Hoppa till innehåll
  • Statsrådet
    • Statsrådets kansli
    • Försvars­ministeriet
    • Kommunikations­ministeriet
    • Utrikes­ministeriet
    • Finans­ministeriet
    • Arbets- och närings­ministeriet
    • Justitie­ministeriet
    • Under­visnings- och kultur­ministeriet
    • Social- och hälsovårds­ministeriet
    • Inrikes­ministeriet
    • Jord- och skogs­bruks­ministeriet
    • Miljö­ministeriet

Valitse kieli:

This page is in Finnish. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på finska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea suomagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта финский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en finnois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Finnisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on englanniksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

Choose language:

Den här sidan är på engelska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта английский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en anglais. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Englisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ruotsiksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Swedish. Go to the English site »

Or choose language:

Välj språk:

Язык этого сайта шведский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Dát siidu lea eŋgelasgillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Cette page est en suédois. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Schwedisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on pohjois-saameksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in North Saami. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på nordsamiska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта северосаамский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Vállje giela:

Cette page est en same du Nord. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Nordsamisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on venäjäksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in Russian. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på ryska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea ruoššagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

выберите язык:

Cette page est en russe. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Diese Seite ist auf Russisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on ranskaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in French. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på franska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Dát siidu lea fránskkagillii. Sirdás davvisámegielat siidduide »

Dahje vállje giela:

Язык этого сайта французский. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Choisir la langue:

Diese Seite ist auf Französisch. Wechseln Sie zur deutschen Version »

Oder wählen Sie Ihre Sprache:

Tämä sivu on saksaksi. Siirry suomenkieliseen sivustoon »

Tai valitse kieli:

This page is in German. Go to the English site »

Or choose language:

Den här sidan är på tyska. Gå till den svenska versionen av sidan »

Eller välj språk:

Язык этого сайта немецкий. Перейти на русскоязычный сайт »

Или выберите язык:

Cette page est en allemand. Aller sur le site en français »

Ou choisir la langue:

Wählen Sie Ihre Sprache:

  • Valitse kieli Suomi
  • Välj språket Svenska
  • Select language English
Media
Återgå till startsidan för Sisäministeriö-webbplatsen
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Polisväsendet
    • Räddningsväsendet
    • Nödcentralsverksamheten
    • Gränssäkerhet
    • Migration
    • Nationell säkerhet
    • Civil krishantering
    • Finlands flagga och vapen
  • Aktuellt
  • Projekt och lagberedning
  • Publikationer
  • Ministeriet
  • Kontaktinformation
  • Nyheter
  • Beställ nyheter
  • Krisen i Ukraina
  • Läget vid östgränsen
  • Work Help Finland
suomiLue artikkeli suomeksi svenska

Lägesrapport om migrationen 2/2021:
Mottagning av kvotflyktingar är ett sätt att hjälpa i det svåra läget i Afghanistan

inrikesministeriet
Utgivningsdatum 6.9.2021 15.36 | Publicerad på svenska 9.9.2021 kl. 17.12
Typ:Nyhet

Krisen i Afghanistan har också väckt diskussion om Finlands flyktingkvot. Mottagning av kvotflyktingar är en viktig prioritet i Finlands migrationspolitik. Det är ett effektivt och verkningsfullt sätt att hjälpa de mest utsatta flyktingarna eftersom behovet av skydd och förutsättningarna för vistelse utreds redan innan flyktingarna kommer till Finland.

Situationen i Afghanistan väntas öka antalet människor som flyr landet. I slutet av augusti meddelade EU att unionen vill stödja länderna i närområdet kring Afghanistan som tar emot människor som behöver skydd. Det sker också genom att erbjuda lagliga kanaler till Europa. Vidarebosättning av flyktingar, dvs. mottagning av kvotflyktingar är ett konkret sätt att visa solidaritet mot de länder som är värdar för stora flyktinggrupper.

FN:s flyktingorgan UNHCR uppskattar att totalt 1,47 miljoner flyktingar kommer att behöva vidarebosättning 2022. Europeiska kommissionens mål är att EU-länderna tillsammans kan ta emot åtminstone 30 000 kvotflyktingar år 2022. Tillsammans med kommissionen strävar också Finland efter att mottagandet av kvotflyktingar blir etablerat i så många medlemsstater som möjligt. 

