Diskrimineringsnämnden förbjöd diskriminering på grund av etnisk bakgrund
Diskrimineringsnämndens meddelande 19.12.2012
Minoritetsombudsmannen bad diskrimineringsnämnden att utreda huruvida Tallink Silja Oy överträtt förbudet mot diskriminering i lagen om likabehandling när fartygets besättning i samband med en kryssning kontrollerade iranskfödda finska medborgares A:s och B:s resedokument och att vid behov vid vite förbjuda Tallink Silja Oy att fortsätta eller upprepa det diskriminerande förfarandet.
Minoritetsombudsmannen hade ansett att förfarandet hade utgjort direkt diskriminering och eventuellt till en del trakassering. Diskrimineringsnämnden ansåg att den utredning som sökanden hade framställt hade gett upphov till ett diskrimineringsantagande och således skulle svaranden bevisa att svaranden inte förfarit på ett sätt som överträder diskrimineringsförbudet. Diskrimineringsnämnden ansåg inte att kontrollen av resedokument som riktades till alla passagerare utgjorde diskriminering, men ansåg att beslagtagandet av A:s och B:s pass utgjort direkt diskriminering på grund av deras etniska bakgrund. Diskrimineringsnämnden förbjöd Tallink Silja Oy att fortsätta förfara mot A och B eller någon annan person på ett sätt som överträder diskrimineringsförbudet i 6 § i lagen om likabehandling.
Med beaktande av omständigheterna ansåg diskrimineringsnämnden att beslagtagandet av passen inte utgjorde ett så allvarligt förfarande att det skulle kunna betraktas som trakassering. Med beaktande av händelserna och de övriga omständigheterna i anslutning till ärendet ansåg diskrimineringsnämnden det inte ändamålsenligt att förelägga vite.
I diskrimineringsnämndens beslut den 17 december 2012 ansåg diskrimineringsnämnden det utrett att händelserna som ansökan baserar sig på hade inträffat när båten ännu låg i hamnen i Mariehamn och därefter på Finlands territorialvatten. Diskrimineringsnämnden ansåg att territorialvattenprincipen ska tillämpas på det inträffade. Enligt nämnda princip gäller Finlands lag på alla handelsfartyg som ligger i hamnen i Mariehamn, oberoende av i vilket land fartygen är registrerade. Enligt lagen om likabehandling är diskrimineringsnämndens behörighet inte områdesbegränsad, utan nämnden är en riksomfattande myndighet med behörighet på hela Finlands område. Eftersom inget annat följer av självstyrelselagen för Åland, ansåg diskrimineringsnämnden ärendet höra till dess behörighet.
Effektivitetsprincipen som gäller EU-rättens rättsskydd och det administrativa genomförandet samt tillämpandet av rättsskyddet förutsätter att utövandet av de rättigheter som fastställts i Europeiska unionens rättssystem i praktiken inte får vara omöjligt eller överdrivet svårt. Individerna ska ha en verklig möjlighet att omfattas av rättsskydd.
Fastän det är AS Tallink Grupp och inte Tallink Silja Oy som äger fartyget M/S Victoria I och utövar den operativa verksamheten av fartyget, anser diskrimineringsnämnden att Tallink Silja Oy säljer och marknadsför kryssningar i Finland för ett företags räkning som hör till samma koncern och drar ekonomisk nytta av verksamheten. Tallink Silja Oy hade även till följd av incidenten i Finland betalat A och B ersättning i form av en extra kryssning. Även för övrigt framträder koncernen som en enhetlig koncern när den tillhandahåller tjänster för konsumenterna, även om den består av olika bolag. Diskrimineringsnämnden anser att Tallink Silja Oy inte på ett giltigt sätt kunnat undgå sitt ansvar med att koncernens övriga bolag eventuellt handlat på ett sätt som är diskriminerande, och sålunda kunde de ansökandes krav om förbud mot diskriminering riktas till Tallink Silja Oy.
Diskrimineringsnämndens beslut i sin helhet på finska och svenska kan hittas på nämndens Internet sida: http://www.syrjintalautakunta.fi
Närmare uppgifter:
Diskrimineringsnämndens sekreterare Juhani Kortteinen, tel. 071 878 8680