och näringsbyråernas tjänster. Rekryteringsevenemangen och informationsmötena för ukrainare ska fortsättningsvis ordnas aktivt.
4. Undervisning i ukrainska i Finland måste säkerställas. Möjligheten att börja studera finska eller svenska genast vid ankomsten till Finland bör också förbättras.
5. Vidare forskning behövs. Det behövs bland annat mer kunskap om hinder för sysselsättning och metoder för att undanröja hindren, om problem och lyckade lösningar i hjälpverksamheten och om de ukrainska flyktingarnas situation i olika europeiska länder.

Fortsatta åtgärder redan på gång

Inrikesministeriet inrättade en samordningsgrupp i början av året för att hantera migrationssituationen till följd av Rysslands invasion, och gruppen har fortsatt att sammanträda regelbundet. I samordningsgruppen ingår också företrädare för kommuner, civilsamhället och den privata sektorn.

– Dialogen i gruppen har hittills hjälpt oss finna lösningar på problem som gäller servicen till ukrainarna. Nu ska vi tillsammans omsorgsfullt sätta oss in i rekommendationerna och utifrån dem diskutera vidare åtgärder vid olika myndigheter, säger migrationsdirektör Sanna Sutter vid inrikesministeriets migrationsavdelning.

Arbetet har redan delvis inletts. Arbets- och näringsbyråerna har till exempel effektiverat sin kommunikation och erbjuder service på ukrainska på flera ställen. De samarbetar också med ukrainska föreningar för att hjälpa ukrainare att ta del av sysselsättningstjänsterna. Migrationsverket har bland annat öppnat ett servicenummer för ukrainare och håller på att starta upp ett Telegram-konto. 

Myndigheterna intensifierar sitt samarbete så att den nödvändiga informationen når ukrainarna bättre. En webbplats som samlar all myndighetsinformation är under planering.

Utöver inrikesministeriet deltog också undervisnings- och kulturministeriet, arbets- och näringsministeriet, miljöministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och Migrationsverket i att utarbeta enkäten. Enkäten var på ukrainska och fylldes i anonymt. Svaren samlades in under perioden 15.6–6.7. Information om enkäten spreds i sociala medier, genom flyktingförläggningarna och olika intressegrupper.

Ytterligare information: 

Sanna Sutter, migrationsdirektör, tfn 0295 488 200, [email protected] 
Arseniy Svynarenko, forskare, [email protected]  
Mikko Jalo, specialmedarbetare, tfn 050 304 8522, [email protected] (förfrågningar om intervjuer med minister Mikkonen)