Kommissionen stödjer medlemsstaterna via asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) genom att betala 10 000 euro i anslag för vidarebosättning för varje kvotflykting som tas emot. I Finland används medlen för att göra vidarebosättningsförfarandet smidigare och stödja kommunerna för att säkerställa att det finns platser i kommunerna.

Så här fortskrider kvotbeslutet för år 2022

På grund av situationen i Afghanistan har inrikesministeriet framställt att flyktingkvoten för 2022 höjs från nuvarande 1 050 till 2 000 kvotflyktingar. Regeringen förhandlar om flyktingkvoten i anslutning till budgetförhandlingarna denna vecka 7.–8.9. 

Senare i höst kommer ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet att redogöra för vilka olika flyktinggrupper kvoten för 2022 kommer att bestå av. Inrikesministeriet utarbetar ett förslag till ministerarbetsgruppen i samarbete med utrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet. 

Förslaget bygger på UNHCR:s årliga bedömning av flyktingars vidarebosättningsbehov i världen och UNHCR:s förslag till Finland om flyktingkvoten för 2022. UNHCR har bett Finland att inkludera afghanska medborgare från Iran, särskilt kvinnor och flickor, i flyktingkvoten för 2022. 

Det slutliga beslutet om flyktingkvoten fattas av riksdagen, som fastställer statens budget för år 2022 i december. 

Finland väljer kvotflyktingarna själv

En person som behöver internationellt skydd kan få skydd i Finland genom att resa in i landet som asylsökande eller via vidarebosättningsprogrammet som kvotflykting. 

Asylsökande anländer till Finland på egen hand och deras behov av internationellt skydd bedöms av Migrationsverket först i Finland. Ansökan om asyl kan lämnas endast inom Finlands gränser. Asylsökande får flyktingstatus i Finland om de beviljas asyl. 

Kvotflyktingar väljs ut på flyktingläger på UNHCR:s förslag. När kvotflyktingar kommer till Finland har de redan beviljats uppehållstillstånd för fyra år samt flyktingstatus i Finland. Flyktingar som valts i en kvot bor inte på förläggningar utan de flyttar direkt till kommuner. Det är NTM-centralerna som ansvarar för att hänvisa kvotflyktingar till kommunerna.

Kvotflyktingar har tagits till Finland i mer än 50 års tid

Finland har tagit emot kvotflyktingar sedan 1979. Då tog Finland emot 100 flyktingar från Vietnam.
Sedan år 2001 har Finlands årliga flyktingkvot omfattat minst 750 platser. Åren 2014 och 2015 höjde Finland sin flyktingkvot för att ta emot flyktingar från Syrien. Enligt det nuvarande regeringsprogrammet tar Finland emot minst 850 kvotflyktingar varje år.

Under de senaste tio åren har Finlands flyktingkvot varit minst 750. År 2020 var kvoten 850. Åren 2014, 2015 och 2021 har kvoten varit 1 050.

Coronapandemin har försvårat flyktingarnas läge ytterligare och gjort vidarebosättningen långsammare

Trots coronaläget har Finland kunnat höja sin flyktingkvot i enlighet med regeringsprogrammet. Finland har fått beröm för detta eftersom de konflikter som påverkar migrationen inte har försvunnit med coronan. I praktiken är nu allt fler flyktingar i världen ännu mer utsatta än tidigare, eftersom många förlorat sitt yrke och sin utkomst.

Vanligen väljs kvotflyktingarna ut under uttagningsresor där sakkunniga från Migrationsverket samt anställda hos skyddspolisen och hos NTM-centralen eller kommunen deltar. Under pandemin har kvotflyktingar valts utifrån videointervjuer som gjorts på distans. Det har också varit möjligt att göra val utifrån UNHCR:s dokument.

I många andra länder har pandemin dock bromsat upp vidarebosättningen av kvotflyktingar. I fjol hade EU-länderna sammanlagt cirka 30 000 kvotflyktingplatser. Av dem kunde dock endast dryga 9 000 användas.

