Ministergruppen diskuterade förebyggande av massakrer som begås av unga

I utredningen som inrikesministeriet nyss färdigställt behandlas åtta systematiska brott mot liv som begåtts av ungdomar under 1989–2012. Uppgifterna som ligger till grund för utredningen har i huvudsak samlats in från förundersökningsprotokoll, rapporter som undersökningskommissioner lagt fram samt akademisk forskning. I utredningen har man sammanfattat eventuella orsaker till varför de unga begått massakrer och andra allvarliga våldsdåd. Regeringen beslutade om utredningens genomförande den 30 maj 2012.

Utredningen visar att den gemensamma nämnaren för gärningarna är att de är planmässigt genomförda och att den uttryckliga avsikten redan i planeringsskedet är att döda. Syftet med utredningen är att utveckla tidig identifiering och förebyggande av allvarliga våldsgärningar.

– Utredningens resultat visar att förebyggandet av allvarliga våldsdåd förutsätter åtgärder av alla myndigheter, organisationer och den potentiella gärningsmannens närmaste krets. Framför allt borde man se till att samtal inleds med tillbakadragna och mobbade unga män som planerar att hämnas innan det är för sent, konstaterar minister Räsänen.

Den unga planerar sitt våldsdåd länge och detaljerat

Enligt inrikesministeriets utredning avviker de undersökta allvarliga våldsdåden som unga begått på många sätt från våldet som traditionellt förekommer i Finland. Gärningsmannen har ofta planerat sitt dåd noggrant i detalj, alkohol utgör inte en betydande bakgrundsfaktor och gärningarna har kopplingar till internationella modeller. Man har också strävat efter att hitta samhälleliga orsaker till gärningarna, såsom minskningen av samhörighet och ökningen av utslagning.

Enligt utredningen är gärningsmännen som begått massakrer eller andra allvarliga våldsdåd unga pojkar eller män i åldersgruppen 14–23 år. En stor del av gärningsmännen är ensamma eller tillbakadragna. Ensamhet och social isolering visar sig utgöra betydande riskfaktorer för allvarligt systematiskt våld. Typiskt för de tre skolmassakren som tas upp i utredningen (Raumanmeri, Jokela och Kauhajoki) är att gärningsmännen planerat och förberett sig för sina dåd under en lång tid, från ett halvt år till flera år. Gärningsmännen hade också blivit mobbade i skolan under en längre tid.

De unga som gjort sig skyldiga till massakrer eller allvarliga våldsdåd har ingen stabil familjebakgrund. Motivet för flera av gärningarna är hämnd. Föremålet för hämnd växlar från förvalda offer till skolsamhällen i allmänhet enligt vem eller vad som gärningsmannen upplever som "skyldigt". En stor del av gärningsmännen insåg att de kommer att åka fast för sina dåd.

Enligt statistiken är Finland ett synnerligen våldsamt land jämfört med andra västeuropeiska länder.
Särskilt antalet brott mot liv är stort i förhållande till invånarantalet. Enligt statistiken har antalet våldsbrott som begås av 18–20-åringar ökat under de senaste åren, samtidigt då totalantalet brott mot liv minskat något.

Identifiering och förebyggande av hot en utmaning i situationer som massakern i Norge

I Finland har olika ministerier bedömt funktionsförmågan och verksamhetssystemen hos myndigheterna inom sina förvaltningsområden på basis av erfarenheterna av massakern i Norge. Inrikesministeriets slutsatser presenterades för ministergruppen för den inre säkerheten. Observationerna som gjorts av Norge kan inte jämföras som sådana med Finland, eftersom organisations- och verksamhetsmodellerna skiljer sig åt.

Enligt bedömningen är styrkorna med det finländska säkerhetssystemet följande:
- polisen, räddningsväsendet och gränsbevakningsväsendet fungerar regionalt sett i mer omfattande och starkare organisationsenheter
- Finland har ett rikstäckande nödcentralssystem som är gemensamt för myndigheterna
- myndigheterna har ett gemensamt radionät, VIRVE
- myndighetssamarbetet fungerar väl och stöds av lagstiftningen.

– Finlands styrka ligger i nödcentralssystemet. Det nya informationssystemet förbättrar nödcentralernas och andra myndigheters funktionsförmåga ytterligare. I framtiden integreras även myndigheternas gemensamma ledningssystem för fältarbetet (KEJO) som en del av nödcentralssystemen. Det förbättrar myndigheternas verksamhets- och samarbetsförmåga vid ledning och skapande av lägesbild, konstaterade Räsänen vid mötet.

Behandlingen av slutsatserna av inrikesministeriets utredning Miksi nuori surmaa (Varför dödar den unga) samt händelserna i Norge fortsätter på statsrådsnivå.

Utredningen finns att läsa på finska på adressen www.intermin.fi/sisainenturvallisuus.

Närmare information: specialmedarbetare Niklas Andersson, 050 559 7156, chefen för sekretariatet för den inre säkerheten Tarja Mankkinen, 040 595 5760, polisöverinspektör Stefan Gerkman, 071 878 8552 (rapporten om Norge)