Förstudie om lagstiftningen om penningspel

Bakom utredningsarbetet låg uppdraget från statsminister Juha Sipiläs regering att utreda behoven av att revidera lagstiftningen om penningspel i fråga om följande helheter: eventuellt ibruktagande av tekniska blockeringsåtgärder, utökade möjligheter för spelarna att belägga sig själva med spelförbud och omständigheter som gäller att förstärka Veikkaus Ab:s kanaliseringsförmåga. Med kanalisering avses att efterfrågan på penningspel styrs till tillåtet och reglerat utbud av penningspel.

Uppdraget var inte att i sin helhet utreda eventuella behov av att revidera lagstiftningen. Regeringens uppdrag framgår av finanspolitiska ministerutskottets promemoriaFilen öppnas i en ny flik pdf 297kB (på finska).

Det är fråga om en förstudie som gjordes som tjänsteuppdrag för att stödja det politiska beslutsfattandet. I förstudien har man i enlighet med uppdraget utrett juridiska och praktiska förutsättningar för att genomföra nämnda helheter samt eventuella behov av att ändra lagstiftningen.

Enligt förstudien kunde man utveckla lagstiftningen om penningspel på många sätt när det gäller helheterna enligt uppdraget. Nedan finns ett sammandrag av slutsatserna.

Blockeringsåtgärder

Genom tekniska åtgärder kan man minska tillgången till och tillgängligheten av penningspel och således skadeverkningarna av dem. Det förefaller inte finnas rättsliga hinder för att ta i bruk tekniska åtgärder som hindrar sådant spelande som riktar sig utanför Fastlandsfinland. Praktiska utmaningar för ibruktagandet kan vara t.ex. att åtgärderna kan kringgås och att de inriktas rätt.

Spelförbud

De spelförbud med vilka spelarna självmant belägger sig själva fungerar nu i praktiken när det gäller Veikkaus Ab:s spel på kasinon och på webben. I förstudien konstateras att när det gäller spelande i spelsalar kunde förbudsmöjligheterna utvecklas så att man vid ingången till spelsalarna utför kontroll på samma sätt som vid kasinon och så att spelförbudet kunde gälla alla Veikkaus Ab:s spelsalar.

Enligt förstudien kan det vara nödvändigt att även överväga ett system där spelaren kan belägga sig själv med spelförbud via webben också i fråga om spelsalar eller kasinon.

När det gäller kasinon kan det vara motiverat att spelförbudet även kan gälla tills vidare. När det gäller spel på webben kunde regleringen effektiviseras så att en spärr på specifika spel eller grupper av spel kunde gälla tills vidare.

Betalningssätt

Veikkaus Ab:s penningspel kan inte betalas med kreditkort. Om man tillåter betalning med kreditkort vid penningspel, kan detta enligt förstudien leda till skuldsättning.

Tidsfristen för att lyfta vinster

När det gäller lyftande av vinster från olika penningspel kunde en enhetlig tidsfrist införas för att förtydliga lagen. Om tidsfristen för att lyfta vinster förkortas, kan det identifierade spelandet bli vanligare.

Internationell verksamhet

I förstudien ingår en separat EU-rättslig utredning om Veikkaus Ab:s förutsättningar för internationell verksamhet när det gäller spel i pooler och att utveckla spel. Sådant samarbete kan under vissa förutsättningar vara möjligt också i ett system med ensamrätt. Avsikten med samarbetet måste då vara att kanalisera efterfrågan till Veikkaus Ab:s utbud.

Under förstudiearbetet har olika experter hörts i stor utsträckning för att man ska kunna se över utvecklingsbehoven ur så många synvinklar som möjligt.

I utredningen har man hört experter från social- och hälsovårdsministeriet, kommunikationsministeriet, justitieministeriet, arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, Transport- och kommunikationsverket, Polisstyrelsen, Centralkriminalpolisen, Institutet för hälsa och välfärd, Finansinspektionen, Konkurrens- och konsumentverket, Finanssiala ry, Nordea Bank Abp, Tietoliikenteen ja tietotekniikan keskusliitto FiCom ry, Finnet-förbundet rf, DNA Abp, Elisa Abp och Telia Finland Abp.

I projektet har man dessutom hört Ålands landskapsregering, Veikkaus Ab, Suomen Urheiluvedonlyöjät ry och Suomen Pokerinpelaajat ry.

Inrikesministeriet har från andra nordiska länder fått information om i synnerhet tekniska blockeringsåtgärder. För utredningsarbetet har inrikesministeriet dessutom begärt uppgifter av Europeiska unionens medlemsstater om hur de reglerar betalningen av penningspel med olika betalningsmedel och tidsfristerna för att lyfta vinster.

I utredningsarbetet har man använt befolkningsundersökningar om penningspelande. I beredningen har man också granskat resultaten av Peliklinikkas kundenkät. Peliklinikka erbjuder hjälp åt människor som har problem med penningspelande.

Grunden för och målet med systemet med ensamrätt är att förebygga och minska de skadeverkningar som penningspel ger upphov till. Enligt EU-rätten kan en aktör med ensamrätt tillåtas även ett omfattande spelsortiment och en viss marknadsföring, om detta är motiverat för att kanalisera efterfrågan till utbudet hos aktören med ensamrätt.

Om blockeringsåtgärderna minskar utbudet av penningspel utanför aktören med ensamrätt, minskar också behovet hos aktören med ensamrätt av att tillhandahålla ett omfattande spelsortiment och marknadsföra sina spel.

Bedömningen baserar sig bl.a. på penningspelsenkäten, på experthöranden och på responsen från spelarna.

Det spelas olika spel som riktar sig utanför Fastlandsfinland, och spelarna kan ha varierande skäl att spela andra penningspel än Veikkaus Ab:s spel. Veikkaus Ab:s spelsortiment innehåller nödvändigtvis inte sådana spel som utomstående penningspelsbolag erbjuder. Av dessa orsaker kan man inte säga att det är ett faktum att allt spelande koncentreras till Veikkaus Ab:s spel, om det införs blockeringsåtgärder.

Vissa spelare kan övergå till att spela Veikkaus Ab:s spel, men en del av dem kan också sluta spela. Av den orsaken konstateras det i slutsatserna att spelandet inte nödvändigtvis i betydande grad koncentreras till Veikkaus Ab:s spel.

Uppdraget var inte att i sin helhet utreda eventuella behov av att revidera lagstiftningen om penningspel. När det gäller penningautomatspelande bereddes lagändringar om obligatorisk identifiering vid inrikesministeriet. Riksdagen godkände lagändringarna våren 2019, och den obligatoriska identifieringen ska tas i bruk 2022.

Förstudien är en preliminär uppskattning av behoven av att ändra lagstiftningen, och i detta skede har det inte beretts några förslag till ändringar i lagstiftningen. Eventuella fortsatta åtgärder beror på regeringens riktlinjer.