Flest kvotflyktingar år 2020 emottog USA med 6 740 kvotflyktingar som anlände. Bland tio i topp fanns dessutom Sverige, Kanada, Norge, Tyskland, Frankrike, Australien, Storbritannien, Finland och Schweiz. Till Finland anlände 661 kvotflyktingar år 2020. Kvotflyktingar anländer i regel till de mottagande länderna det år som de tas ut eller det därpå följande året. Källor: UNHCR, Migrationsverket.

Av de nordiska länderna är det Norge som har den största flyktingkvoten i förhållande till befolkningen. I år är Norges flyktingkvot 3 000. Norge hade 5,4 miljoner invånare i början av 2021. Sverige har den näst största proportionella andelen. Landets flyktingkvot i år är 5 000. I Sverige finns 10,4 miljoner invånare. Tredje är Island med en kvot på 100 flyktingar. Island har cirka 369 000 invånare. Finland är fjärde med en kvot om 1 050 flyktingar. Finland har ca 5,5 miljoner invånare. Den i proportion minsta flyktingkvoten har Danmark, vars kvot är 200 i år. Danmark har 5,8 miljoner invånare. Källor: UNHCR, Eurostat.

Vilka kom till Finland år 2020?

Finland betonar särskilt vidarebosättning av de mest utsatta grupperna i sin kvotflyktingpolitik. Sådana grupper är till exempel barnfamiljer och ensamstående kvinnor.

Cirka 10 procent av kvoten reserveras varje år för nödfall, dvs. för flyktingar som enligt UNHCR:s bedömning behöver brådskande vidarebosättning. Orsaken kan vara till exempel en sjukdom som kräver omedelbar behandling. Finland väljer nödfallen utifrån UNHCR:s handlingar utan medborgarskaps- eller territoriebegränsningar.

Till Finland valdes sammanlagt 730 kvotflyktingar år 2020. Barn födda efter Migrationsverkets beslut ingår inte i statistiken. I Turkiet valdes 248 syriska medborgare och en statslös person, vars familjemedlemmar var syriska medborgare. I Zambia valdes 211 medborgare i Demokratiska republiken Kongo och i Libanon 151 syriska medborgare. Inga uttagningsresor gjordes från Finland till Zambia och Libanon, utan personerna valdes i Zambia utifrån dokument och i Libanon utifrån distansintervjuer. Källa: Migrationsverket.

Till Finland anlände 661 kvotflyktingar år 2020. Av dem hörde 510 till kvoten för år 2020 och 151 till kvoten för år 2019. På motsvarande sätt har en del av dem som valdes i kvoten för 2020 kommit till Finland först i år.

Vid urvalet betonades i enlighet med Finlands riktlinjer till exempel utsatta kvinnor, till exempel änkor och ensamförsörjare. I fjol balanserades kvotflyktingarnas könsfördelning dock upp av nödfall och av särskilt utsatta flyktingar från Libyen, av vilka största delen var män, vilket avviker från de traditionella grupperna som kommer till Finland inom ramen för flyktingkvoterna.

Till Finland anlände 661 kvotflyktingar år 2020. Barn födda efter Migrationsverkets beslut ingår inte i statistiken. Totalt 344 av dem som anlände var män och pojkar. Av dem var 48 i åldern 0–6 år, 65 i åldern 7–13 år, 44 i åldern 14–17 år, 115 i åldern 18–34, 70 i åldern 35–64 och 2 över 65 år. Antalet kvinnor och flickor var sammanlagt 317. Av dem var 55 i åldern 0–6 år, 69 i åldern 7–13 år, 30 i åldern 14–17 år, 92 i åldern 18–34 år, 69 i åldern 35–64 år och 2 över 65 år. Källa: Migrationsverket.

Information om lägesrapporten om migrationen

Lägesrapporten om migrationen informerar om aktuella frågor och fenomen som gäller migration. Tidigare utkom lägesrapporten i form av en omfattande publikation 1–2 gånger om året. I dag är rapporterna temabaserade, och de utkommer ett par gånger om året som webbnyheter. Materialet sammanställs på inrikesministeriets migrationsavdelning. 

