Kanslichef Ritva Viljanen: Det behövs skyddshemsplatser för äldre
Enligt kanslichef Ritva Viljanen finns det för lite skyddshemsplatser i Finland. I programmet för den inre säkerheten som antagits av statsrådet har man satt som mål att öka antalet skyddshem så att skyddshemsplatserna bättre räcker till för alla som behöver dem på olika håll i landet.
- Förutom att öka antalet skyddshem är det viktigt att se till att det finns skyddshemsplatser avsedda för äldre. Situationen för äldre personer är ofta annorlunda än för t.ex. småbarnsmammor. Detta borde beaktas i skyddshemsservicen, sade Viljanen idag på fredagen vid 20-årsjubileumsseminariet för Suomen vanhusten turvakotiyhdistys i Helsingfors.
Ett vanligt skyddshem är enligt Viljanen inte en bra placeringsplats för misshandlade och traumatiserade åldringar i dåligt skick. De äldre behöver långvarig vård och en bostadsmiljö där man har beaktat den begränsade funktionsförmågan.
Allt som allt finns det för lite skyddshem både kvantitativt och regionalt sett. Den som behöver skydd kan inte åka hundratals kilometer för att få det. För äldre är det speciellt svårt att lämna hemmet. I kriser borde så många saker som möjligt förbli som de är, för att livet inte ska rivas upp allt för mycket.
- Det råder enighet om att det behövs fler skyddshem och skyddshemsplatser, men ännu efter många förslag och beslut har man inte fått ordning på saken i Finland, sade Viljanen.
Viljanen stöder den tanke som förts fram av Suomen vanhusten turvakotiyhdistys att man borde reservera några platser i servicehus för äldre personer, som finns i nästan varje kommun, för skyddshemsverksamhet för äldre.
- Den dåliga behandlingen av den äldre befolkningen är en sak som man bör ägna allt mer uppmärksamhet i fortsättningen. Jag är rädd att en allt för stor del av våldet och vanskötseln fortfarande är dold. Dålig behandling finns i många olika former och kan vara svår att identifiera. Åldringens beroende av sin omgivning ökar risken för vanskötsel och våld. Våld mot äldre personer är speciellt utmattande för de äldre. När myndigheten får kännedom om saken har våldet ofta pågått länge.
- Dålig behandling kan vara fysisk, själslig eller ekonomisk. Förövaren är ofta någon som står nära åldringen, en nära anhörig, barn, make eller vårdare. Åldringen kan vara beroende av sin misshandlare, vilket gör det svårt att ta upp saken. Man bör förbättra myndigheternas kännedom om dålig behandling och förmåga att identifiera olika former av vanskötsel, sade Viljanen.
Åldringsskyddsanmälan om vanskötsel av äldre
I anslutning till säkerhetsprogrammet för äldre som bereds vid inrikesministeriet funderar man över om man i lag bör förplikta myndigheterna att anmäla fall där de misstänker att en äldre person blir vanskött eller utsatt för våld.
En motsvarande bestämmelse finns i barnskyddslagen, vilket har lett till att allt fler fall av våld mot barn kommer till myndigheternas kännedom och förövaren kan ställas till svars.
Närmare information: kanslichef Ritva Viljanen, 071878 8203