Fler hatbrott än föregående år kom till polisens kännedom

Statistiken över hatbrott grundar sig på polisens riksomfattande brottsanmälningsuppgifter. Med hatbrott avses handlingar vars motiv är fördomar eller fientlighet mot den grupp som offret representerar.

- Begreppet hatbrott täcker rasistiska brott. Förutom etnisk eller nationell bakgrund kan motivet till hatbrott vara offrets förmodade eller verkliga religiösa övertygelse eller livsåskådning, sexuella läggning, könsidentitet, könsuttryck eller funktionshinder, säger forskare Laura Peutere, som gjort rapporten.

I Finland har man följt den rasistiska brottslighet som kommit till polisens kännedom i över tio år, och från och med 2008 har uppföljningen utvecklats till en mer omfattande statistik över hatbrott.

Största delen av hatbrotten rasistiska

Den största delen (85 procent) av de misstänkta hatbrott som anmäldes i fjol hade rasistiska inslag. Det totala antalet rasistiska brott var 14 procent större än 2008. Flest misstänkta rasistiska brott upptecknades i Helsingfors.

I rasistiska brott är den misstänkte oftasten 15-24-årig finländsk man. Den största delen av de målsägande (nästan 60 procent) är finska medborgare, bland annat romer och barn som fötts i Finland till invandrare. Av utlänningarna är det oftast somalier som blir offer för rasistiska brott, när siffran jämförs med antalet utlänningar som bor i Finland.

Andra hatbrott än sådana som grundar sig på etnicitet eller nationalitet är sällsynta i polisens register. T.ex. fall som grundade sig på offrets religion uppgick år 2009 till 83 stycken, och offrets sexuella läggning var motiv i 31 misstänkta brott.

Ändringar har föreslagits till lagstiftningen om hatbrott

Enligt inrikesministeriets kanslichef Ritva Viljanen krävs omfattande myndighetssamarbete för att man ska kunna ingripa i situationen. - Flera åtgärder har vidtagits inom inrikesförvaltningen. Polisen har t.ex. försökt sänka tröskeln att anmäla brott genom olika åtgärder, genom att utbilda poliser och samarbeta med minoritetsgrupper. I städernas säkerhetsplanering tar man hänsyn till de säkerhetsrisker som minoriteter utsätts för. Mycket arbete utförs också för att främja goda etniska relationer och likabehandling, säger kanslichef Viljanen.

- Hatbrott är en attack mot individen, den befolkningsgrupp han eller hon representerar och rättsstaten. Icke-diskriminering är en grundlagsenlig grundläggande rättighet som myndigheterna ska trygga, säger kanslichefen. Hatbrott är brott och de som begår dem brottslingar. T.ex. hattal på nätet är inte saklig invandringsdebatt eller samhällelig debatt utan rasism som uppfyller kriterierna för flera brott. Det är viktigt att inte blanda ihop brottslighet och att uttrycka sin åsikt. Man ska tala om saker vid deras rätta namn, säger kanslichef.

I Finlands strafflag finns inte brottsrubriceringarna "rasistiskt brott" eller "hatbrott". Som hatbrott räknas i de årliga rapporterna huvudsakligen alla sådana misstänkta brott där polisen, offret eller en annan målsägande misstänker ett hatmotiv eller där det har ingått förolämpningar mot den referensgrupp som offret representerar.

Trotts att strafflagen inte innehåller hatbrott som brottsrubricering kan ett rasistiskt motiv vara en straffskärpningsgrund. Det har föreslagits att straffskärpningsgrunderna i lagstiftningen ändras så att vid sidan av rasistiskt motiv även offrets religion eller livsåskådning, härkomst, sexuella läggning och funktionshinder ska nämnas som straffskärpningsgrund.

Årsrapporten om hatbrott kan läsas som webbpublikation (på finska) på Polisyrkeshögskolans webbplats på adressen www.polamk.fi/julkaisut.

Närmare information: Forskare Laura Peutere, 040733 5206, specialforskare Juha Kääriäinen, Polisyrkeshögskolan, 040526 9820