Ytterligare information:

Specialsakkunnig Iikka Saunamäki, tfn 0295 488 267, [email protected]

Information om mottagande av kvotflyktingar
Utredning: Ett sponsorprogram för integration av kvotflyktingar kan komplettera myndigheternas åtgärder (meddelande 20.5.2021)
Frågor och svar om kvotflyktingar | Migri
Statistik över kvotflyktingar | Migri
Afghanistan asylsökande flyktingar invandring kvotflyktingar stater statsförbund

INRIKESMINISTERIET
Sisäministeriö | Ministry of the Interior

Kyrkogatan 12, Helsingfors
PB 26, 00023 Statsrådet
Växel 0295 480 171
[email protected] 

 

 

Information om webbplatsen
Tillgänglighetsutlatande
Dataskydd
Frågor och synpunkter

X (Twitter)
Instagram
LinkedIn
Facebook
YouTube

Till söksidan
  • Framsida
  • Ansvarsområden
    • Polisväsendet
      • Regeringsprogrammets åtgärder inom polisens ansvarsområde
      • Brottslighet i Finland
      • Organiserad brottslighet
        • Kampen mot organiserad brottslighet
      • Bekämpning av terrorism
        • Bekämpningsåtgärder i Finland
      • Våldsbejakande radikalisering och extremism
        • Uppföljning av åtgärderna
      • Hatbrott
        • Riktade trakasserier
      • Människohandel
      • Ekonomisk brottslighet och grå ekonomi
        • Bekämpning av penningtvätt och av finansiering av terrorism
      • Cyberbrottslighet
        • Bekämpning av cyberbrottslighet
        • CSAM-förordning
      • Skjutvapen
        • Skjutvapenlagstiftningen
      • Penningspel
      • Penninginsamling
      • Allmän ordning och säkerhet
      • Bevakning och ordningsövervakning
      • Organisation och ansvarsfördelning inom polisen
        • Polisens befogenheter
      • Författningar
    • Räddningsväsendet
      • Regerinsprogrammets åtgarder inom räddningsväsendet
      • Räddningsverksamhet
        • Sjöräddning
        • Varningsmeddelande
      • Förebyggande av olyckor
        • Sotning
        • Brandvarnare och andra brandskyddsanordningar
          • Brandvarnare
          • Ansvaret för brandvarnare ändrar 2026
          • Kolmonoxid- och värmevarnare
          • Utrustning för förstahandssläckning
          • Brandskyddsanordningar i byggnader
          • Anläggningar som kopplas till nödcentralen
          • Tillsyn över brandskyddsanordningar
          • Frågor och svar om brandvarnare
        • Räddningsplan
        • Brandsäkerhet
      • Beredskap
        • Nationell riskbedömning
        • Befolkningsskydd
        • Skyddsrum
        • Beredskapsguiden
      • Internationellt bistånd
        • Internationellt samarbete inom civil beredskap
        • Civilskyddsmekanism
      • Strategiska mål för ordnandet av räddningsväsendet
      • Räddningsväsendets organisation och ansvarsfördelning
      • Författningar
      • Information till ledamöter i välfärdsområdesfullmäktige
        • Räddningsväsendets uppgifter
        • Ordnande och styrning av tjänsterna
        • Finansieringen av räddningsväsendet inom välfärdsområdena
        • Personalen inom räddningsväsendet
    • Nödcentralsverksamheten
      • Nödcentralerna
      • Tjänster
      • Författningar
    • Gränssäkerhet
      • Regeringsprogrammets åtgärder för gränssäkerheten
      • Gränsövervakning
      • Sjöräddningen
      • Bekämpning av miljöskador på havsområden
      • Smart gränsförvaltning
      • Frontex-samarbete
      • Organisation och ansvarsfördelning
      • Författningar
    • Migration
      • Regeringsprogrammets migrationspolitiska åtgärder
        • Skärpta villkor för permanent uppehållstillstånd
      • Organisation och ansvarsfördelning
        • Beredskap för omfattande flyktinginvandring
      • Migrations- och asylpolitik
        • Familjeåterförening
      • Asylsökande och flyktingar
        • Kvotflyktingar
          • Frågor och svar om flyktingkvoten
        • Frågor och svar om asylsökande
