Handlingsplanen mot människohandel effektiviserar identifieringen av och hjälpen till offren
Statsrådets handlingsplan mot människohandel 2016–2017 offentliggjordes i dag på EU-dagen mot människohandel vid det seminarium för nätverket mot människohandel som ordnades i Ständerhuset. Inrikesministeriet har samordnat beredningen av handlingsplanen, som har utarbetats i ett omfattande samarbete mellan flera ministerier. Planen syftar bl.a. till att man bättre ska kunna identifiera och hjälpa offer för människohandel.
– Genomförandet av handlingsplanen kräver övergripande samarbete och betydande ekonomiska insatser i olika utvecklingsåtgärder i fråga om uppsökande arbete och identifiering av och hjälp till offer för människohandel, berättar Veli-Pekka Rautava, ledande sakkunnig vid inrikesministeriet. Rautava arbetar med att samordna statsrådets verksamhet mot människohandel.
Mycket internationellt samarbete
Ett flertal internationella avtal och förpliktelser som berör människohandel är bindande för Finland, t.ex. tilläggsprotokollet till FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och Europarådets konvention mot människohandel. Verksamheten är livlig även inom Europeiska unionen, och man bidrar för närvarande till EU:s nya strategi mot människohandel.
Handlingsplanen godkändes den 4 oktober i ministerarbetsgruppen för den inre säkerheten och rättsvården. Vid beredningen av handlingsplanen har man hört ett stort antal experter, inklusive den nationella rapportören om människohandel och olika icke-statliga organisationer. Finlands nationella rapportör om människohandel är diskrimineringsombudsmannen.
I handlingsplanen ingår nio olika åtgärder som omfattar 24 konkreta insatser. Åtgärderna gäller t.ex. effektivisering av det uppsökande arbetet och identifieringen av och hjälpen till offer för människohandel. För utvecklingen av verksamheten har det reserverats ca 280 000 euro ur fonden för inre säkerhet.
Arbetarskyddsmyndigheterna får anvisningar om att avslöja människohandel
Genom handlingsplanen effektiviseras även verksamheten mot arbetsrelaterad människohandel. Arbetarskyddsmyndigheterna kommer att få anvisningar om att avslöja människohandel bättre än tidigare. Vid tillsynen över anlitandet av utländsk arbetskraft kommer man att betona frågor om människohandel. Arbetarskyddsmyndigheternas rätt att få sekretessbelagd information som behövs för att avslöja människohandel ska dessutom utvidgas.
De fall av människohandel som kommit fram i Finland har gällt bl.a. arbetsrelaterad människohandel och människohandel i anslutning till sexuellt utnyttjande. Fall som har att göra med arbetslivet har kommit fram t.ex. inom restaurangbranschen. Under de senaste åren har polisen fått kännedom om ca 20–30 misstänkta människohandelsbrott per år. I ett statistikfört människohandelsbrott kan fler än en gärningsman och också fler än ett offer vara inblandade. Hjälpsystemet för offer för människohandel i Finland fungerar som en del av flyktingförläggningen i Joutseno.
Människohandel och därmed jämförbart utnyttjande anses vara en av vår tids största utmaningar i anslutning till de mänskliga rättigheterna. I människohandeln underkuvas offret och kontrolleras av någon annan, i allmänhet med syfte att utnyttja personen ekonomiskt, vilket resulterar i att offret inte kan agera enligt sin egen vilja. Människohandel har också karakteriserats som nutidens slaveri.
Statsrådets handlingsplan mot människohandel 2016–2017 (på finska)
http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-324-109-1
Ytterligare information:
Veli-Pekka Rautava, ledande sakkunnig och samordnare av verksamheten mot människohandel, tfn 0295 488 597, fö[email protected]