Ansvarsrapporteringen synliggör inrikesförvaltningens arbete för hållbar utveckling
Inrikesförvaltningens första ansvarsrapporter är klara. Rapporterna omfattar såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt ansvar inom förvaltningsområdet.
- Ansvar för att främja målen för hållbar utveckling gäller alla förvaltningsområden. Inrikesministeriets första ansvarsrapportering synliggör det arbete för hållbar utveckling som görs inom ministeriets förvaltningsområde och arbetets mångsidighet kan vara överraskande för många. Åtgärderna inom vårt förvaltningsområde främjar på ett mångsidigt sätt de centrala målen i regeringsprogrammet, bland annat när det gäller att främja likabehandling och klimatneutralitet, konstaterar inrikesminister Krista Mikkonen.
Enligt Statskontorets anvisning utgör FN:s handlingsprogram Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess 17 globala mål för hållbar utveckling (SDG) referensramen för rapporteringen. Inrikesförvaltningen ser hållbar utveckling som ett genomgående tema som alla måste arbeta för. Man strävar efter att utbilda personalen och ansvarsfrågor beaktas redan i den grundläggande utbildningen för poliser och gränsbevakare.
I inrikesförvaltningens ansvarsrapporter ingår bland annat följande åtgärder:
- Arbetet för att minska våldet mot kvinnor och flickor har främjats bland annat genom en totalreform av sexualbrottslagstiftningen som lämnades till riksdagen hösten 2021. Dessutom har Polisyrkeshögskolan gjort en utredning om att inrätta en ny Domestic Homicide Review-funktion inom polisen. Dessa åtgärder stöder mål 5 för hållbar utveckling: Jämställdhet och dess och dess underordnade mål 5.2: Avskaffa våld mot kvinnor och flickor.
- För att minska ojämlikhet och diskriminering och garantera lika möjligheter har polisen år 2021 gjort upp en åtgärdsplan för att främja mångfalden inom polisorganisationen och intensifiera samarbetet mellan polisen och olika minoritetsgrupper. Nödcentralsverket planerar ständigt nya sätt att förbättra likabehandlingen i larmtjänsterna. Redan nu finns till exempel en dygnet runt tolkningstjänst till 30 olika språk. Dessa åtgärder stöder mål 10 för hållbar utveckling: Minskad ojämlikhet och dess underordnade mål 10.3: Minska diskriminering och säkerställa lika möjligheter.
- Mottagande av kvotflyktingar är ett effektivt och verkningsfullt sätt att hjälpa de mest utsatta flyktingarna. År 2021 höjdes den nationella flyktingkvoten till den maximinivå på 1 050 personer som anges i regeringsprogrammet och man lyckades genomföra mottagandet av kvotflyktingar enligt planerna trots coronapandemin. Under 2020–2021 tog Finland dessutom med stöd av statsrådets beslut 2020 emot 175 utsatta asylsökande från Medelhavsområdet. Dessa åtgärder stöder det underordnade målet 10.7 för hållbar utveckling: En ordnad, säker, reglerad och ansvarsfull migration och rörlighet.
- Gränsbevakningsväsendets förvaltningsmodell för miljöfrågor har reformerats under 2021. Den nya modellen bidrar till miljövården och minskar risken för förorening av miljön. Krishanteringscentret har utbildat miljöexperter på grundkurserna i civil krishantering och utlyst uppdrag som Environmental Adviser för experterna. Polisyrkeshögskolan och Gränsbevakningsväsendet har utvecklat sina webbutbildningsmiljöer, vilket minskar studerandenas behov av att resa. Gränsbevakningsväsendet har dessutom utvecklat användningen av simulatorer för att minska resandet i samband med övningsverksamhet. Dessa åtgärder främjar mål 12 för hållbar utveckling: Hållbar konsumtion och mål 13: Klimatåtgärder.
- I polisens Barnahus-projekt har man utvecklat utredningen av vålds- och sexualbrott mot barn. Under 2021 har man dessutom berett en utbildningshelhet om utredning av vålds- och sexualbrott mot barn samt om ingripande i och förebyggande av våld i nära relationer. Dessa åtgärder främjar mål 16 för hållbar utveckling: Fredliga samhällen samt dess underordnade mål 16.2: Eliminera våld mot barn.
- Ansvarsrapporteringen som process är nyttig. När vi varje kalenderår rapporterar om hur målen för hållbar utveckling framskrider hålls ansvarsfrågor aktuella. Det påminner oss om att kontinuerligt utveckla vår verksamhet så att den blir bättre och leder till goda resultat i samhället, sammanfattar kanslichef Kirsi Pimiä.
Förvaltningsområdets klimatavtryck minskar
Inrikesministeriet ställde i sitt åtagande för hållbar utveckling 2019 som mål att minska förvaltningsområdets klimatavtryck med 75 procent före 2035 och med 50 procent före 2027. Det ökade distansarbetet till följd av coronapandemin samt minskade tjänsteresor och inköp av olika slag har minskat utsläppen inom inrikesministeriets förvaltningsområde betydligt. Inom förvaltningsområdet har man strävat efter att minska klimatavtrycket också genom aktiva åtgärder såsom effektivare energiutnyttjande i fastigheter och byte till bilar som drivs med alternativa drivkrafter.