Migrationsmyndigheterna får olika roller i medierna
Invandring har under de senaste åren behandlats mycket i offentligheten. Med tanke på diskussionen är det av betydelse vad medierna frågar av myndigheterna, vilken information de får av myndigheterna och hur de behandlar och sprider informationen.
I undersökningen Maahanmuutto- ja ulkomaalaisviranomaiset mediassa (Migrations- och utlänningsmyndigheterna i medierna), som genomfördes vid Polisyrkeshögskolan och Gräns- och sjöbevakningsskolan, utreddes hur inrikesministeriets migrations- och utlänningsmyndigheter syntes i medierna 2005-2007. Den andra delen av undersökningen handlar om vad som anses om myndigheterna som informationsförmedlare. Vad är mediernas förhållande till migrationsmyndigheterna och hur kommunicerar myndigheterna med medierna?
I de texter som förekom i medierna 2005-2007 gavs migrationsmyndigheterna olika roller. Medierna vill ofta föra fram motsatserna gott och ont, och rollerna delas bland annat på basis av myndighetens arbete. - I vårt material har polisen och Gränsbevakningsväsendet nästan alltid rollen som hjälte, medan Utlänningsverket, nuvarande Migrationsverket, antingen är finländarnas beskyddare eller ett hot mot invandrarna, säger projektets forskare Laura Koivisto-Khazaal.
- År 2009 gav medierna migrationsmyndigheterna betyget sju för deras roll som informationsförmedlare. Informationens snabbhet och jämlikhet har förbättrats, men ett problem anses fortfarande vara att myndigheterna bollar informationen fram och tillbaka, säger undersökningens ledare, docent Arno Tanner.
Mångsidig offentlig debatt behövs
Åren 2005-2007 var medierna mest intresserade av polisens och Utlänningsverkets verksamhet. Gränsbevakningsväsendet och inrikesministeriet fick en mindre roll i medierna. Den politiska invandringsdebatten som började 2008 har dock senare kunnat göra ministeriet och politikerna synligare i den offentliga debatten.
De reportrar som svarade på undersökningen 2009 önskade att migrationsmyndigheterna skulle ge mer utbildning om t.ex. begrepp som rör invandring. Reportrarna ansåg att de själva borde ge bättre bakgrundsinformation och moraliska resonemang i invandringsdebatten.
- För att kunna minska på samhällets tudelning i invandrarfientliga och invandrarvänliga medborgare bör vi eftersträva mer helhetsbetonade och mångsidigare nyheter i stället för att framhålla dramer, säger Tanner och Koivisto-Khazaal.
Publikationen kan beställas från bokhandeln på Polisyrkeshögskolans webbplats (www.polamk.fi/julkaisut) eller tfn 071 878 3830.
Undersökningen finansierades av Polisyrkeshögskolan, Gränsbevakningsväsendet, Migrationsverket, inrikesministeriets migrationsavdelning och C.V. Åkerlunds fond.
Närmare information: Docent Arno Tanner, tfn 050 511 2225, [email protected], forskare Laura Koivisto-Khazaal, [email protected], (i Kanada, nås endast per e-post)