      • EU:s gemensamma asylsystem
      • Frivillig återresa och återvändande
        • Avtal om återsändande
        • Vem kan återsändas och hur?
      • Medborgarskap
        • Kraven för och konsekvenserna av beviljande av finskt medborgarskap
        • Utlandsfinländare
        • Frågor och svar om förlust av medborgarskap
        • Frågor och svar om dubbelt medborgarskap
      • Bekämpning av olaglig inresa och vistelse
      • Författningar
    • Nationell säkerhet
      • Regeringsprogrammets åtgärder inom den nationella säkerheten
      • Vad är den nationella säkerheten?
        • Skydd av kritisk infrastruktur
      • Civil underrättelseinhämtning
        • Frågor och svar
      • Hybridhot
      • Cybersäkerhet
      • Författningar
    • Civil krishantering
      • Finlands mål
      • Pågående operationer
      • Rekrytering och utbildning av experter
      • Organisation och ansvarsfördelning inom civil krishantering
      • Författningar
    • Finlands flagga och vapen
      • Flaggdagar och tider
        • Flaggdagar 2025
        • Förslag om flaggdagar
      • Sorgflaggning
      • Flaggning med EU-flaggan
      • Flaggornas rangordning
      • Information om flaggan
        • Flaggans historia
      • Finlands vapen
      • Flaggan och vapnet i näringsverksamhet
      • Frågor och svar om flagga och vapen
      • Författningar
  • Aktuellt
    • Nyheter
      • Nyhetsarkiv
    • Beställ nyheter
    • Krisen i Ukraina
      • Civilt materialbistånd till Ukraina
        • Laptops for Ukrainen
        • Civilt bistånd som skickats
      • Hjälp till ukrainare
      • Tillfälligt skydd
      • Anvisningar till kommunerna
      • Frågor och svar
    • Läget vid östgränsen
      • Kommunikation riktad till ursprungsländerna
    • Work Help Finland
      • Tillgänglighetsutlåtande
  • Projekt och lagberedning
    • Kritisk infrastruktur
    • Revidering av lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning
    • Stärkande av brottsbekämpningen
      • Frågor och svar om lagstiftning som gäller biometriska uppgifter
    • Reform av penningspelssystemet
      • Frågor och svar
    • Skjutbaneprojektet
    • Revidering av medborgarskapslagen
      • Frågor och svar
    • Säkra satellitkommunikationstjänster
    • Alla inrikesministeriets projekt
    • Lagstiftningsplan
    • På remiss
  • Publikationer
  • Ministeriet
    • Uppdrag och målsättningar
    • Ledningen och organisationen
      • Inrikesminister
      • Kanslichef
      • Avdelningar och enheter
    • Förvaltningsområdet
    • Statsrådets redogörelse för den inre säkerheten
      • Statsrådets redogörelse för den inre säkerheten 2021
      • Sammanfattning på lättläst språk
    • Koncernstrategi
    • Planering och uppföljning av verksamhet och ekonomi
    • EU-samarbete och internationellt samarbete
      • Prioriteringar för EU-frågor och internationella frågor
      • EU-beredningssektioner
      • Finland och Nato
    • Laglighetsövervakning
      • Laglighetsövervakning inom inrikesministeriets förvaltningsområde
    • Beredskapsärenden
    • Forskning
      • Informationsverktyget Sentimentti
      • Strategisk framsynsverksamhet
    • Fonder
    • Ministeriet som arbetsplats
      • Personal
      • Ansvar och värderingar
      • Personalförmåner
      • Lön
      • Rekryteringsprocessen
      • Praktik vid inrikesministeriet
    • Visselblåsarskydd
    • Historia
  • Kontaktinformation
    • Inledande av ärenden
      • Blankett för inledande av ärenden
    • Begäran om information till ministeriet
      • Begäran om material
    • Ledningens, avdelningarnas och de fristående enheternas kontaktuppgifter
    • Ministeriets kommunikationsenhet
    • Synpunkter
    • Dataskydd
      • Om kakor på webbplatsen
    • Tillgänglighetsutlåtande
    • Beskrivning av handlingars offentlighet