Polisförvaltningens omstrukturering lösning till fortsatt god polisverksamhet

Enligt en utredning om polisens resurser som färdigställdes i slutet av 2011 leder upprätthållandet av den nuvarande servicenivån till ett underskott på ca 70 miljoner euro före utgången av 2016.

I samband med vårens ramförhandlingar fattade regeringen ett viktigt beslut om att bevilja polisen anslagstillägg. Som en del av helhetslösningen förutsätts dock att polisen hittar sparmål inom sin egen organisation. Endast på det sättet kan man hålla polisens operativa resultat på en hög nivå och säkerställa att antalet poliser som arbetar med fält- och brottsbekämpningsuppgifter är tillräckligt stort. Projektarbetsgruppen föreslår att man eftersträvar kostnadsbesparingar i synnerhet genom att lätta upp ledningsstrukturerna, förenkla förvaltnings- och stödfunktionerna och spara in på lokalkostnaderna. Om åtgärderna som framlagts i projektet PORA III inte genomförs eller om man inte lyckas nå sparmålen måste motsvarande besparingar göras på andra områden.

Förslagets riktlinjer berör hela polisförvaltningen

Arbetsgruppen föreslår i sitt betänkande huvudsakliga riktlinjer för projektet PORA III som berör hela polisförvaltningen och förnyar organisationen på ett övergripande sätt. Antalet enheter som lyder under Polisstyrelsen minskar från 29 till 14 eller 15, vilket möjliggör till exempel att resultatstyrningen förstärks och en nationell styrgruppsfunktion införs. "Polisinrättningarna är administrativa enheter", konstaterar Kauko Aaltomaa, ordförande för projektgruppen. "Att två enheter slås samman innebär inte att polisen lämnar orten. Verksamhetsstället försvinner inte trots att polisinrättningar sammanslås."

Effekten av omorganiseringen framgår av figur 1 som finns på inrikesministeriets webbplats på adressen (på finska): http://www.intermin.fi/download/35907_pora_III_organisaatio_ja_alueet_21082012.pdf

De enhetsvisa riktlinjerna är följande:

Polisstyrelsen och polisens ansvarsområden inom regionalförvaltningsverken: Enligt projektarbetsgruppen motsvarar Polisstyrelsens nuvarande roll i polisförvaltningen de mål som uppställts i samband med de tidigare omstruktureringarna. Arbetsmängden som går åt till att sköta uppgifterna som ankommer på polisens högsta ledning kan dock avsevärt reduceras i samband med att antalet polisenheter minskar. Polisförvaltningens organisationsstruktur ska förnyas, antalet enheter minskas och funktionerna koncentreras till ett verksamhetsställe i Helsingfors. Projektgruppen föreslår att den administrativa kopplingen mellan regionförvaltningsverken och polisens ansvarsområden upphävs. I princip sköter ansvarsområdena endast Polisstyrelsens uppgifter och enligt projektgruppens uppfattning finns det längre varken behov av eller funktionella grunder till den nuvarande förvaltningsmodellen. Genom att förtydliga uppgiftsgränserna för Polisstyrelsen och inrikesministeriets polisavdelning säkerställs att Polisstyrelsens och polisavdelningens uppgifter inte överlappar varandra. Kostnadsbesparingen till följd av reformerna är 2,4 miljoner euro på 2016 års nivå.

Den lokala polisen: Arbetsgruppen föreslår att antalet administrativa enheter inom den lokala polisen minskas från 24 till 11 för att nå betydande ekonomiska och funktionella förmåner. Enligt arbetsgruppens uppfattning möjliggör det framlagda antalet polisinrättningar att den befintliga låga ledningsstrukturen och de fungerande strukturerna för polisarbetet kan bibehållas. Effektiviseringseffekterna på totalt ca 8,3 miljoner euro uppkommer i synnerhet av utnyttjandet av skalfördelar i förvaltningen och reduceringen av antalet ledningsuppgifter. Dessutom riktas ett särskilt sparmål mot lokalkostnader. Ett noggrannare förslag till nätverk av lokaler utarbetas i slutet av 2012. Polisinrättningarna som sammanslås och de föreslagna huvudpolisstationerna framgår av figur 2 som finns på inrikesministeriets webbplats på adressen (på finska): http://www.intermin.fi/download/35907_pora_III_organisaatio_ja_alueet_21082012.pdf

Rörliga polisen (och trafikövervakningen): Den lokala polisen och rörliga polisen ansvarar vardera för ungefär hälften av polisens trafikövervakning mätt enligt arbetstid. Ur ekonomisk synvinkel är den nuvarande modellen med två aktörer inte ändamålsenlig. Ordnandet av trafikövervakningen på det sätt som arbetsgruppen förutsätter medför besparingar på ca 6,4 miljoner euro utan att resurserna för övervakning minskar. Arbetsgruppen föreslår att trafikövervakningen på regional nivå koncentreras till den lokala polisen i sin helhet för att upprätthålla den goda nivån på trafikövervakning även i framtiden. Det finns grundad anledning till ändringen även i funktionellt hänseende: trafikövervakningens arbetsformer kan harmoniseras såväl på lokal som på riksomfattande nivå och utmaningarna i samarbetet mellan två aktörer avskaffas. I samband med omstruktureringen läggs rörliga polisen ned som separat administrativ enhet och dess specialuppgifter, inklusive övervakningen av tung trafik (ca 10 procent av trafikövervakningen), verksamheten vid enheten på flygplatsen och säkerhetstjänsterna för statsledningen, omorganiseras samtidigt som resurserna som riktats mot funktionerna bevaras.

Centralkriminalpolisen: Centralkriminalpolisens roll i polisens brottsbekämpning är befogad. Arbetsgruppen föreslår att enhetens nuvarande ställning bibehålls. Centralkriminalpolisens verksamhet ska koncentrera sig särskilt på bekämpning av organiserad och internationell brottslighet. Det regionala nätverket av verksamhetsställen ses över och antalet verksamhetsställen minskas till fyra vid sidan av det nuvarande högkvarteret i Vanda. Detta resulterar i besparingar på ca 0,6 miljoner euro.

Skyddspolisen: Enligt en utredning som arbetsgruppen fått är skyddspolisens nuvarande organisering och uppgifter ändamålsenliga. Arbetsgruppen föreslår inga särskilda reformer för skyddspolisen. Under verkställighetsskedet ses skyddspolisens förvaltning, regionala verksamhet och användning av lokaler över och det preliminära målet är en besparing på 0,2 miljoner euro.

Polisyrkeshögskolan: Polisyrkeshögskolans nuvarande ställning och uppgifter är ändamålsenliga. Arbetsgruppen föreslår att Polisyrkeshögskolans verksamhet effektiviseras så att personalen reduceras från 2011 års nivå med sammanlagt 20 årsverken. Dessutom minskas kostnaderna för polisutbildning genom att förenhetliga de studiesociala förmånerna för studerande till den normala nationella nivån. Den avgiftsbelagda verksamheten utvidgas. Kostnadseffekten av reformerna är i sin helhet 4,2 miljoner euro.

Arbetsgruppen anser att de föregående riktlinjerna är genomförbara så som föreslagits. Utöver dessa föreslår arbetsgruppen att projektarbetsgruppen fortsätter sitt arbete när det gäller servicenätverket och Polisens teknikcentral enligt följande:

Servicenätverket: Arbetsgruppen föreslår att det fortsätter beredningen av riktlinjerna i anslutning till servicenätverket och verksamhetställena direkt efter det att de huvudsakliga riktlinjerna färdigställts. Reformerna ska genomföras så kundcentrerat som möjligt och genom att trygga den regionalt jämlika tillgången till polistjänster och säkerheten i glesbygden. Vid placeringen av verksamhetsställen ska enhetliga kriterier tillämpas. I samband med utvecklingen av nätverket ska man säkerställa utnyttjandet av samservicen och övrigt samarbete med aktörer inom den offentliga sektorn. I kommande riktlinjer uppställs ett sparmål på 2,8 miljoner euro på basis av de tidigare förslagen.

Polisens teknikcentral: Arbetsgruppen föreslår att organiseringen och strategin vid Polisens teknikcentral omarbetas och upphandlingsfunktionen utvecklas. Arbetsgruppen utreder och bedömer ändamålsenligheten och de ekonomiska konsekvenserna av de olika alternativen och lägger fram preciserade förslag före slutet av 2012. Det preliminära sparmålet som fastställs för reformerna är 0,9 miljoner euro.

Som andra åtgärder framläggs en utökad utomstående finansiering enligt ett tidigare förslag av arbetsgruppen för utveckling av polisens resultatstyrning och inriktning av resurser. Målets besparingseffekt är 2,9 miljoner euro.

Målet för kostnadseffekter uppfylls

Kostnadseffekten av de ovannämnda riktlinjerna för PORA III är sammanlagt ca 28,6 miljoner euro på 2016 års nivå. Denna kostnadseffekt motsvarar det uppställda minimimålet. Genom ett snabbt inledande av verkställighetsskedet är det möjligt att trygga genomförandet av kostnadseffekterna.

Omedelbar inledning av PORA III ändamålsenligt

Arbetsgruppens förslag bildar en helhet och flera av åtgärderna är förknippade med varandra.

Arbetsgruppen föreslår att genomförandet av projektet inleds omedelbart så att reformerna som berör polisenheterna träder i kraft från och med den 1 januari 2014 och infaller samtidigt med i synnerhet projektet Vitja. Samtidigt vill arbetsgruppen säkerställa att de ekonomiska effekterna som uppställts för ramperioden realiseras.

Utnyttjande av pensionering och ändrade befattningsbeskrivningar istället för uppsägningar

Projektet PORA III följer riktlinjerna för statens personalledning. Utgångspunkten är att trygga anställningsförhållandet hos ordinarie personal inom arbetsmarknadsregionen. Personalen kommer därmed att anställas vid polisförvaltningen även i framtiden. Ändringar i befattningsbeskrivningarna för enskilda anställda kan dock förväntas. Alla anställda som berörs av ändringen omfattas av en lönegaranti på 24 månader.

Projektarbetsgruppens ordförande är avdelningschef, överdirektör Kauko Aaltomaa från inrikesministeriet. "Projektgruppens arbete är besvärligt eftersom det berör gruppens medlemmar personligen. Trots det har en synnerligen gemensam syn skapats inom arbetsgruppen", bedömer Aaltomaa.

Representanter från rörliga polisen, Centralkriminalpolisen och polisinrättningen i Helsingfors samt Finlands Polisorganisationers Förbund rf anmälde avvikande mening om förslaget.

Projektarbetsgruppens förslag kan läsas på inrikesministeriets webbplats: www.intermin.fi/publikation/342012.

Projektets tidsplan

Inrikesminister Räsänen fattar sina detaljerade beslut under hösten utgående från förslaget som nu färdigställts. Före det ordnas diskussionsmöten för intressegrupper. Verkställigheten av reformerna förutsätter bland annat riksdagens medverkan, avsikten är att de träder i kraft i början av 2014. Projektets mandat går ut den 31 december 2015.

Närmare information: avdelningschef Kauko Aaltomaa, 071 878 8550 och planeringsdirektör Sanna Heikinheimo, 071 878 8553.